Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gramse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grannlagna, Göteb. magaz. o. 1760. -
Grannlåt, t. ex. Columbus, till (det
inhemska) fsv. lät, skick, ä. nsv. låter
plur., motsv. det från mlty. lånade el.
från fornspr. upptagna låter; alltså:
vad som ser fint ut.
granna, vålla skada el. förtret, fela,
slutet av 1600-t., i uttr. det är litet
som grannar, fsv. granda, skada =
isl., no.; avledn. av fsv., isl. grand n.,
skada, ägs. grandorléas, harmlös (väl
germ. *grandaz, *granduz, s-stam); möjl.
till * grindan, krossa ;> trycka el. dyl.
> vålla skada, sorg (se grand 1).
granne = fsv., isl., ä. da. = got.
garazna; av p ref. [/a-, samman, o. got.
razn, hus (i rannsaka, se d. o.); jfr
fhty. giburo ds., av ga- o. bur, bostad,
ävensom gesäll; alltså: som bor i
samma hus. Med avs. på bildningen
jfr även namne. Se f. ö. gränd.
granska = fsv., no. = da. gran(d)ske1
till grann i betyd.: noggrann.
grassera, O. Martini Läk. o. 1600,
om pest; även, t. ex. 1633, 1637, om
nattligt oväsen; från ty. grassieren, av
lat. grassäri, gå omkring, svärma
omkring (i sht om nätterna), rasa,
fre-kventativ till gradior, går, till stammen
i gradas, steg; se grad l o. jfr
kongress. - Att i flockar löpa omkring
på gatorna, i sht nattetid, kallades i
det forna student- o. djäknespråket att
gå grassatim, t. ex. Es. Tegnér <>m
Lunda-förhållanden, jfr grassategång Swedberg.
gratis, 1664,= ty., från lat. =, av
ä. gratiis, dat. plur. till gratia, tack;
alltså egentl.: ’för tack’ el. dyl.; jfr
graciös. I fsv. o. ä. nsv. i stället (bl. a.):
givins, til givins.
gratulera, ytterst från lat. gratulari,
tacka, önska lycka, till stammen i föreg.
1. grav, sbst., fsv. graf ’== isl. grpf,
da. grav, got. grava f.; jfr f sax. graf,
ty. grab, ägs. graf n.; till fsv. grava
osv. (se gräva). - Grava (lax), till
vb. grava el. nybildning till gravlax
(beredd till föda genom nedgräva ing i
jorden), som tillnamn, Olafuer graflax,
i Jämtl. 1348 (Liden SNF I. 1: 21).
2. grav, adj., av fra. grave, tung,
allvarsam, av lat. gravis, tung (urbesl.
med grek. barys, tung, i baryton).
1. gravera, rista, från fra. gräver,
skära in, från Ity., höll graven ds. (se
gräva).
2. gravera, belasta, från lat. gravare,
tynga, besvära, till gravis, tung (se grav
2). - Härtill: adj. graverande.
gredelin, U. Hiärne 1665;
Brooc-man 1736: gredlin, med e av obetonat
i; jämte (ä.) gridelin (ej i da.) från
fra. gris de lin, lingrå (trå. gris, grå,
från germ. gris - ty. greis; se gris).
greja, vanl. i plur. (värd.) = no.
greida, ordning, redskap, jfr isl. greiÖi m.,
redogörelse; till sv. dial. gräja, gre(d)a,
ordna, reda = isl. greida ds. (m. m.),
got. garaidjan, anordna, befalla, osv.;
av pref. ga- o. vb. *raidian = vb. reda.
- I sv. är ordet dels norvagism o. dels
väl också lån från dial.
grek, fsv. greker, jfr isl. grikkr, girkr,
mlty. greke, got. kréks osv., från lat.
grcecus, grek. graikös.
gren, även: skrev, vinkeln mellan
be-neii, i dial. dessutom: vinkel mellan
två skott på träd = fsv. m. o. f.,
skiljande, åtskillnad, gren = isl. grein f.
ds., da. gren; egentl, abstr. till grina
(urspr.: gapa), bildat som grep till
gripa, led 2 till fsv. lipa, gå. Den
konkreta betyd, ’gren’ har alltså
utvecklat sig ur den abstrakta: gap, skillnad.
W. Cederschiöld Filol. samf.:s i Göteb.
minnesskrift s. 73 (1910).
grenadjär, 1701: -/er, av fra.
grenadier (varav även ty. grenadier), till fra.
grenade, granat (se d. o.). Egentl.: som
kastar (hand)granäter; sedan om vissa
elittrupper. Förr även: granadör t. ex.
Runebt-rgs Fänrik Stål (jfr granadienr,
granadier m. m. o. 1700).
grensle (ofta uttalat med -ä-), i sitta,
rida gr. o. dyl., äldst: grensl B. Olai
1578; grensle O. Rydbeck d. ä. osv., i
ä. sv. även grins le; möjl. till ett fsv.
*grensl, -s/e, till grena (jfr ä. sv. grena
ut med benen); jfr ä. nsv., finl. dial.
grens, grensle.
grep = fsv. = isl. greip f., da. greb;
till gripa som gren till grina osv. -
Gr e p e, Var. rer. 1538 (oblik kasus:
grepa), väl fsv. *gripi == ä. da. grebe,
motsv. no. gripe m., rummet mellan
fingrarna o. d., ägs. gripa, handfull; bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
