- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
209

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gröpa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är annars ie. *deiuo- (med avljudsformer)
= lat. dens, sanskr. dévd-, litau. devas,
fir. dia osv. (se Tyr). Andra uttryck
äro t. ex. det med föreg, ej besläktade
grek theös (se djur) o. as 1. - Gudi
lov, till fsv. gupi, dat. sing. av gup.
- Gudi nog, o. 1550, innehåller väl
ej den inhemska dativen av gud (i
Gudi lov), utan beror snarast på
inverkan från Ity. gode noog, av god en
noog, egentl.: Gud och nog = ty. Gott
und genug, dvs.: (hava) Gud o.
(därigenom hava) nog, el. på inhemsk
utveckling av Gud och (å) nog, jfr med
avs. på försvagningen av -o- till -e- i
obetonad stavelse, tomtebolycka. [-Hjelmqvist-] {+Hjelm-
qvist+} Festskr. t. Söderwall s. 30 f. -
Gudinna, fsv. gudhinna, med ändelsen
från m Hy. godinne = ty. göttin osv. I
fsv. även det inhemska gudha; se L u d go,
Luggude. -
Gudbarn,-fader,-moder (jfr gumma), -son, förr även:
-broder, -syster, alla med motsvarigheter i
fsv., syfta på den andliga släktskap (fsv.
gupsiviar, besl. med ty. sippe, se under
ätt), i vilken under den katolska tiden
faddrar o. den döpte ansågos stå till
varandra. - Gu dl ig, fsv. gupliker =
da. gudelig. I fsv. med god betyd., som
dock redan försämrats i början av 1500-t.;
se förspr. till. NT 1526; i sin urspr,
betyd, dock ännu t. ex. hos Thorild; jfr
Söderwall Hufvudep. s. 102, Hjelmqvist
En ny källa för vår fosterl. odling s.
30. I betyd, ’gudfruktig’ vid denna tid
i stället gudaktig, NT 1526 (-ngh)
osv., vilket ävenledes sjunkit i betyd,
(i sin äldre av ’gudfruktig’ dock
stundom ännu i biblisk o. religiös stil), o.
gudfruktig, t. ex. 1544, förr även
guds-= da. gudfrygtig, från mlty.
godevruch-tig o. ä. ty. gottfurchtig Luther, ty.
got-tesfiirchtig. - Gudsfruktan, O. Petri
= da. gudsfrygt, efter ty. gottesfiircht
Luther, jfr isl. guöhrcézla, ä. da.
guds-rcedsle, efter det bibliska lat. timor dei.
- Gudom, fsv. gupdomber = isl.
guÖ-dömr; se dom 2.

Gudrun, kvinnon., fsv., fda. Gudhrun
= isl. Guðrún, till gud (se d. o.) o.
fnord. rūn, hemlighet (se runa).

gudunge, östsv. namn på gammal
ejderhanne; även guding-, Spegel 1685:
gudungar, Sahlstedt 1773; av dunkelt
uisprung; enl. Gharpentier KZ 40: 434
möjl. i avljudsförh. till isl. gjöÖr (se
fiskgjuse), jfr med avs. på bildningen
sanskr. varlaka-, vaktel.

Guille(t)mot, familjen., se Vilhelm.

gul, ä. nsv. även gåJ, fsv. gul, gol
= isl. gulr, da. gul; speciellt nord. form,
av germ. *gula-, i avljudsförh. till
väst-germ. *gelwa-i fsax., fhty. gelo (ty. gelb),
ägs. geolu (eng. yellow) - ie.
*gheluo-i lat. helvus, honungsgul, litau. zelvas,
grönaktig; besl. med sanskr. häri-, fslav.
zelenii, gul, grön, jfr även grek. khlöe
(*ghlo-), grönska; med s. k. bakre gh:
Ht. geltas, blekgul. Ursprungl. väl alltså:
gulgrön el. dyl. (egentl, om den späda
grönskan?). Jfr guld. - Gul so t, se
sot 2.

gula (dial.), skinkmärr, jämte kula
(med k utvecklat i sammans, hästgula;
jfr hästkuler plur. Kim. L), motsv.
fsv. gul, sämre häst, från mlty. gul ds.
(men även utan föraktlig bibetyd.) =
mhty. gul, även: vildgalt (ty. gaul,
skinkmärr, men också i betyd, ’ståtlig häst’);
enl. Wadstein o. senare H. Petersson
Ar. u. armen. Stud. s. 107 egentl.:
hanndjur, sädesutgjutare, av ie.
*ghu-lo-till roten i gjuta; jfr under göt o. or n e.

gulasch, i betyd.: krigsjobbare, särsk.
med bibetyd.: vräkig uppkomling,
förkortning av gulaschbaron, t. ex.
Posttidn. 1916, från ty. gulaschbaron
ds., egentl.: person som (hastigt)
förtjänat förmögenhet på leveranser av
födoämnen till armén, sammans. med ty.
gulasch, en starkt pepprad kötträtt, från
ungerska gulyashus ds., en älsklingsrätt
bland herdarna, till gulyas, herde, till
gulya, hjord av nötkreatur.

guld, fsv. gul, gull-, y. fsv. guld (med
d på grund av utländskt inflytande)
= isl. gull, goll, da. guld, got. gulp,
fsax., ägs., eng. gold, fhty. golt (ty. gold),
av germ. *gulpa-, *gulda- = ie. *ghllo-;
i avljudsförh. till fslav. zlato (av*gholto-)
o. lett. felts (av *ghelto-); egentl, ett
med gul besläktat, på suffixet -t bildat
färgadjektiv (jfr litau. geltas, blekgul);
sålunda: den gula (metallen); jfr det
besl. o. analogt uppkomna
substantive-rade adj. sanskr. hataka-, guld, ävensom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free