- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
234

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hermetisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hermelin, en bildning med dimin.-suff.
-Un (= ty. -lein) till fsax., fhty. harmo,
vessla, ägs. hearma m., lit. szarmu (szer-),
hermelin, o. sannol. även rhetorom.
kar-muin, vessla (till ett lat.el. kelt/carmo?).

hermetisk, lufttät, motsv. i ty. o. eng.,
efter Hermes Trismegistus, sorn ansågs
för alkemiens grundläggare.

herre, y. fsv. h&rre, motsv. å. hcerra,
jämte isl. herra, da. herre gammalt lån
från fsax. herr o = fhty. (varav ty. herr),
yngre form för hérro, synkoperat av
hériro, komparativ till fsax., fhty. hér,
förnäm, hög = ägs. här, gråhårig,
gammal (eng. hoar), isl. han ds., av germ.
*hai-ra-, en r-avledn. till germ. *hai-,
skina, i heder. Jfr med avs. på
betyd.-utvecklingen ’gammal’ till ’herre’ t. ex.
lat. senior, äldre >> i tal. signore, fra.
seigneur, sire, eng. Sir; ävensom grek.
gé-rön, gubbe, men ger as, heder o. d. -
Formen herr (framför namn o. titlar),
y. fsv. /joer, från mlty. 7?er. - Under
medeltiden o. på 1500-t. som titel blott
om el. till riddare (men ej till andra
frälse- el. adelsmän) o. andlige; under
senare hälften av 1600-t. även till
konungens tromän samt officerare o. under
1700-t. dessutom till konungens
trotjänare o. övriga s. k. ståndspersoner, men
då ännu ej till medlemmar av det lägre
borgerskapet. - Jfr härlig.

Herrstad, ortn., Ögtl., Herrestad
Sdrnl. o. Ska., till fsv. person n. på
Hcer-(*Hcerridhl o. Hatruidh), se -stad.

hertig, fsv. hatrtogher (-e-), härförare,
hertig, = da. hertug, från mlty. hertoch,
av fsax. heritogo = fhty. herizogo, -zoho
(ty. herzog), ägs. heretoga, till här sbst.
o. germ. -*tugan-, -*tuhan-, förare,
ledare, besl. med lat. dficere, föra, o. töj a,
tåg 2, 3. Isl. hertogi i betyd, ’härförare*
är kanske inhemskt. - Som titel är
ordet en översättning av det besl. lat.
dux (fra. duc, eng. duke). -
Parallellbildning: fsax. folktogo ds. till folk i
betyd, ’härskara’.

herul, germansk folkstam, se under
jarl.

hes == fsv. (där även sträv, om ljud) =
fda. hees, fsax. hes, fhty. heisi (ty. heiser),
ägs. h ds, stam *hais-; växl. med
*hairs-i meng. hors(e) (eng. hoarse), mholl.
heersch samt med bortfall av r (efter
den samnord, övergången av air- > ar-)
sv. dial. hås, hes, no. haas, isl. hdss,
vilket att döma av ordets spridning i
dial. ej kan vara lån från ägs.; jfr isl.
hjarsi «- fno. hjassi (se hjässa).
Förhållandet mellan dessa stammar är f. ö.
mångtydigt; grundbetyd, sakerl.: sträv,
skrovlig, alltså = no. haas i denna
betyd.

hesitera, av fra. hésiter, tveka, vackla,
av lat. hcesitare ds., även o. egentl.:
låda vid, hänga fast, Iterativum till
h&rére i sistn. betyd. (= litau. gaiszlii,
gaiszau, tveka, dröja, av ie. *ghais-).

Hestra, Hester (-hester, Hester-),
ortn. i Hall., Älvsb. 1., Jon k. 1., s. Ögtl.,
fsv. t. ex. Hestra?, Histra;, Heyster,
13-1400-t., till germ. *haislr- = mlty.
heis-lere, mholl. hees t er, mhty., ty. heisier,
ung bok el. ek (varifrån fra. hétre, bok),
jfr ty. Heislerbuch; bildat med det ieur.
trädnamnsuff. -tr- till stammen i fsax.
Hésiwald, lat. Silva Caesia; jfr apel,
fläder, hy 11, Jölster. Förf. Ark.
17: 66 f.

1. het, fsv. heter = isl. heitr, da.
hed, fsax. het, fhty. heiz (ty. heiss), ägs.
hat (eng. hot); ej i got.; av germ. *haita-,
till en germ. rot hai i fhty. (ge)hei,
hetta, got. hais, fackla; besl. med litau.
kaitrå, glöd, kailrus, het; antagl. även
med heder o. a. ord av germ. hai, lysa,
vara klar. Avljudsform: hetta (se
d. o.) ävensom fsv., isl. hitna (: het =
fsv., isl. fitna: fet). - Het på gröten,
t. ex. G. G}dlenborg Sv. sprätth. 1737,
O. v. Dalin.

2. -het, ändelse för abstr. sbst., nu
endast till adj. = fsv., på 1300-t. lånat
från mlty. -heit - ty. -heit, ägs. -had
(eng. -hood); i västgerm. spr. även som
självständiga ord i betyd.: person, rang,
beskaffenhet m. m. = got. haidus m.,
sätt, isl. heidr (gen. -ar), heder (se d. o.)
= sanskr. ketu- m., ljus, glans, av ie.
*koilu-\ alltså med ungef. samma
betydelseutveckling som i ty. erscheinung:
scheinen (= skina); jfr även -lek. -
Efter beskaffenhet (ty. beschaffenheit),
beläsenhet (ty. belesenheit) ha i sv.
uppstått ombildningar av lånord såsom
befogenhet, belevenhet, godhjär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free