- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
242

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hjärna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n., fhty. hona(n)g (ty. honig), ägs. hunig
(eng. honey); av germ. *huna(n)ga- =
ie. *konako-, gulaktig, besl. med grek.
knekös ds., sanskr. kdnaka- n., guld.
Litteratur se Boisacq s. 476. Jfr under
s a ff l or. - En vida spridd
indoeuro-peisk beteckning för ’honung’ är * melit:
armen, meir, alban, nya/’, grek. meli
(jfr marmelad o. melis), lat. mel =
got. milip, ägs. mil. En annan är
*medhu-, i indoiranska o. slavo-balt.
språk med betyd, ’honing’, f. ö. ’mjöd’,
’vin’ = mjöd.

hop, fsv. hoper (jfr nsv. en hel
hoper) = isl. höpr, da. hob, gammalt
lån från f sax. hop = fhty. houf, ägs.
héap (eng. heap)-, med avljudsformen
fhty. hufo (ty. haufen) m. m. Germ.
*haupa-, möjl. = ie. *koupnö-, besl.
med litau. kaupas, fslav. kupu, hop, till
ie. roten /cwp, vara välvd el. böjd (i
lat. cupa, tunna, osv.; se huv), el. till
det likabetydande ie. kub (se höft).
Betyd.-utvecklingen är densamma som
i litau. kugis, hop (se huka); jfr även
hög. - Till hopa, fsv. til /?., från
mltj7. tö höpe.

hoppa = fsv., fno. = da. hoppe, ägs.
hoppian, av germ. *huppön; jfr m J ty.
huppen, mhty., ty. hiipfen, av germ.
*huppian samt sydty. dial. hoppen (osv.)
av germ. *hubbön; intensivbildning,
om vars uppkomst se förf. Mediagem.
ss. 15 f., 42 f. Man jämför grek.
kybistdö, slår kullerbytta, el. fslav. kypéti,
hoppa. - Hoppsan, t. ex. Almqvist
1842, motsv. da. hoppsa, efter Ity., ty.
hop(p)sa, till hop(p)sen, hoppa, avledn.
av. hoppen = hoppa. Jfr hoppsasa
Atterbom LO. Alltså ej sammansatt
med -san, av sade han, såsom ofta
antages.

hoppas - y. fsv., av ä. hopas = fno.;
fda. hopes (da. haabe), från mlty. hopen,
motsv. mhty., ty. ho ff en, ägs. hopian
(eng. hope). Dunkelt. - Härtill: hopp,
fsv. hop(p) = isl. hop n.; jfr mlty.
hope f. = eng. osv. - Det allmänna
sam-germ. ordet för ’hoppas’ är *ivcenian =
got. wénjan, fsv. vcéna osv., varav avledn.
vänta (se d. o.)-

hor, fsv. hör = isl. hör, da. hor,
fsax. hör, fhty. huor, ägs. hör, n. -
Avledn. av hor är vb. hora (jfr Bib.
1541: Tioren) = isl. höra, da. hore, fhty.
huorön; jfr got. hörinön. - Hora, sbst.,
fsv. höra = isl. höra, da. hore, mlty.
hore, fhty. huora (ty. huré), ägs. hore
(eng. whore), av germ. *hörön, även:
äk-tenskapsbryterska; jämte mask. got. hörs,
isl. hörr (jämte hör), horkarl, älskare.
Växelform: germ. *höriön = fhty.
hu-orra, mlty. hörre, varav fsv. hörra. -
Avljudsform: sen mhty., mlty. herje
(-g-), sköka, konkubin, vartill mlty.
her-jensone, lånat i ä. nsv. hårjansson, fsv.
hairians(s)on o.
isl./ier/ansonrsomskymf-ord; jfr fsv. höranson, ä. nsv. horenson
av mlty. hörensone ds. - leur. stam väl
*kär- i lett. kärs, lysten, lat. cärus, kär,
dyrbar (se kär); r-avledn. till ie. roten
ka i t. ex. avest, ka-, trängta efter
(o. dyl.). - Härjämte: fsv. portknna
(i sammans.), sköka, o. isl. portkona,
till port. Got. har i stället kalkjö (el.
kalla ?); väl lånord. Jfr under sköka.

hord, 1700-t., motsv. da., ty., eng.,
fra. hörde; från slav. språk; egentl,
tatariskt med betyd.: läger.

horisont, 1573: horizonte, 1623,1624
osv. = ty. horizont, ytterst av grek.
(h)orizön (genit. -onios), part. pr. av
(h)orizö, begränsar, till (h)öros, gräns.

horn = fsv., isl., da., fsax., fhty., ty.,
eng. horn, got. haurn, urnord. hörna
ack. sg., av germ. *hurna- n., av ie.
stam *krn- i lat. cornu (jfr karneol,
kornett), sanskr. crn-ga-, horn, grek.
kdrnos, hornboskap; jfr de besl. hjort
o. ren 2. - Härtill hörn (se d. o.).
- Ha ett horn i sidan till ngn,
motsv. redan i G. I:s reg. (med prepos.
på), ävensom i da. (til, paa), med
syftning på den stångande oxen; jfr ty.
einem die hörner bieten el. zeigen.

horoskop, 1708 = ty. osv., av grek.
(h)ö-rosköpion (-eton) n., till (h)öra, årstid,
timma (se år), o. skopein (se spå).

horribel, ett av de många fra.
lånord, vars bruk alltmera inskränkes,
fra. horrible, av lat. horribilis, ryslig,
till horrére, rysa, jfr horror, rysning
( ;> fra. horreur > sv. h o r r ö r).

horsgök, enkel beckasin, 1600-t.:
hors(se)-gök, motsv. gottl. russgank, isl.
hrossagaukr, da. horsegog; till fsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free