- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
248

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hurtig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hurtig, äldst: hurtige karlar o. dyl.
t. ex. 1618, förr även: snäll, hygglig;
= da., från ty. hurtig, av mhty. hurtec;
avledn. av mhty., mlty. hurte, stöt, från
ffra. hurt (fra. heurt), jfr hurter (fra.
heurter), stöta; möjl. keltiskt.

huru, hur = fsv. jämte horo, hvaro
m. m.; utvecklat i svagtonig ställning
ur hvaru = fda. hvaru (da. hvor, som
dock delvis har annat ursprung); till
stammen i fsv. hvar, vilken (av flera
än två) = isl. hverr, got. hvarjis osv.,
jfr var i betyd, varest; i övrigt dunkelt;
möjl. av *hvar(n)veg > *hvarug > hvaru,
liksom *hvarsveg > *hvarsug; > fsv.
husu, jfr isl. hversu(g); alltså till väg i
betyd, ’sätt’: på vilket sätt. — Ehuru,
egentl. som i ä. nsv. o. fsv. ’huru än’,
till e- i evad, eho o. huru.

hus = fsv., da. = isl. hús, got, flty.,
fhty. hûs (ty. haus), ags. hús (eng.
house), av germ. *hūsa-, varifrån fslav.
chyzŭ; flertydigt. Snarast med Persson
Indog. Wortf. s. 181 f. i avljudsförh.
till ags. hosa, skida, ty. dial. hose, hylsa,
skida, fsv., isl. hosa, benbeklädnad (se
byxa), av germ. *husōn, o. till hös
(av germ. *hausa-). Enl. andra av ie.
*kūdh-so- till roten keudh, betäcka,
dölja, i grek. kévthō (jfr hydda) el.
till litau. kutis, stall, osv. (besl. med
hud). I alla tre fallen med grundbetyd.
’betäckning’ el. dyl. Se även hytta. –
En indoeur. beteckning för hus
företrädes av lat. domus (genit. -ūs), grek.
dómos, sanskr. dáma-, fslav. domŭ, jfr
grek. dō̃ma, urbesl. med timmer. I
grek. oĩkos = sanskr. vēçá- är väl betyd.
hus sekundär. Jfr även under bod. –
Hus i betyd. ’avträde’ beror antingen
på ellips av det gamla hemlighus,
hemmelhus
osv. (se dass) el. på lån från
ty. Jfr det från lty. lånade
likabetydande dimin. y. fsv. hysikke ävensom
hysken i Hyskengatan Kalmar 1400-t.,
motsv. da. Hyskenstræde Khamn. Om
sv. dial. gå på tuset Ögtl., av åt huset
med senare tillagt , se under .
Ett likbetyd. ord är ä. nsv. ganthus,
till gant, gyckel (se jänta). – I en del
ortn., såsom Glimmingehus,
Malmöhus, Örbyhus
, ingår den fsv. o. fda.,
betyd, ’slott, fäste’. – Husgeråd =
da. husgeraad, från lty. hûsgerât, av
ett ord, med pref. ge-, motsv. råd
med samma betyd. som i förråd.
Hushålla, t. ex. 1582. Med avs. på
betyd.-utvecklingen till ’spara’ se
ekonomi. — Huskors, om besvärliga
hustrur, t. ex. hos Gjörwell 1792 (i brev),
jfr ty. hauskreuz, fra. croix domestique.

Husaby, Husby, till hus o. by; de
flesta äldst tillhörande Uppsala öd o.
tjänande som förvaltningsgårdar o. som
bostäder åt kungliga ombudsmän el.
’brytar’. Se Schück Uppsala öd (1914) o.
förf. Ortn. på -by s. 128 f.

husar, C. Gyllenhielm o. 1640:
husarrer (om fientliga trupper); 1687 om till
den svenska arméen hörande trupper;
från ty. =, från ungerska huszár, sannol.
en biform till serb. gusar, rövare, o.
ital. corsare, se korsar.

husbloss, ä. husblås 1618, enstaka:
-blåsa = da. husblas; från lty.
hûsenblase = ty. hausenblase, till fhty. hûso,
stör, Accipenser huso (ty. hausen), o.
blase (= sbst. blåsa); alltså: störens
simblåsa, av vilken limmet beredes.
Fhty. hûso är besl. med hös o. syftar
väl på kroppens el. huvudets
bensköldar. -— Den nuv. korta vokalen beror
på dess ställning i senare sammans.-led.
— En likbetyd, bildning är ä. nsv.
husbladt, från ett mlty. ord motsv. holl.
huisblad; jfr ty. hausenblatter, till blatter,
blåsa; Sahlgren Spr. o. st. 16: 133 f.

Husbyfjöl, se fjöl.

husera, Joh. Banér 1626: att Tillij
gruveligen huserar
(i Mark Brandenburg),
motsv. i da., från lty. huséren = ty.
hausieren, avledn. av hus.

hustru = fsv., da., från fsv. husfru(a),
vars f fallit mellan s. o. r. varvid t
inskjutits (jfr Astrid o. ström), från
mlty. hûsvrowe; jfr (med ny anslutning
till fru) sv. husfru i mera inskränkt
betyd. I fsv. finns även ett
ljudlagsenligt utvecklat hustro, vanlig form i ä.
nsv., folketymologiskt anslutet till tro.
— Den inhemska formen är fsv. husfröa
(= isl. húsfreyja) o. huströ (se
Freja). — Den maskulina motsvarigheten
husbonde har nu mist sin
betyd, ’äkta man’, som lever kvar i
Bib. 1541; jfr eng. husband (från nord.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free