Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - härlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hégr, bekväm (hög- i sammans.), o.
grundord för hy en de; i avljudsförh.
till fsv. hagher, isl. hagr, skicklig,
konstfärdig, ofta ställt till roten i sanskr.
cakti, hjälper, cakrä-, stark (se f. ö.
behaga, bohag, misshag). Alltså:
den’ bekvämare (handen el. sidan); jfr
av andra beteckningar för ’höger’: mhty.
din bezzer hänt; fsax. suithra hand,
egentl.: den starkare; got. taihswö,
högra handen, fhty. zesawa, grek.
dek-siös osv. till ie. *deks- i lat. dex-ter-,
skicklig; ty. recht o. eng. right, egentl.: den
rätta, liksom fra. drott (av lat. directus,
rak, rät) o. fslav. pravu. Det
allmännast spridda ieur. ordet för ’höger’ är
den nyss nämnda stammen *deks- i
indo-iran., grek., lat., kelt., germ. o.
slavo-balt. spr. - Höger som politisk
term, i Sv. från 1800-talets senare hälft,
efter ty. die rechte o. ytterst fra. la
droite (egentl.: det parti som i
kammaren satt till höger om presidenten).
Av samma stam hög- kommer även
sydsv. dial. holia, holians, tämligen, av
*högliga(ns) = isl. höglega.
höja, fsv. höghia = da. höje, Ity.
högen, av germ. *hangian. Växelform:
*hauhian = got. hauhjan, fsax. hö(h)ian,
fhty. höhen (ty. höhen). Eng. har i
stället heighten, av height, höjd, o. no.
h0gra (till kompar.) I isl. saknas
motsv. verb.
höjd, fsv. höghp = no. h0gd, da.
h0ide, av germ. *haugipö-; avledn. av
hög 1. Växelform: *hanhipö- = isl.
héÖ, hceÖ (det senare av omtvistad
grundform), got. hauhipa, mlty. högede, hochte
fhty. höhida, ägs. hiehÖo (eng. height)
osv. - Ty. höhe är en helt annan
bildning = fhty. håhi (== fsax.), got.
hau-hei, av germ. *hauhln-; jfr t. ex. fsv.
glcedhi (glädje) till glad.
hök, fsv. höker - isl. haukr, da. hög
av urnord. *ha(b)uka- - fsax. habuc- (i
ortii. Habucforst), fhty. habuh (ty.
7?a-bicht, med tillagt t), ägs. heafoc (eng.
hawk); av germ. *habuka-, jfr finska
lånordet ha(v)ukka, bildat med ett i
fågelnamn ej ovanligt suffix (jfr ty.
kranich, trana), inlånat i kelt. o. ryskan;
Av Kluge m. fl. fört till roten i häva
= lat. capio, bl. a.: griper, jfr mlat.
capus, hök. För denna härledning kunde
i sin mån tala, att enl. Lewy FUF 13:
306 wotjak. dzutes, hök, snarast bör
förbindas med vb. dzutfin, lyfta upp.
hökare, 1693: Hökaren J. B. = da.
hoker, från Ity. höker, i sht
viktualie-handlande, väl = mlty. höker; jfr mhty.
hucke, ty. hocke, meng. hukster (eng.
hucksler) ds. samt y. fsv. huka, mångla, o.
mlty. hocken ds. De vanliga
härledningarna, av ty. hocken, sitta lutad (jfr
huka), el. av hocken, bära en börda,
äro knappast riktiga; se v. Helten ZfdW
11: 296.
Hölebo, se hölj.
hölj, djup gol i sjö el. å, ett allmänt
sydsv. dialektord, även 7iö7, fsv. hyl .=
isl. hijlr, ä. da. hol. Väl av germ. *hulja-,
avledn. av hål; formen med j beror
då på analogi från j-kasus (jfr dock
förf. Ark. 7: 14). Besl. med fhty.
hu-liwa, pöl. Enl. Hesselman Vnord. stud.
2: 24, H. Pipping SNF XII. 1: 44
identiskt med detta, av germ. *hulwiö-. -
Ingår i häradsnamnet Hölebo Sdml.,
fsv. Hölbo, Hylbo (hundare), samt i
namnet på den i häradet belägna socknen
H ö l ö, förr Höle.
hölja, fsv. hy lia - isl. hylja, da.
hylle, got. huljan, fsax. -hullian, fhty.
hullen (ty.hullen); avljudsform till germ.
*helan, dölja = mlty. helen (varifrån
sydsv. dial. hala), ty. hehlen osv.;besl.
med likabetyd, lat. celo, occulo (se
ockult) o. fir. celim; se f. ö. hall 2,
hjälm, hål ävensom lånordet kulör.
hölster, 1596, ä. även hylster, sannol.
från två olika ord: 1. fsv. * hylster (med
y från vb. hy lia), *hulsler = ä. da.
hulsler (-y-), gömsle, hölje, nisl. hulstr,
fodral, got. hulistr, hölje, bildat till
roten i hölja som f j als t er till fsv. ficela,
dölja; o. 2. Ity. hölster, pistolhölster, ej
samma ord som föreg., utan med st av
f t (såsom höll. halster, grimma = ty.
hälfter) o. alltså = ty. holfter ds., jfr
fhty. hiil(u)ft, hölje, fodral; snarast
även labialutvidgning till roten i hölja,
jfr grek. kalyplö, täcker, gömmer. Se
Tamm Etym. ordb.
höna, fsv. höna === isl. hona, da. Iwne,
av germ. *hönion, femininbildning med
avljud (jfr Brugmann nedan anf. st.) till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
