- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
284

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(från Norrköping) betecknas somliga som
»mamsell», andra som »jungfru»; de
förra voro antagl. borgardöttrar. - Jfr
fröken, mamsell. - Jungfrutal,
översättning av eng. maiden speech.

Jungfru Marie nyckelpiga (jämte
andra benämningar å samma insekt), se
under nyckel slutet. - Jungfru Marias
namn ingår i dial. i åtskilliga växtnamn,
såsom Jungfru Marie hand el. nycklar
el. rock om Orchis maculata, J. M.
sänghalm el. vaggegräs om Galium verum,
J. M. kåpa om Alchemilla vulgaris, J.
M. bär om Rubus saxatilis.

jungman, Götheb. Tidn. 1788:
Mung-mannen Anders Twitsell’. motsv. i da.,
från l ty. jungmann, ung sjöman,
ungkarl, egentl.: ung man, jfr jungfru.

juni = ty., av lat. Junii (så i sv. i
äldre tid t. ex. ännu hos Bellman, jfr
Junius hos Runius), egentl, genit. sg.
till Junius, så kallad efter gudinnan
Juno.

junker, fsv. iunker, biform till
iunk-hcerra, ung herre, i sht adlig yngling,
page, som titel även: prins (t. ex. junker
Magnus), liksom isl. jungherra m. m.,
da. junker från mlty. junker, junchere
= ty. junker. I nsv. kvar bl. a. i uttr.
guns ti* junker, egentl, en hövlig
tilltalsform, med samma betyd.-utveckl.
som gynnare. I förklenande betyd,
redan t. ex. hos Kellgren o. fru
Lenngren. - Gammal biform: -j un k ar e =
fsv., i fan-, hov-, kammar-, länt-,
s ty c k j u n ka re.

juridisk = da. = ty. juridisch,
genom falsk analogi bildat efter
lat.juri-dicus, juridisk, som kommer av jäs,
rätt, o. dico, säger, men uppfattats
som innehållande adj.-ändelsen -icus,
vilken i vanliga fall motsvaras av
ändelsen -isk.

jurist, G. I:s reg. 1536 (juristé) o.
1557 (jurist) = ty., av mlat. jurista, till
lat. jus (gen. juris), rätt; vartill lat.
adj. Justus, rättvis, varav f ra. juste (=
sv. just, uttalat schyst); jfr följ.

just, adv., t. ex. H. Wrangel 1633 i
betyd.: ’riktigt’, väl den enda under
1600-t.; i fullt modern an v. t. ex. 1713;
== da., ty., från Hy. =; från fra. juste,
riktigt, just, jfr lat. adv. juste till adj.
justus, rätt, riktig (- personn. Justus),
till jos, rätt, se föreg. Med avs. på
j-ljudet för fra. j jfr jacka.

Justus, mansn., se föreg.

Jut-, rätt spridd sjönamnsstam i Ögtl.
Samma namn har en gång även burits
av Tåkern, vilket framgår av fsv.
Iiits-k&lda, nu Djurkälla, på sjöns västra
strand, o. fsv. Jutsbtérgh, nu Jussberg,
å södra stranden av Dagsmossen i
närheten av pålbyggnaden vid Alvastra,
härstammande från den mycket avlägsna
tid (o. 2000 f. Kr.), då denna som en
öppen vattensamling sammanhängde
med Tåkern; alltså resp.: källan o.
berget vid sjön Jut-’, av ie. rot eud-, vatten,
i litau. andra, flod, svall, avest, aoda,
vatten, sanskr. ödma-, flod, svall, o.
(det slav.) flodnamnet Oder; om av
*eued, även besl. med Vättern o.
vatten. Se förf. NoB 4: 131 f., 153 f.
Enl. Noreen hos Schiick Folkn. Geatas
s. 5 n. 2 föreligger samma stam även i
Jutland, alltså: vattenlandet el. dyl.;
dock osäkert (jfr följ.).

1. jute, folkn., fsv. iute, på 1500-t. o.
även senare nedsättande benämning på
danskar i allm. = da. jyde, isl. jötar
plur., jutar. o. ytar, män, ägs. yte, éotas,
latiniserat iuti, ffrank. eucii (= eutii).
Enl. Noreen (se föreg.) sekundärt i förh.
till Jutland; dock osäkert (jfr under
Danmark o. est).

2. jute, bast av en ostindisk växt,
från eng. jute, ett bengaliskt ord.

juvel, i ä. nsv. även neutr. som i
ty., t. ex. 1649 (Saml. 1918, s. 66) =
da., från Ity., ty. juwel, från ffra. Joel
(fra. joyau); diminutivavledning till lat.
jocus, skämt (jfr fra. jouer, roa sig, o. se
gyckla); däremot ej, såsom också
antagits, till fra. joie, glädje, av lat.
gau-dia, plur. till gaudium; i alla händelser:
föremål att glädja sig åt el. dyl.

juver, y. fsv. iuwer, iiiger, ä. nsv.
även jur = isl. jugr, da. yver, med v
av g (jfr sv. dial. tjuva till tjuga o.
under ruva 2) av d i urnord. *eudur,
i avljudsförh. till fsax., ägs. uder n.
(eng. udder), fhty. utar (ty. euter m.),
av ie. *(e)udh- i sanskr. udhar n. (genit.
udhnas), grek. outhar (genit. -atos, av
*-ntos), lat. fiber, spene el. juver; jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free