- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
284

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(från Norrköping) betecknas somliga som
»mamsell», andra som »jungfru»; de
förra voro antagl. borgardöttrar. — Jfr
fröken, mamsell. — Jungfrutal,
översättning av eng. maiden speech.

Jungfru Marie nyckelpiga (jämte
andra benämningar å samma insekt), se
under nyckel slutet. — Jungfru Marias
namn ingår i dial. i åtskilliga växtnamn,
såsom Jungfru Marie hand el. nycklar
el. rock om Orchis maculata, J. M.
sänghalm
el. vaggegräs om Galium verum,
J. M. kåpa om Alchemilla vulgaris, J.
M. bär
om Rubus saxatilis.

jungman, Götheb. Tidn. 1788:
’Jungmannen Anders Twitsell’. motsv. i da.,
från lty. jungmann, ung sjöman,
ungkarl, egentl.: ung man, jfr jungfru.

juni = ty., av lat. Junii (så i sv. i
äldre tid t. ex. ännu hos Bellman, jfr
Junius hos Runius), egentl. genit. sg.
till Junius, så kallad efter gudinnan
Juno.

junker, fsv. iunker, biform till
iunkhærra, ung herre, i sht adlig yngling,
page, som titel även: prins (t. ex. junker
Magnus
), liksom isl. jungherra m. m.,
da. junker från mlty. junker, junchere
= ty. junker. I nsv. kvar bl. a. i uttr.
gunsti’ junker, egentl. en hövlig
tilltalsform, med samma betyd.-utveckl.
som gynnare. I förklenande betyd.
redan t. ex. hos Kellgren o. fru
Lenngren. — Gammal biform: -junkare =
fsv., i fan-, hov-, kammar-, lant-,
styckjunkare.

juridisk = da. = ty. juridisch,
genom falsk analogi bildat efter
lat. juridicus, juridisk, som kommer av jūs,
rätt, o. dico, säger, men uppfattats
som innehållande adj.-ändelsen -icus,
vilken i vanliga fall motsvaras av
ändelsen -isk.

jurist, G. I:s reg. 1536 (juriste) o.
1557 (jurist) = ty., av mlat. jurista, till
lat. jūs (gen. jūris), rätt; vartill lat.
adj. justus, rättvis, varav fra. juste (=
sv. just, uttalat schyst); jfr följ.

just, adv., t. ex. H. Wrangel 1633 i
betyd.: ’riktigt’, väl den enda under
1600-t.; i fullt modern anv. t. ex. 1713;
= da., ty., från lty. =; från fra. juste,
riktigt, just, jfr lat. adv. juste till adj.
justus, rätt, riktig (= personn. Justus),
till jūs, rätt, se föreg. Med avs. på
j-ljudet för fra. j jfr jacka.

Justus, mansn., se föreg.

Jut-, rätt spridd sjönamnsstam i Ögtl.
Samma namn har en gång även burits
av Tåkern, vilket framgår av fsv.
Iutskælda, nu Djurkälla, på sjöns västra
strand, o. fsv. Jutsbǽrgh, nu Jussberg,
å södra stranden av Dagsmossen i
närheten av pålbyggnaden vid Alvastra,
härstammande från den mycket avlägsna
tid (o. 2000 f. Kr.), då denna som en
öppen vattensamling sammanhängde
med Tåkern; alltså resp.: källan o.
berget vid sjön Jut-; av ie. rot eud-, vatten,
i litau. audra, flod, svall, avest, aoða,
vatten, sanskr. ódma-, flod, svall, o.
(det slav.) flodnamnet Oder; om av
*eu̯ed, även besl. med Vättern o.
vatten. Se förf. NoB 4: 131 f., 153 f.
Enl. Noreen hos Schück Folkn. Geatas
s. 5 n. 2 föreligger samma stam även i
Jutland, alltså: vattenlandet el. dyl.;
dock osäkert (jfr följ.).

1. jute, folkn., fsv. iūte, på 1500-t. o.
även senare nedsättande benämning på
danskar i allm. = da. jyde, isl. jótar
plur., jutar. o. ýtar, män, ags. ýte, éotas,
latiniserat iuti, ffrank. eucii (= eutii).
Enl. Noreen (se föreg.) sekundärt i förh.
till Jutland; dock osäkert (jfr under
Danmark o. est).

2. jute, bast av en ostindisk växt,
från eng. jute, ett bengaliskt ord.

juvel, i ä. nsv. även neutr. som i
ty., t. ex. 1649 (Saml. 1918, s. 66) =
da., från lty., ty. juwel, från ffra. joel
(fra. joyau); diminutivavledning till lat.
jocus, skämt (jfr fra. jouer, roa sig, o. se
gyckla); däremot ej, såsom också
antagits, till fra. joie, glädje, av lat.
gaudia, plur. till gaudium; i alla händelser:
föremål att glädja sig åt el. dyl.

juver, y. fsv. iūwer, iūger, ä. nsv.
även jur = isl. júgr, da. yver, med v
av (jfr sv. dial. tjuva till tjuga o.
under ruva 2) av ð i urnord. *euður,
i avljudsförh. till fsax., ags. ûder n.
(eng. udder), fhty. ûtar (ty. euter m.),
av ie. *(e)udh- i sanskr. ûdhar n. (genit.
ū́dhnas), grek. oũthar (genit. -atos, av
*-ntos), lat. ūber, spene el. juver; jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free