- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
285

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litau. ūdrůti, vara dräktig, samt fslav.
vyme, juver (av ie. *ūdh-men-). — Om
utvecklingen av urnord. *euður se Noreen
Sv. etym. s. 40 o. Kock t. ex. Ark. 14: 253.

jåns i uttr. i jåns, se i jåns.

Jäder-, Jär- i en del ortn., t. ex.
sockenn. Jäder, fsv. Iæþer, Sdml., gårdn.
Jära, av fsv. Iæþra (1540: Jedra),
Mulseryds sn Vgtl., älvn. Jädran el.
Jädraån Gästr., sockenn. Järeda, fsv.
Iæritha (väl av *Iæþrēþa; se förf. Sjön.
1: 282) Klm. 1., osv., jfr no. Jæderen,
Jaderen; till sv. dial. jäder, kant (på
väv), fsv. iæþur, kant = isl. jaðarr,
jǫðurr, no. jadar, jær m. m. ds. =
fsax. edor, inhägnat land, gärdsgård (jfr
med avs. på betyd.-utvecklingen under
Tuna), fhty. etar (ty. dial. etter), ags.
eodor ds., även: rand; f. ö. blott osäkra
anknytningar.

jägare, fsv. iæghare = da. jæger,
från mlty. jeger = ty. jäger; till jaga.
— I ä. nsv. även jaghare, fsv. iaghare. —
Jägmästare, från ty. jägermeister, med
i sv. bortfallet -er-.

jäkel, y. fsv. dyäkel 1508 = no.
jekel; eufemistisk form för djävul.

jäkta, i ä. nsv. t. ex. Stiernhielm
mera närmande sig betyd. ’jaga’; den
nuv. betyd. härrör från 1800-t. jfr ä.
da. jægte, jagte, lty. jachten osv.; att
döma av jäkt- lånat från mlty. redan
i tidig fsv., jfr fsv. iækt, jakt; avledn.
av mlty. jacht. Sbst. jäkt n. är
bildat av verbet.

Jäleby Ögtl., se enhällig o.
lomhörd (slutet).

Jälmaren, sjön., o. 1175 ialmans
(gen.), 1502: Jælmaren osv., på 15-
1800-t. allmänt skrivet med Hj-; väl
till fsv. obest. f. *Ialman, avledn. av
ett fsv. *iælmber = isl. jalmr,
buller, stoj, norrl. dial. jalm, skrik, olat;
likbetydande med t. ex. sjön.
Bjälmen, Galmaren (vilka även avletts
av abstr. på -m), Tjutingen m. fl.,
alltså egentl.: den vinande sjön,
stormsjön. Se närmare förf. Sjön. 1: 279.

jämka, fsv. iæmka, y. fsv. iænka (=
sv. dial. jänka, ofta: flytta litet, maka);
egentl.: göra jämn, bildat till jämn
såsom t. ex. ömka: öm. Med avs. på
formen jänka jfr ynka o. ömka.

jämmer, Bib. 1541 (-e-) = fda. iæmber,
jfr da. jammer, från mlty. jammer =
ty.; substantivering av fsax., fhty. adj.
jâmar, ags. geómor, sorgsen o. d.; av
ljudhärmande ursprung. —
Jämmerdal, motsv. i ty., eng., fra.; efter Bib.,
Psalt. 84: 7.

jämn, fsv. iæmn, ä. fsv. iamn, även:
rättvis (lika mot alla) = isl. jafn ds.,
da. jævn; brutna former = got. ibns,
fsax. eƀan, fhty. eban (ty. eben), ags.
efn, emn (eng. even), av germ. *eƀna;
av omtvistat ursprung, dock alltjämt
dunkelt; se litteraturen hos Falk-Torp
s. 1492 o. senare Sommer IF 31: 361
(av ie. *epnó- till epi, vid; egentl.:
beiseiend, beikommend, æqualis) samt
Brugmann IF 37: 161. — Jäm- i sammans.
t. ex. jämlik, fsv. iæmliker, med
bortfall av n mellan m o. konsonant, ss. i
neutr. jämt o. adv. jäms; av verb blott
i jämföra = iæmföra (i betyd.: dela
i lika stora delar). — Jfr även, oäven,
För jämnan, med något oklar
bildning; kanske till ett fsv. *iæmne m., jfr
isl. jafni, jämt förhållande, el.
sammandraget av *jämnaden, jfr fsv. iæmnaþer,
jämt förhållande, el. = isl. adv. jafnan
ds. med senare tillagt för.

jämna, snarast dial., beteckning för
Lycopodium complanatum, se under
lummer (slutet).

1. jämte, invånare i Jämtland, fsv.
iæm(p)te = isl. jamti (plur. jamtr),
urnord. stam emat-, formellt motsv. o.
stundom sammanställt med
grundstammen i fhty. emazzig, uthållig m. m. (ty.
emsig, flitig, trägen). — Jämtland,
fsv. Iæm(p)taland, till genit. plur. av
iæm(p)te.

2. jämte, prep., y. fsv. iæmte,
bredvid, med tillagt e av fsv. iæmt, neutr.
till jämn, även i ä. nsv.; snarast
uppkommet i anslutning till rumsord på -e
ss. fsv. fore, före: for, mote, emot: mot
el. sådana adv. som framme, inne osv.

jänta, ä. nsv. gänta (-e-) t. ex. Lucidor,
Verelius = sen fno. genta, no. gjenta,
femininbildning till ä. nsv., sv. dial.
gant, narr, P. Svart Kr., motsv. da.
gante ds., bildat som sv. dial. fänta till
fant el. gräbba till grabb; alltså egentl.
’toka’ o. äldst brukat som skämtsamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free