- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
318

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - klick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. klick, fläck o. d., t. ex. 1617:
’uthskiämma eller en klick påläggia’ =
da. klik, från mlty. klik, ung avlj u
ds-bildning till klak, fläck (jfr klack);
-i- har diminutivisk karaktär såsom väl
i tipp el. som i ty. kribbeln ~ krabbeln,
flimmern ~ flamme(r)n osv. Grundbetyd,
är nog ’smäll’ o. ordet hör till följ. o.
klicka el. till ett ljudord med likn.
betyd. Jfr ty. kleck(s) o. sv. kladd,
klätt med samma betyd.-utveckling.

2. klick, kotteri o. d. (jfr k Ii ek
vase n), urspr, ett tidningsord, vanligt först
på 1890-t., t. ex. J. A. Eklund 1892, GHT
1894, Vårt Land 1895: ’Hedin.,
uppträdde som den fåtaliga radikala klickens
talman* = da. klike, ty. klicke, från
fra. clique, skara, band, liga m. m.,
till ä. fra. vb. cliquer, jämte clicher (se
k l is c h é), diminutivisk avljudsbildning
till claquer, klappa, smälla, vartill claque
(på teater), o. sannol. lånat från germ.,
varom följ. Clique betyder sålunda
sannol. egentl.: liga av skrikhalsar,
skräv-lare el. dyl. - Med avs. på bildningen
jfr föreg.

klicka, 1701 (i bildh anv.: slå fel),
om bössa, t. ex. Bellman 1769 - 110.
klikka, da. klikke = östfris, klikken,
eng. click, picka, skallra o. d.,
diminutivisk avljudsform till Hy. klacken, knalla
(jfr klack); se f. ö. föreg. Att ordet atm.
delvis är inhemskt i nord. spr., framgår
av avledningarna sv. dial. Mixa, knäppa,
o. no. klikta, klinga med metalliskt ljud,
varav nordanvindsklikla, gröngöling. -
Betyd, ’slå fel’ (även i da.) är sekundär,
från bössans klickande.

klient, 1693 = ty., av lat. cliens
(genit. clienlis), snarast, med L. Meyer,
Bersu m. fl., egentl.: som sluter sig
till någon, till roten i clinare, luta; jfr
klimat, klinik; urbesi. med lid. -
Ej, såsom förr antagits, till ie. klen,
höra (se ljud), alltså: ’der hörige’; det
cluens, hos Plautus, på vilket man
grundat denna härledning, synes böra läsas
cliens.

klifs, sötsaker, slisk, t. ex. o. 1730,
Sahlstedt 1773, i ä. sv.: klemande, smek
t. ex. Swedberg 1709, Dalins Årg., ännu
hos Weste 1807 (jämte den moderna
betyd.) o. även ngn gång i nsv., jfr ä,
sv. klifsa med någon, klema o. d., t. ex.
Serenius 1741, Dalin 1850, samt, med
ursprungligare betyd., ä. nsv. klifsa,
smörja, Spegel 1685. Ordet är närmast
deverbativum av vb. klifsa o. hör
tillsammans med klibba, väl med samma
oregelbundna formutveckling som i
många andra pejorativa vardagsord;
möjl. dock av *klipsa, av *klibbsa.
Etymologiskt identisk är stammen i sv.
dial. klifs9 klase, o. klifsa, bunt som
hänger ihop, egentl.: klibbat ihop sig.
Sv. dial. klissa, klunga, är också
fjär-nare besläktat; jfr da. dial. klise, klibba,
klisel, klibbig; l ty. klise, kardborre (med
samma betyd.-utveckling som i ty. kletle,
varom under kl is ter, o. ägs. clife, varom
under klibba).

klimax, se klimat.

klimat, t. ex. Risingh 1671: climate,
ytterst av grek. klima, jordens lutning
från ekvatorn mot polerna, lutning, till
roten i grek. klinö, lutar, lat. clinäre
(se klient), klimax, stege, trappa,
stegring (varav sv. klimax) osv.; se f. ö.
Lena, ortn., o. lid, sluttning.

klimp, fsv. klimpcr = ä. da. klimp,
ish kleppr, klump (*klimp-), Hy. klimp,
liten klippa, ie. rot glemb, antingen
labialutvidgning av roten i lat. glomus,
kloss, o. klämma, el. en nasalerad form
till roten i lat. globus, kula, klump,
gléba jordtorva, klump (se k lapa); i
bådadera fallen väl egentl.: det
sammantryckta, hoppressade. Etymologiskt
identiskt med kläpp. l avljudsförh. till
kl a m p o. klump. - Vid sidan av ie.
*glembo- i klimp stå *glendo- i klint
o. *glengo- (osv.) i sv. dial. klunk, klump;
om ungef. likbetydande paralleller
härtill (*gumbo-, *gundo-, *gungo- osv.) se
H. Petersson Balt. u. Slav. s. 23 f.
(Lunds univ. årsskr. NF. Avd. I, B.
XII, Nr 2).

1. klinga, sbst., G. I:s reg., P. Svart
Kr., R. Foss 1621: klinge, Brasckl645:
klinga = da. klinge, från ty. klinge, av
mhty. -; till följ., efter svärdens
klingande läte. - Springa överklingan,
t. ex. P. Svart Kr. (klinge), med motsv.
i da. o. ty.

2. klinga, vb = fsv. (ipf. klang o.
klingadhé) - da. klinge; jfr ish klingja;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free