Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konservera = ty. konservieren osv.,
av lat. conserväre, bevara, av con-, med,
o. servare, bevara, rädda (jfr
reservera). - Särsk. under 16- o. 1700-t.
vanligt i förb. konservera huset, om präst,
som gifte sig med sin företrädares änka
el. dotter (bl. a. vanligt i det skånska
stiftet), sedan också: konservera änkan
osv.; egentl, o. urspr.: underhålla den
gamla prästfamiljen (även utan
giftermål). - Jfr föreg. o. följ.
konservativ, Dagl. Allehanda 1835 =
ty., av eng. conservative, som politiskt
slagord o. 1830, av ett nylat.
conserva-tivus, bevarande, till conserväre, bevara
(= konservera). - Ordet efterträder
uttr. ’de servila’, men var ännu 1844
icke vedertaget att döma av Brinkmans
yttrande: de så kallade »konservative»
eller »regeringsfolk)).
konsideration, av fra. considération,
övervägande, betraktande m. m., abstr.
till considérer, av lat. consideräre,
betrakta, till sidus, genit. sidens,
stjärnbild, stjärna; med f. ö. omtvistad
betyd.-utveckling. - Under senare hälften av
1700-t. även i den från fra. lånade betyd,
’styvkjortel’; jfr Hjelmqvist Lenngr.
saml. skr., Anm. s. 11 f. (Sv.
Vitt.-samf. VI).
konsonant, Sahlstedt 1759 = ty., av
likabetyd, lat. (litera) consonans, part.
p res. av consonäre, ljuda med (jfr
so-nant). - Tidigare i svenskan med
latinsk böjning, t. ex. Sigfrid! 1619:
’Con-sonantes och Vocal’, Swedberg 1716:
’med en consonante eller medlyding’,
1753 (o. sannol. ännu senare).
konserter, t. ex. en politisk broschyr
från 1819: ’Ni och edra consorter’,
Argus II 1822 - ty. konsorte sg., av lat.
consors (genit. -sortis), delaktig (av
con-o. sors, lott, besl. med serere, foga, knyta).
Jfr om anv. förf. Namn o. titlar s. 21.
konspirera = ty. konspirieren, fra.
conspirer, av lat. conspiräre,
sammangadda sig, egentl.: blåsa tillsamman, till
spirare, blåsa, andas (jfr t. ex.
spirituell).
konst, fsv. konst, kunst, konst, insikt
o. d. = da. kunst, från mlty. knnst -
fhty., ty., egentl.: kunskap, vetande, av
germ. *kunsti-, vbalabstr. till kunna.
Parallellbildning på ie. -//: litau.
pa-zintis, kunskap = -kund i misskund.
- En ordskapelse av något annat slag
är fsv. kunnist(a), motsv. isl. kunnusta,
bildad som. hyllest, tjänst o. [-ynnest.-] {+yn-
nest.+} - Härtill: konstig, i ä. nsv.:
konstförfaren, förståndig (t. ex. NT 1526,
Lex. Linc. 1640 under mechanicus), slug,
fsv. konstogher, konstig, konstrik,
kunnig = mlty. kunstich osv. -
Konstfärdig = da. kunstfcerdig, från ty.
kmisi-fertig. - Konstförvant, se förvant.
- Konstnär, Var. rer. 1538: konstener
(övers, av lat. faber) = da. kunstner,
från mlty. kunstcner (jfr. ty. kiinstler),
bildat som t. ex. körsnär, resenär.
konstant - ty., av lat. constans (genit.
-antis), till constäre, ega bestånd, vara,
även: kosta (- sv. lånordet kosta). -
En avledn. av constans är constantia,
ståndaktighet, varav kvinnon.
Konstantia, även med den fra. formen
Constance; jfr med avs. på bildningen
instans.
Konstantinopel, se politik.
konstapel, 1629 (vid artilleriet), i ä.
nsv. även -stabel - da. konstabel, av
ty. konstabel, konstabler = eng.
con-stable, av mlat. constabularius, till lat.
stabuliim, stall (jfr stall); alltså egentl.:
stallbroder, kamrat (i militärtjänsten).
Av detta ord är sannol. stallbroder
en översättning. - Ett annat ord är
kon n et a b e l, av fra. connétable,
överfältmarskalk, av mlat. comes stabuli,
stallgreve, överstallmästare (jfr
marskalk).
konsternerad, motsv. ty. konsterniert,
av lat. consternätus, till consternäre (av
-sler- el. -s/izr-?), göra bestört, bringa utom
sig, besl. med fhty. stornen, vara
bedövad (se under s t ar rb liga). Synes
ej besl. med prosternere, sträcka till
marken, nedslå o. d.
konstitution - ty. = trå., eng.
co/i-slitution av lat. constitutio (genit. -önis),
fastställande o. d., till stammen i part.
pf. pass. av constituere, ställa fast (=
sv. konstituera), till statuere, ställa
(== sv. statuera); urbesl. med stad.
konstla, o. 1700, jfr ty. kiinsteln, till
konst. I dial. även: konstra, krångla
o. d., till plur. konster, egentl,: göra konster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
