- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
342

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstnär, se under konst.

konstruera = ty. konstruieren, av lat.
construere, foga tillsamman, sedan:
grammatiskt förbinda; jfr industri.

konsul, av lat. consul, den högsta
magistratspersonen, besl. med consilium,
råd (se konselj). Hit hör även
konsulent, av lat. consulens (genit. -entis),
part. pres. till consulere, gå till råds,
rådfråga, senare även: giva råd.

konsumera, av lat. consumere,
förbruka, förtära, till sumere, taga.

kont, se kunt.

kontant, 1636: contante penningar,
jfr fra. (au) comptant, (för) reda
(pän-ningar), ital. contante, som genast
betalar, som utgöres i reda mynt, till fra.
compter, ital. contare, räkna, av lat.
com-putäre, beräkna; jfr konto, kontor.

konterfej, jfr O. Petri; konterfejing,
avbild, o. konterfej a, porträttera = ty.
konterfei, av mhty. kunterfeit, eftergjord,
av fra. contrefait, mlat. contrafactus, part.
perf. pass. till fra. contrefaire, mlat.
con-trafacere, efterbilda, till contra, mot, o.
facere, göra (se facit).

kontinent, Geijer 1819 = ty., av fra.
continent, av lat. (terra) continens,
sammanhängande (land), egentl, part. pres.
till continére, hålla tillsamman, till
te-nere, hålla (urbesl. med tänja).

kontingent = ty., av fra. contingent,
av lat. contingens (genit. -entis), part.
pres. till contingere, beröra, angå; alltså
egentl.: vederbörlig (del, utgift, tillskott
o. d.); till tangere, beröra (jfr tangent,
takt, taktik).

konto, o. 1809 = ty., liksom så många
andra bank- o. handelstermer från ital,,:
conto, räkning, till contare, räkna; se
kontant, diskont.

kontor, ä. nsv. contor, cantor, skåp,
Messenius, A. Oxenstierna m. fl., i
modern betyd, i ä. sv. ofta contoir
Serenius, comptoir, i sv. dial. även: kantor
= ty. kontor, comptoir, av fra.
comptoir, ital. conlore, egentl.: räknerum; se
f. ö. kontant.

kontra-, av lat. contra, emot (bl. a.
sammanställt med fsv. handcer, på andra
sidan ~ got. hindar, ty. hinter, bakom;
dock osäkert).

kontraband, 1701: contrebande, Da-
lins Årg.: contrabands- = ty.
konter-bande, av fra. contrabande, ital.
contra-bando, egentl.: handel emot (lagarna),
till bando, kungörande av en order o. d.

kontrakt, 1554, 1559: contract = ty.,
av lat. contractusi fördrag, kontrakt,
egentl.: sammandragande, till contra*
here, draga tillsamman, med part. pres.
contrahens (genit. -entis) -
kontrahent; jfr traktat.

kontrast, i modern betyd. 1776, i
föråldrad 1703 = ty., av fra. contraste, av
ital. contrasto, till contrastare, stå i
motsats till, till lat. stare, stå.

kontrasignera, av lat. contra-, o.
sig-näre, teckna (med pennan, gravstickeln
m. m.) = signera.

kontribution, se tribut.

kontroll, 1770 = ty. kon trötte, av fra.
contröle, ä. contrerolle, moträkning,
egentl.: motrulle, till fra. ro/e, ä. rolle’
(- sv. roll, rulle, se d. o.).

kontrovers, av fra. controverse, strid,
stridsfråga, av lat. contröversum, egentl.:
vänt emot, neutr. till contröversus, av
contra, mot (i en ursprungligare form),
o. stammen i part. pf. pass. av vertere,
vända (se konversera).

kontur, Dagl. Alleh. 1825, Törneros
1825 (i bildl. betyd.) - ty., av fra.
con-tonr = ital. contorno; besl. med tur,
t ö m (se d. o.).

konung, fsv. konunger, knnnnger,
= isl. konungr, ä. da. konung, da.
konge, fsax., fhty. kuning (ty. könig,
varav sv. familjenamnet König; i denna
användning väl från betyd, ’ålderman
för ett hantverksskrå’), ägs. cuning (eng.
king), avledn. med
patronymikalsuf-fixet -ung-, -ing-, av isl. konr, (förnäm)
man, son, ättling, motsv. fhty. kuni-,
ägs. cyne-; till germ. *kunja-, ätt, börd
(- kön; se d. o.); alltså egentl.: son
av en förnäm man (jfr de besläktade
gen til, gentleman); enl. Tacitus valde
germanerna sina konungar ur de
förnäma släkterna. Stamvokalen -o- i de
nord. spr. måste väl bero på anslutning
till grundordet konr (säkerl. försiggången
i samnordisk tid). Från germ. spr.:
fin. kuningas, konung, litau. kuningas,
herre, präst, fslav. kiinegu, furste.-
An-I dra gamla germ. benämningar: isl. dröt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free