Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krympling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’kromen, av äldre *kromen, vid sidan av
krummen, varav ä. nsv. krumma, kröka,
o. krumma sig, kråma sig, t. ex. O. v.
Dalin, Envallsson, till krum; jfr ty.
krummen.
krångla, 1758: krångla sig upp, Weste
1807 (betecknat som ’fam.’) = 110.
krångla, släpa sig fram, bråka, da. dial.
krangle, vackla vid gåendet, motsv. ty.
dial. krangeln, chrangeln, slingra sig,
visa sig krånglig; Z-avledn. till fno.
kränga, släpa sig fram; i avljudsförh.
till sv. dial. kringla, gå i krokar = no.:
gå i ring; av germ. *krang-, *kreng-, se
f.Jo. k r i n g, k r ä n g a. - Härtill: k r å n g e l,
formellt = no. krangl n., trång, krokig
passage.
1. krås (bröst-, hals-), Sahlstedt 1773,
Envallsson 1781; med ljudsubstitution
av å för hty. au, från ty. krause ds.,
närmast till adj. kraus, krusig (se krusa),
enl. somliga ombildning av det likbetyd.
ä. ty. kross, kalbskröss, egentl.: kalvkrås
(se krås 2) o. så benämnt på grund av
likheten; med samma dubbelhet i betyd.
som i fra. fraise.
2. krås, innanmäte, tarmkäx, bl. a.
i sammans, gås-, kalvkrås, G. I:s reg.
1555: krosit eller inmathen; Serenius
1741 kråtz o. Lind 1749 kråts
(med oetymologiskt t) - no., da. kraas, från lty.
krôs, vartill avledn. lty. kröse, mhty.
gekroese (ty. gekröse) = sv. krös, av
germ. stammen kraus-, avljudsform till
krūs- i krusa, krusig; jfr mlty. krûse
ds., varav ä. nsv. krus; alltså egentl.:
det krusiga, besl. med föreg. Jfr Tamm
Gr. s. 14 f. - Hit hör uttr. smörja kråset.
3. krås (dial.), läckerhet m. m., se
kräsen.
kräfta, Astacus, förr vaiil. kräfveta,
ännu Sahlstedt 1773 o. mera enstaka
under 1800-t:s förra hälft (atm. om
sjukdomen); Möller 1745 o. Lind 1749 båda
formerna; Spegel 1712 har kräfveta,
men kräftklo, fsv. kratvet(a), krcevete,
från mlty. krevet, kreft = fhty. krebaz(o)
(ty. krebs, varav da. krebs)\ Från fhty.:
fra. écrevisse, varav eng. crayfish
(om-bildat i anslutning till fish). I sv. dial.
kråveka, med lågt}^. diminutivändelse.
- Härav även sjukdomsnamnet, fsv.,
da. (krceff), mlty., ty., efter lat. cancer
i båda betyd, (med n- genom
dissimi-lation av -r-, jfr grek. karkinos, kräfta,
osv.). I ä. nsv. även likmadk, fsv. lik*
madhker (se lik 1). - Namnet på
stjärnbilden, t. ex. I. Erici 1642 (kräfveta),
härstammar från lat. o. grek.; nlotsv. även
i sanskr. o. fornegypt. - I fsv. o. ä. nsv.
även benämning på ett slags pansar; jfr
sanskr. kankata-, pansar, dissimilerat av
karkata-, kräfta. - Besl. med krabba;
se närmare d. o.
kräk, (litet) djur, stackare, äldst om
krypande djur, jfr etterkråk 1688, hos
Linné som beteckning för en djurklass
(Amphibia), om små barn 1731, om
hästar 1709, i betyd, ’stackare’ 1712; i ä.
nsv. stundom kråck = no. krek, kryp,
i Shetl.-dial. även ’kreatur med klena
bakben’, j uti. dial. krceg, stackare; till
fsv. kr&ka, krypa (ännu t. ex. i gamla
bibelövers.), sv. dial. kråka, no. kreka
(st. vb) ds. ^ fsv., no. kråka ds.; möjl.
egentl.: ’kröka sig’ o. besl. med krake
o. krok (jfr under kräla). - Sv. dial.
krek utgår i vissa mål från en biform
kreka.
kräkas, fsv. krcekias, känna
benägenhet att kräkas; ljudhärmande bildning
av samma slag som sv. dial. klöka(s),
da. dial. kloge(s) el. sv. dial. glypa Hals.
osv.
kräkla el. kräckla, biskopsstav; 1804
i sammans, ärkebiskops-, 1814 (förklarat
som ’krokig käpp’), egentl, samma ord
som kräkla i betyd, trädredskap för
omröring av gröt m. m. (Serenius,
Lind), sv. dial. ds., även: mångkvistig
gren att fästa blånorna på, trästycke att
sätta mellan hästar, då de vilja trängas
(se Rietz s. 349) = no. krekla, krokigt
trä, kluven stång att hänga tvätt på,
nisl.: böjd gren; avledning av ett fsv.
*krcekil = isl. *krekill9 i östsv. dial.
krä-kil, taggigt trä o. d., dimin. till krake
1, egentl.: krokigt trä(d); avljudsform till
krok, vartill dimin. fsv. krökla, kräkla,
krumstav = no. kr0kla, förkrympt träd
m. m., ävensom isl. krékill krumstav;
jfr ä. nsv. kröke, kräkla, Lucidor,
ävensom mhty. krucke ds., som sannol. är
identiskt med krycka, men av
somliga, trol. med orätt, föres till mlat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
