- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
362

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krympling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

crucea (till lat. crux, kors); jfr Briich
Einfl. d. germ. Spr. auf das Vulgärlatein
s. 9. Alltså egentl.: krokigt trä:
biskops-kräklan var först rak, men erhöll
sedermera den nuvarande krokiga formen.

kräla, O. Petri Miskans ärl. skåp.
(ändrat från kråka) = no. krcela; jfr
ä. sv. krålla, t. ex. Lucidor, Tegnér, i
sv. dial. även med stark böjning,
ävensom sv. dial. kråla - no. kraala; sv.
dial. kratta; no. kraula m. fi. likartade
bildningar, samtliga med betyd, ’kräla’
o. ’myllra’. Formväxlingen
sammanhänger med ordens egenskap av
imita-tiver. - Kräla har i sv. undanträngt fsv.
.krceka, ä. nsv. kråka (t. ex. i Bib. 1541)
= no. kreka, no.-da. krceka, ä. da. krcege,
av germ. *krekan (se kräk), växl. med
*kreukan i ty. kriechen osv.; jfr f. ö.,
likaledes med begynnande /er-, krypa,
kravla, ty. kribbeln osv. Sannolikt äro
kräla osv. nordiska nybildningar av
diminutivisk-imitativ karaktär till en
’rof, som eliminerats ur dessa äldre
ord för ’krypa o. d.’; däremot torde de
ej, med Torp Etym. ordb. s. 319, 332,
innehålla en germ. stam kraw- o. böra
förbindas med mlty. o. ty. ord för ’klo,
hake o. d.’ el. ’kratsa, klia’. - Att kräla
efterhand ersatt kråka, beror på den
formella överensstämmelsen mellan detta
senare ord och kräka(s).

kräm, 1664: cresme, 1730: kräm, G.
Warg 1755: crem, av fra. créme, kräm,
grädde (varav eng. cream), jfr ital. crema,
grädde, av omtvistad härledning;
snarast över ffra. cresme av grek. khrlsma,
smörjelse, i vilket fall ital., spän. crema
måste betraktas som lån från fra.;
sä-kerl. ej, såsom också antagits, av lat.
cremor (genit. -öns), utpressad saft av
frökorn. Jfr Meyer-Liibke Arch. f. d.
Stud. d. neu. Spr. 126: 185 f.

krämare, = fsv. - da. krcemmer, från
mlty. krémer jämte krdmer, avledn. av
kram 1. - Hit höra familjen. K råe m er
o. Kramer.

krämla, kremla, E. Fries 1861;
dunkelt.

krämpa, = fsv.; i ä. nsv. även: kramp;
möjl. en inhemsk avledning av germ.
adj. *krampa-9 krokig, krökt = osv. dial.
kramp(nr)9 fhty. krampf, vartill även
lånordet kramp, el. en ombildning av
detta senare ord; i alla händelser en
avljudsform till krympa. - Härtill ä.
nsv. krämpling, sjukling.

kränga, fsv. krcengiat (blott i part.
kränkt) = no. krengja, da. krcenge,
vränga, Ity., höll. krengen, av germ.
*krangian, kausativisk avljudsbildning
till stammen i kring (såsom blända
till blind osv.); nära besl. med krångla.
Såsom sjömans uttryck i betyd, ’lägga
sig på sidan’ (om skepp) väl från Ity.
el. höll.

kränka, fsv. kränka, försvaga, förstöra,
kränka, överträda = y. fno. krenkja,
försvaga, no.: skada, överträda m. m.,
da. krcenke, från mlty. krenken, försvaga
= ty. kränken, förnärma. I den senare
betyd, har det ty. ordet sannol.
påverkat det svenska. Avledn. av kränk.

kräpp, Dagl. Alleh. 1824 = ty. krepp,
från fra. crépe, ay ä. fra. crespe, av lat.
crispus, krusig; vartill även k rep o n g.

kräsen, ett egentl, sydsvenskt
riksspråksord, Spegel 1705, Dalins Arg. =
isl. krcesinn, da. krafsen; till fsv. krcesa;
förpläga, isl. krésask, förpläga sig;
avledn. av fsv. kras, läcker mat, ä. nsv.
kras, t. ex. Lucidor, (i sv. dial.: bakelse,
även: ’doppa’, ett slags mos av mjöl o.
mjölk), isl. kras (vanl. i plur.), no. kraas,
ägs. eras, av germ. *krcésö- f. = ie.
*gresä-, redan av Gurtius med rätta
sammanställt med sanskr. grdsali,
slukar, äter, grek. grdö (av äldre *grasö;
ie. väl *grsö), gnager, grdstis, grönfoder,
m. m.; jfr möjl. även grek. gäster, mage,
mat (av *grastér) enl. Prellwitz KZ 47:
297 o. (utförligt) Lagercrantz Minnesskr.
utg. av Fil. samf. i Gbg 1920 s. 64; se
f. ö. krasse. - I nysvensk litteratur
beror nog ordet stundom på inverkan
från da. - En annan avledning av kras,
läckerhet, är kr as l ig, fsv. krceseliker
= nisl. krésiligr, ä. da. krceselig.

1. kräva, sbst., P. Erici 1582:/b(/Za
kråffuor, i dial. även: bröst, av
Johansson BB 18: 21 sammanställt med grek.
bréphos n., frukt i livmodern, foster,
(av *g"rebhos) osv., ävensom med isl.
krof, kropp av Slagtat djur, o. med germ.
*kruppa- av *krubna- = fhty. kropf,
etymologiskt identiskt med kropp, av vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free