- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
380

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kväva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kväva, fsv. kucefia (ipf. kvafdhe, y.
-a?-), kväva, dep.: dyka, drunkna, kvävas
= isl. kvefja, kefja (ipf. även köf), mhty.
erqueben (da. i st. kvcelé), av germ.
*kwab-jan, besl. med grek. bdplö, dyker, baphe,
neddoppande, bl. a. i färg, av ie. *g!iabh-.
Väl egentl, kausativum: komma att dyka,
doppa; jfr isl. ka f a: kéfa (: kvefja =-
s0fa: sv&fa: suefja); med inkoativet
kvafna, sv. dial. kvamma m. m. Se f. ö.
kvav l, 2, k a v, kava.

kyckling, sv. dial. även kjuklung,
fsv. kyklinger (även köklinger o.
kyl-Unger) = isl. kjuklingr (gåsunge), da.
kylling (eng. chickling från nord.), dimin.
av germ. *keuka-, med avljudsformen
*kuka-, vartill dimin. *kukina- = mlty.
kåken n., mty. klichén, ägs. cycen (eng.
chick, nu oftast som dimin. till chicken,
av plur. q/cemi); jämte y. mhty.
kuche-lin (ty. kiichlein); väl i avljudsförh. till
sv. dial., da. kock, isl. kokr, ä. höll.
cocke, ägs. cocc (eng. cock), tupp.
Ljud-härmande; jfr det obesl. sanskr. kukkuta,
tupp, ävensom sv. dial., no. kokla, kackla,
no. kukla ds. (jfr under arla slutet).

kyffe, t. ex. Erik XIV 1574: best. f.
sg. kyffen, 1669, från mlty. kuffe (jämte
kiffe) - höll. ÄTZ/"; dunkelt; man har
bl. a. gissat på lån från lat. cavea, bur
(varav koja), ävensom på släktskap med
mlty. köve, koja m. m., ty. koben, fsv.
ko fi osv. (se under kobolt o. k å ve).
Jfr ko f f.

kyl (norrl. dial.), matpåse,
(skinn)-säck, stor mage, buk = isl. kijll m. ds.,
motsv. fht}^. kiulla f., ficka, ränsel; besl.
med grek. gylios, gyliös, ränsel,
ävensom med kula o. isl. kjoll m., skepp
(= fhty. kiol, ägs. céol), ett annat ord
än köl; till en /-utvidgning av ie. roten
(ju, vara välvd o. d. (se kjusa). Jfr
Torp Etym. Ordb. under kyla 2, Persson
Indog. Wortf. s. 106.

1. kyla, vb, Balck 1603, Spegel Gl.
1712 osv., ersätter likbetyd, fsv., ä. nsv.
kola (ännu hos Rudbeck 1698), om vars
bildning se kall. Kyla kan ej ha
Ijud-lagsenligt utvecklats ur kola, men förh.
är i övrigt oklart: kanske, med Tamm
Nord. stud. s. 27 f., påverkat från det
etymologiskt identiska Ity. kölen, som
i många dial. trol. hade ett tämligen
slutet uttal (närmande sig till det i ty.
kiihlen), knappast däremot av sbst. kyla,
som tycks vara }rngre i spr.; jfr härtill
även Torp Ark. 24: 93.

2. kyla, sbst., 1723, Serenius 1749;
kanske med Tamm anf. årh. från Ity.
köle = fhty. kuoli (ty. kuhle), bildning
på -in- till fhty. kuoli (ty. kiihl), i
vilket fall det tyska grundordets -ö- haft
ett slutet uttal. Ordet kan dock även
ha rönt inverkan av föreg. el. rent av
ha lånats från den högtyska formen
kiihle; jfr det från ty. kuhl härrörande
ä. sv. kyl, kylig, t. ex. 1737, 1759.

kyller, ä. nsv. köller t. ex. Schroderus
o. 1639, Sahlstedt 1773, kyller 1669,
Serenius, Lind = ä. da. koller, da.
k0l-lert, från y. mhty. kuller, ä. ty. köller,
jfr fsv. koller, sen mhty., ty. koller, av
fra. collier, halsband, av lat. colläre ds.,
mlat. collarium, -erium, halsskydd, till
lat. collum, hals (urbesl. med hals).
Om växlingen -y- o. -ö- i sv. se Kock
Sv. ljudh. 2: 17, Noreen V. spr. 3: 230.

kylsa, röra el. bylta (ihop), allm. i
dial., där även: vårdslöst knyta ihop;
besl. med sv. dial. kyllra o. kyllä ds.;
av ovisst ursprung; möjl., såsom ofta
bildningar med dylik betyd., av
imita-tiv karaktär o. sålunda utan egentligt
grundord, eller uppkomna som
varianter till andra ord med likartad betyd.,
såsom bylta, sv. dial. balsa, balla osv.

kymrer, keltisk invånare i Wales, av
kymr. cymro, plur. cymry, av
*cym-bro, till en prepos. = lat. cum, med, o.
kymr. bro(g), mrog, mark, gräns, nära
besl. med mark 1. Alltså egentl.:
landsman.

kyndel, växten Satureja hortensis, hos
oss köksväxt, B. Olai 1578: kynnal,
kynnil, Schroderus 1639, Månsson Träg.
1643: ky ridet; från ty.: mhty. kundel
jämte quen(n)el, quendel (ty. quendel),
av fhty. quenala, konala m. m. = fsax.
qnenela, ägs. ciinelle, väl från lat. cunila,
av grek. konile; f. ö. dunkelt ursprung.
Växtens hemland är Grekland o. Italien.

kyndelsmässa, 2 febr., J. Marias
kyrkotagning, fsv. kyndil(s)-, kvindilmcessa
- isl. kyndil(s)messa, da. kyndelmesse
(-misse), ombildning av lat. missa
can-delarum, ljusmässa, varav ägs. candel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free