Print (PDF) - On this page / på denna sida - kväva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kålrabbi 383 kåta hål). - Italien är hemlandet för den egentliga kålodlingen. Formerna av kål tyda på senare odling bland germanerna än t. ex. röva. Först inom nyare tid faller blomkålsodlingen (se blomkål). - Göra kål på, Rudbeckius 1618: giöra kåhl på honom (filistéen om David); senare även: få kål på; väl egentl.: hacka kål av. - Kåldolma, förr vanligast (såsom stundom ännu) dolma: C. Warg 1765, Björnståhl 1777: Emin Effendi åt Dolma med handen; av turk. dolmä, fyllning (även i namnet på den turkiske sultanens palats Dolma-bagtje). Ordet är obekant för andra språk o. synes ha kommit till Sverige direkt från Turkiet. Se SAOB. - Kålsupar e, Hertig Karl 1599 till en av rådsherrarna: 'så borde och lijke bröder ware lijke kålsupere'; till det förr vanl. uttr. supa kål i betyd, 'äta kål' (se supa). kålrabbi, 1722: Kohl Rabi, motsv. i da., från ty. kohlrabi, från ital. cavoli rapi pl. (till cavolo, kål, o. rapa, röva, se d. o.), motsv. fra. chou-rave. kånka, se kånka. kåpa, fsv. käpa' = isl. kåpa, kappa, vanl. med kapuschong, da. kaabe, av senlat, cäpa - spän. caper, fra. cape (vartill kap ött o. kapuschong; jfr kap u c in er) o. chape (vartill chapeau, hatt; jfr schappa), en biform till mlat. cappa (se närmare kappa). kår, o. 1710: corp, 1711: corps, av fra. corps ds., av lat. corpus (genit. corporis), kår, kropp; jfr korporation, korpulent, korpus, korsett. - Under 1600-1. i stället den lat. formen corpus. kåre, Columbus Ordesk.: kära; i överförd betyd. Gyllenius; f. ö. i litteraturen egentl, ett 1800-talsord, vanligt först o. 1840 med Almqvist = isl. kdri, no. kaare, egentl, 'krusning', avledn. av kär-, krusig, i fsv. karotter, krusig, om hår, isl. kärr m., krusig lock, no. kaar, finkrusig ull, jämte fnord. mansn. Kari, egentl.: den krushårige; jfr isl. afkårr, besvärlig att behandla, ögen, tvär, av germ. *kawera-, växelform till germ. *kaur- i no. kaur n., ull, kaure, krusig lock, mir. guaire, hår (av *gourio-) osv. ** germ, *keur- i no. kjöre, ost i första stadiet, finska lånordet keuru, krökt. Andra avljudsformer se kura; se f. ö. d. o. o. kjusa, kula, kåta. Liden IF 19: 341, Armen. Stud. s. 111 (: armen, kor, krökt, böjd). - Härtill: sv. dial. kåra, smått blåsa = no. kaara. kårel, växtsl. Erysimum, Landt-bruksst. växtn. 1894, upptaget från no. kaarel. kåsera, Hedenstierna 1884: 'som det på publicistspråket heter »kåsera»'; från fra. causer, tala förtroligt, pladdra, till cause, orsak m. m., ett lärt ord, jämte det äldre chose, sak, av lat. causa, skäl, orsak (av ej säkert fastställt ursprung). Väl närmast utvecklat ur betyd, 'framlägga sina skäl' o. alltså med ungef. samma betyd.-utveckling som resonera. - Härtill: kåseri, Sturzen-Becker 1861: causeriet best. f., av fra. causerie. kat, ä. nsv.: yr, yster, ostadig t. ex. Bib. 1541, o. ännu Lind 1749, om kalvar, jämte den nuv. lägre betyd., som vid början av 1700-t. var den allmännaste i riksspr.; vid slutet av 1600-t. även: frodig, kraftig, sv. dial., utom kättjefull: glad, livlig, frodig, kraftig, jfr munnkåt, käck i tal, fsv. käter, yster, glad, okynuig, yppig, lättsinnig = isl. kdtr, glad, lustig, no. kaat, da. kaad ds., i ä. da. även 'kättjefull'; av omtvistat o. dunkelt ursprung. Med anledning av den i dalm. uppträdande nasalvokalen, som dock är föga bevisande, har ordet bl. a. ställts till sv. dial. kång(er), kvick, livlig, yr, löpsk, alltså ett germ. *kanhta-;> *kähta- (jfr Karsten Primär nominal-bildn. 2: 160 f. med litteratur), hvilket dock snarast bort giva ett isl. kdttr. Hellre med Falk-Torp o. Torp (jfr Liden Arm. Stud. s. 72) av ett germ. *kawita-till lat. gaudére, glädja sig, som dock utgår från ett *gauedh-, jfr grek. géthéö ds., o. sålunda ej får omedelbart sammanställas. Andra mycket osäkra o. delvis oriktiga förmodanden se i litteraturförteckningen hos Falk-Torp s. 1492. - Om det ej säkert hithörande meng. kéte, duktig, stark, glad, se Björkman Scand. loanw. s. 174. - Jfr k ätt j a. 1. kåta, Stiernhielm i betyd, 'hydda', Spegel 1685 om bäverns hus; det lapska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
