- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
394

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lagg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den fsv. formen kommer möjl. från en
form, motsv. mholl. lauwer; knappast
direkt från lat. laiirus; med avs. på det
sekundära g-et jfr t. ex. fsv. frugha, fru,
o. mlty. vruwe, sv. dial. roga sig för
roa, Agerell för Aurell osv.

lagg, Schroderus o. 1638, i dial. även:
kant, rand, särsk. av kärr o. d., såsom
även i ä. sv., t. ex. Celsius 1795, fsv.
lägg i laggare, som hopsätter laggkärl
- isl. logg, no. logg, da. lug(ge), av
germ. *lawwö, till ie. roten le u, skära,
i saiiskr. lunäti, skär (se lie, lo 3 o.
under lur 1); alltså egentl.: inskärning
(såsom ofta i no. om den fals, i vilken
kärlets botten är infälld). Da. lug:
lägg = fnugg: sv. dial. fnagg = dugg:
dagg 1.

lagga, dial.: 1. lägga om, piska upp,
utvecklat i relativt obetonad ställning
av laga dm; jfr bädda: bada, brassa
på: brasa, rädda opp: rada opp.
2. lägga å, bege sig i väg, med samma
ljudutveckling, av laga sig av, i väg;
alltså ett annat ord än no. lägga, gå
smått, lunka = bornh. (gå och) lägga,
(gå o.) driva, som är ett slags (f. ö.
sannol. besläktad) intensivbildning.

lagom, som adv. 1634, som attribut
t. ex. 1655, 1658; dat. plur. av lag i
betyd, ’rätt ställning el. förhållande’;
bildat som adv. stundom till stund
osv. Ordet anges av Columbus Ordesk.
vara ett talspråksord, som borde
upptagas i skriftspr. - Det böjes stundom
som ett adj., t. ex. Sturzen-Becker V.
skr. 2: 464: ’ett . . lagomt mått’, 2: 478:
’ett par lagomma eldbrasor’, Kleen
Kann-stöp.: ’det lagomas stora värde’. Formen
lagomma klandras av Rydqvist SSL 2:100.

lagun = ty. l äg u ne, av it al. lag un a,
av lat. laciina, pöl, puss, grop,
fördjupning (= lakun), till lacus, sjö (urbesl.
med lag 1; jfr L ö gar e n).

Lagunda, härad i Uppl., fsv.
Lagh-nnd(a), till fsv. lagher, vätska, här
möjl. i den i isl. förek. betyd, ’sjö’ (se
lag l o. L öga ren), o. hund, hundare,
härad (se under hundra), jfr det
likbetyd, fsv. Syöhundare t. ex. 1412; alltså
ej till den i ortnamn annars ofta
uppträdande avledn. -und. Se förf. Sjön.
1: 331,

Laholm, se Lagan.

lakan = fsv., senisl., i ä. nsv. såsom
också i fornspr. även: t}rg, kläde, = da.
lagen, fsax. lakan, fhty. lahhan (ty.
laken från Ity.), meng. lake, av germ.
*lakana-, till ie. roten (s)lag, (s)leg,
vara slapp, hänga ned i s la k, lake 2,
lo k a 2 osv., jfr lake 2. Härtill även
fsv. hceslelald, hänge av hanblommor
på hassel = 110. lake, flik, egentl.:
nedhängande. Jfr kapp l ak e. - I nord.
språk trol. gammalt lån från fsax. el.
mlty. - I samma betyd, användes förr
även blöja; se tilläggen.

1. lake (salt-), fsv. saltlaki = da.
låge ds., besl. med (el. möjl. lån från)
mlty. lake, stående vatten, saltlake =
fhty. lacha (ty. lache), pöl o. d., ägs.
lacu, ström (eng. lake, sjö), skot. latch,
pöl, till roten i läck (se d. o.), o.
av-Ijudsform till L o ka. Förf. Språkv,
sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 91, Much
ZfdW 2: 283.

2. lake, fisken Lota vulgaris, fsv.,
isl. laki = 110., ä. da. lake. Enl. förf.
Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 94
till germ. adj. *wlaku- i betyd, ’fuktig,
slemmig’ «= ägs. wlacu, ljum, mlty.
wlak ds., besl. med fslav. vliigukii,
fuktig, lett. we’lgs ~ lett. wa’lks ds., jfr ulk
o. det besl. fhty. welc, som samtidigt liar
betyd, ’fuktig, ljum o. mjuk’ (ty. welk);
cl. också till germ. läk i lake l,jfrir.
do-luigim, jag gör mjuk el. lös. [-Däremot-] {+Däre-
mot+} enl. Falk-Torp till ie. roten (s)lag,
vara slapp (se lakan, s l ak). Samtliga
tolkningsförslagen sålunda med tanke
på fiskens mjuka kött el. slemmiga hud.
- En analog, urgammal nord.
beteck-j ning för ’lake’ föreligger i gottl. ylle
i (ylla) = fsv. *ylla f., sannol. av germ.
*wulliÖ(n), av ie. *ulni- el. *ulniä,
fe-mininbildning till ie. *nlno- el.
*ulnio-\ i fpreuss. wilnis ds., sannol. likaledes
efter den mjuka o. slemmiga huden till
roten nel i de nyss nämnda lett. wa’lkst
fuktig, we’lgs ds. osv. o. sålunda möjl.
avlägset besl. med lake, därest detta,
såsom ovan antagits som möjligt, bör
förbindas med germ. *wlaku- i denna
betyd. Ordet hör alltså till den lilla
grupp av fisknamn, som äro [-gemensamma-] {+gemen-
samma+} för balt. o. germ. spr. (jfr under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free