Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mal 2 o. val 3). Liden Minnesskr. utg.
av Fil. samf. i Gbg s. 88 f.; betr.
sådana, som även uppträda i de slav. spr.,
se under lax o. sik. Betr. andra
överensstämmelser mellan germ. o.
balt.-slav. spr. i fråga om ordförråd jfr
under guld, hermelin, hjälpa o. snöre
(slutet); samtliga tydande på ett
urgammalt närmare sammanhang mellan
dessa språkfamiljer (i de nämnda
fallen särsk. germ.-balt.).
lakej, t. ex. Spegel 1685: laquayer
plur., väl närmast från ty. lakai (äldre
lackay m. m.); av fra. laquais, av spän.
lacayo; f. ö. obekant härledning.
lakonisk, 1663 = ty. lakonisch, efter j
lat. lacönicns, från Lacedemonien,
spartan, till grek. Ldkön ds.; med syftning på
spartanernas korthuggna o. träffande
uttryckssätt.
lakrits, ä. nsv. även t. ex. lachris,
-sa, -se B. Olai 1578, med betoningen
lakris hos Runius ni. fl. (jfr ty. lakritze),
y. fsv. lacrisa, likris(sa), likridza, lucrisa
m. m. = da. lakrits, mlty. lackeritze
m. m., ä. ty. o. mhty. lakerize, lekritze,
lackeritz, licritz (ty. lakritze), från mlat.
liquiritia (fra. réglisse, med
konsonantomkastning, eng. licorice m. m.).
Ombildning, väl i anslutning till liquor,
vätska (se likör), av grek. glykyrriza,
till glykys, söt (se glycerin), o. riza,
rot (urbesl. med rot o. ört); alltså
egentl.: sötrot, jfr ty. snssholz ds. I
fsv. lån från mlt3r. o. i senare tid
påverkat av den tyska formen. -
Lakrits-roten odlades i Europa från och med
1200-talet. - Om ett annat i sv. dial.
vida spritt ord för ’lakris’, treakelse osv.,
se under ter i ak.
laktuk, växten Lactuca virosa, fsv.
laktukt (dat. plur. lactuciim), av lat.
lactuca, sallat, till lac (genit. lactis),
mjölk, på grund av den ymniga
mjölksaften i de gröna växtdelarna. Härav
även ty. lattich = mlty. lattike, varav fsv.
Icetikia.
lakun, lucka i text, brist, av lat.
la-cuna, grop, fördjupning, pöl (~ lagun).
lalla, t. ex. 1591, Dahlstierna; i ä.
nsv. även ’sjunga’ = da. lalle, ty. lallen;
jfr lat. lalläre, lulla i sömn, grek. laléö,
pratar, /a/os, pratsam, osv. Ljudhär-
mande bildningar, som atm. delvis
kunnat uppkomma oberoende av varandra,
såsom sannol. är fallet med t. ex. lalla
o. lull a.
lam, fsv. lamber, utmattad, lam =.
da. lam, i ä. dä.Läven: halt, jfr isl. lami,
lam, fsax. lamo, fhty. lam (ty. lahm),
ägs. lama (eng. lame, även: halt).
Av-ledn.: fsv. Icemia, mörbulta, allm. germ.
vb (ej i got.), motsv. fslav. lomiti (se),
utmatta (kanske gammalt kausativ); o. isl.
lemstr n., förlamning, sv. dial. lämster,
lam (egentl, sbst.); om avljudsformen
/öm- se lomma 2. Betyd.-växl. ’lam’
o. ’half även i halt. - Got. har för ’lam’
us-lipa, egentl.: som ej kan bruka sina
leder; ä. nsv. ofta: borttagen, t. ex. ä.
bibelövers. - Jfr belamra.
lama, ett sydamerikanskt kameldjur,
tyg av dettas ull; av peruanskt ursprung.
Lambert, mansn. = fsv., av fhty. o.
ty. Lambert, av äldre Lantberht, till
land o. bjärt; jfr Albert osv. -En
kortform till detta namn är fhty. Lampo,
under formen Lampe uppträdande i
Reineke Vos som namn på haren.
lambertsnöt, efter ty. lambertsnuss,
äldre: lambertische miss, dvs. nöt från
Lombardiet; jfr mhty. lamparlen,
lango-barder.
lamell, tunn platta el. skiva = ty.
lamelle, av lat. lamella ds., dimin. till
lat. lam(m)na, lammina ds.; väl urbesl.
med lås. Jfr omelett.
lamentera, t. ex. Wivallius, ännu ej
i den nuv. betyd, ’överdrivet el. högljutt
klaga’ = ty. lamentieren, av lat.
lämen-täri, klaga, till en ljudrot la (jfr l o m o.
lämmel).
lamm = fsv., isl., got., fsax., flit., ägs.,
eng. lamb, da. lam, ty. lamm (varav
det egentl, ty. familjen. Lamm), i ägs.
även lambor, jfr fhty. plur. lembir, av
germ. *lamba- el. möjl. s-stam *lambaz,
*lambiz. Omstritt. Nu vanl. efter Hirt
o. Osthoff betraktat som besl. med grek.
élaphos, hjort, hind (av *eln-bhos, med
djursuffixet bh); ovisst. Litteratur
Olson Appell, subst. s. 120; jfr senare H.
Petersson Heterokl. s. 22. - Ett minne
av den gamla formen lamb kvarlever i
familjen. Rålamb. - Möjl. föreligger
en gammal avljudsform i osv. dial. limb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
