- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
396

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lagg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n., lims m., jfr Norrbotten lemb
(Vendell Pedersöre-Purmom. s. 213)

lampa = fsv., motsv. isl. lampi, da.
lampe, från mlty. lampe = ty., från
fra. lampe (eng. lamp), av grek. lampás
(genit. -ádos), fackla, till lampō, lyser;
med onasalerade biformer i fpreuss.
lopis, låga, litau. lëpsnà ds. osv. Jfr
lanterna. — Ett gammalt västgerm.
ord för ’lampa’ är fsax. liohtfat, fhty.
liohtfaz, ags. leohtfæt, egentl.: ljusfat.

1. lana, ett slags fiskredskap = fsv.
jämte lani, i ä. nsv. även laan, från
finska lana.

2. lana (dial.), även: låno, förstuga,
rummet utanför fähuset, dessutom: lån,
svale, motsv. y. fno. lon, lan, husrad,
nisl. lön, husrad, ffris. låna, löna, väg,
höll. laan, allé, ägs. laiui, smal väg,
gång (eng. lane), osv.; av germ. *lanö(n)~
sannol., såsom gissats, till roten i grek.
e/u ö, driver, elailnö ds., osv. - Säkerl.,
på ett el. annat sätt, sammanhängande
med Lane härad,Bhll.,fsv. Låna
(jfrLindroth Bohusl. härads- o. sockenn. s. 19 f.),

land = fsv., isl., got. osv.; allm. germ,,
ord, urbesl. med fir. land, lann, öppen
plats, inhägnat landområde (jfr
lawn-tennis), i avljudsförh. till fsv. ledina,
hed, ouppodlat område, o. enl. vanligt:
antagande även sv. linda, trade,
trades-åker (av germ. *lendiön); polska låd,
land, strand, är väl lånat från ty. -
Jfr l a n d a m ä r e, Landvetter,
Länna-skede, Öland, Uppland. - Land(a)
som senare led i gårdnamii t. ex.
Upp-land(a) betyder i regel ’jord som
brukas o. eges av enskild person’ i motsats
till ’allmänning’; jfr v. Friesen Fatab.
1906 s. 23. - Avi.: landa o. lända;
se sistn. ord.

landamäre, fsv. landamäére n., gräns
mellan land el. landskap = isl.
landa-mcéri, väl av urnord.
*landa-mairia-(med -a/- > -ä i semifortisstavelse, varav
genom i-omljud ek), motsv. ägs.
land-gemdre, till ägs. nuére, gräns, mholl.
mére, gräns, (gräns)påle, väl av ie.
*moir-i lat. murus, mur; se f. ö. d. o. och med,
sbst. Jfr Franck KZ 37:120 f. Om den isl.
växelformen landaméri se Kock Sv.
ljudhist. 1: 275 n. - Jfr till betyd. ortn.
L an n as ked e (under skede).

Landskrona, stad 1413, under Erik
av Pommern uppkallat efter
hamnplatsen Landör; efter tyska förebilder.

Landsort, sydligaste udden av
Södertörn, innehåller ty. ort i betyd, ’udde,
spets’ = det från Ity. lånade ort 1 (o.
2) o. det inhemska udd.

Landvetter, sockenn. Vgtl., 1540:
Landwit(t)arid, 1583: Lanuetere, sammans,
med ryd o. (möjl.) ett fsv. *landviti,
Vårdkas avsedd för signalering, till isl.
viti, vårdkas, märke, tecken, no. vite,
bohusl. vedde, vårdkas, osv. (se f. ö.
<SP>vette</sp>). Lindroth Skr. utg. av Instit. för
ortn.- o. dial.-forskn. i Göteborg 2: 115 f.

landå, Knorring: landau, Crusenstolpe:
landauer, men Dalin 1850: landa (med
uttalsuppgiften lanngdå’), av ty.
landauer (varav da. -), förräven: landaner
wagen; efter staden Landon. I sv. dock
möjl. inkommet från fra., dit även
ordet lånats; i annat fall beror det nsv.
uttalet på samma missuppfattning som
i t. ex. polityr, som ej finnes i fra.

Lane, lid i Bhl., se låna 2.

langa, som sjöt. i äldre tid långa
Rosenfeldt 1698 m. fl., i annan an v.
t. ex. 1833 = da. länge, från ty. el. som
sjöt. (m)lty. el. höll. langen = mhty.,
till adj. läng - lång; egentl.: bliva
längre, varav: sträcka ut sig o. gripa el.
räcka något. Jfr anbelanga, a n la n ga
o. belanga.

langarn, 1851, förr även: lantråd o.
glansgarn; okänt ursprung.

</b>langobard</b>, se lombard.

lank, urspr.: svagt o. dåligt brännvin,
C. Warg 1755, sedan: skräp, strunt, till
mholl. lane, kraftlös, om vätskor. Jfr
följ.

lanka, dåligt kort, hacka, Blanche
1846; kunde tänkas höra till föreg., men
det f. ö. etymologiskt oklara sv. dial.
låna (vanl. plur.: laner) ds. gör det
sannolikt, att länka är en diminutivisk
/v-avledning av detta ord.

[lanka, sv. dial., gå illa, lunka, se
lunka.]

Lannaskede, se skede.

lanolin, 1890-t. = ty. 1880-t., bildat
av lat. läna, ull (se d. o.), o. oleum,
olja (se d. o.).

lans, o. 1585: ländsor plur., C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free