- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
398

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lapsus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

course till lob, klimp, klump, o. course,
rätt, men av andra sammanställts med
eng. dial. lob, ungef.: ’sleva i sig’, även
’bubbla’ o. d., jfr det nästan likbetyd,
eng. loblolly. Dunkelt.

lapsus, av lat. lapsus (genit. -ös), fall,
till läbi, glida, labäre, vackla; jfr lavin.

larm, 1629 (i betyd, ’oro’ el. dyl.),
o. 1657, stundom även i den tyska
formen larm, t. ex. 1703 = da. farm, jfr
ty. larm, förkortning av alarm, egentl.: j
till vapen (se d. o.). - Den gamla be- j
tyd. framskymtar i uttr. slå larm, jfr \
även larmsignal o. Larmgatan i ]
Göteborg, 1690, utmed de gamla
fästningsverken (förr också A larmgata n),
ävensom i Kalmar; jfr gatn. L u n t a n t u
under lunta.

Lars, mansn., ä. nsv. bl. a. Larntz
P. Svart, fsv. Lares, Lårens, Lafrins,
Lanrins, Laverins m. m., ytterst av lat.
Laurentius, varav även ty. Lorenz, lånat
i sv. Lorens, ävensom sv. Laurits. -
Härtill smeknamnsformen Lasse
(bildad som Måsse, Nisse osv.). Även i
överflyttad betyd.: liten toddy (sup),
t. ex. Wallenberg 1771 (där även nisse;
om sup, som sjömansuttr.), vanl. i förb.
med liten; jfr Hjelmqvist Förn. o.
familjen, s. 158 f.

1. larv, förklädnad, P. Svart, nu blott
i bil dl. betyd.: under vänskapens
larv o. d., jfr P. J. Gothus 1588,
ävensom Columbus: masquelarfwen af
ädel-jnodighel; förr särsk.: ansiktsmask,
skråpuk, P. Erici 1582; i överförd bem.:
insektslarv, t. ex. 1786, i ä. nsv. ofta
lar(f)va = da. larve, insektslarv, förr
även: ansiktsmask, från ty. larve,
ansiktsmask, insektslarv, i den första
betyd, mhty. larf(f)e, av lat. larva, lärua,
ond ande, spöke, ansiktmask,
sammanställt med lat. lar, plur. lares, flat. läses,
ett slags tomt- och väggudomligheter,
alltså kanske egentl, om bilder el.
masker, som föreställde lärer. - Med avs.
på betyd, ’insektslarv’ jfr sv. skråpuk,,
i dial. i båda betyd.; i båda fallen efter
utseendet. Likheten mellan mask l o.,
2 är tillfällig. Jfr f. ö. under grimma.,

2. larv el. larver, liten gosse, även,,
i sht i dial., stackare - no. larv,
trashank, slarver, till sv. dial., no. larv,
trasa, lapp, iiisl. lärft ungef. ds.
ävensom sv. larva, springa med små (o.
fjantiga) steg, vara larvig, no. även:
fuska, arbeta dåligt; möjl. till
slar-v(er) o. slarva, trasa, som t. ex. sv.
dial., no. lärka, larva o. d., till no.
slarka; jfr (?) isl. laraÖr, slapp. Se f. ö.
avljudsformen lurvig. - Jfr med avs.
på betyd.-utvecklingen hos larv(er):
larva t. ex. t a sk er, larvig person: ä.
nsv. taska, larva, traska.

lasarett, Phrygius 1615: siukestugu
och lazareth - ty. lazarett ds., fra.
la-zaret, karantänsanstalt, epidemisjukhus,
från ital. lazzeretto = spän. lazareto.
Vanl. förklarat som en avledn. av
La-sarus (Lazarus) i NT, Luk. 16: 20 (till
hebr. Eleazar), av den katolska kyrkan
betraktad som de sjukas o. särsk.
spet-älskas skyddspatron, efter vilken de
medeltida sjukhusen för spetälska
uppkallades; sedan med vidsträcktare
betydelse. Emellertid voro de äldsta
lasaretten pesthospital; tidigast känt från
1423 på en ö utanför Venedig, Isola di
Santa Maria di Nazareth, vartill, enl.
Nyrops utförliga behandling av ordet
Nord. tidskr. 1920 s. 369 f., ett nazareto,
varav, genom folketymologisk anslutning
till Lazarus, lazzeretto. - Förr i stället
ofta hospital (se d. o.) el. helgeandshus;
jfr även under sp e t al s k. - Av
namnet Lazarus kommer eng. lazar, fra.
lazare i betyd, ’spetälsk’, ävensom ital.
lazzarone, plur -i, egentl, om de fattiga
i Neapel.

laschera, spelt.: ej sticka över, maska,
av fra. Idcher, egentl.: släppa efter, göra
slak, av lat. laxäre, lätta, lossa (=
laxera), till laxus, slak m. m. (urbesl.
med slak).

lasciv, av fra. lascif, av lat. lascwus
(se lust).

[lase, sv. dial., trasa, se följ.]

lask, söm el. skarv på skor, timmer
m. m., Rajalin 1730 (som skeppsb.) =
no. laske i liknande betyd., da. lask(e),
från mlty., ty. lasche; jämte vb. l a sk a
= no. = da. laske, mlty. laschen; i ty.
med bet37d. ’prygla’, som även
uppträder i sv. F. ö. i enskildheter dunkelt.
Enl. Liden IF 18: 412 av *lak-sk- till
no. lake, lapp, trasa (rotbesl. med slak).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free