- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
399

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lapsus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kan dock även föras till det möjl.
inhemska sv. läse m., trasa, da. las(e) ds.,
no. las, trashank, som kanske hör till
isl. lasinn, svag, got. lasiws osv. Är
emellertid sv. läse osv. lånat, utgår det
snarast från mlty. las, vilket kan ha
utvecklats av *lasch o. sålunda vore en
biform till lasche. Jfr följ.

laska, dial., småspringa, lunka, jfr
Sv. fornsånger: laska sig = no. laska,
gå slött o. driva, da. dial. laske ds.,
sydty. dial. lasche(n), av vilka atm. det
senare tycks höra till lasch(en), trasa;
jfr föreg.

lass, fsv. las = isl. hlass, ä. da. las,
till germ. *hlapan, lasta o. d. (se ladda,
lada), o. ie. suffixet -lo, alltså ie. *klat-to
el. * k fot-tö-. En annan bildning är
väst-germ. *hlap-sti- (se last). Da. lats beror
på anslutning till det av lass bildade vb.
lwsse.= fsv. latssa, isl. hlessa; i st. f.
vilket (fsv., nsv.) lassa (liksom låna
för län a, låsa för läsa, råna för äldre
råna osv.).

lasse, liten toddy (el. sup), se under
Lars.

lasso, ett slags rep med ögla, från
mexik.-span. laso, av fornspan. laso, av
lat. laqueus, ögla.

1. last, i betyd, ’skeppslast t. ex.
Stiernhielm, bildl.: ’börda’ Gustaf II
Adolf = da., från mlty. (m., f., n.) =
fhty. hlast f., m. (ty. last), ägs. hlasst
n. (eng. last), av germ. *hlap-sti-,
*hlap-sla-, till germ. *hlapan, lasta (se ladda,
lada); alltså en parallellbildning till
lass o. egentl, samma ord som läst 1.
- Lägga någon något till last,
efter ty. einem etwas zur last legen, utgår
från köpmansspr., t. ex. einem etwas zur
last schreiben, skriva på någons konto
el. räkning, egentl, belasta någons konto,
jfr ä. nsv. ofta räkna till last;
sedermera i sv. (o. da.) uppfattat ss. hörande
till last 2.

2. </b>last</b>, vanesynd, fel o. d., fsv.
laster m. o. last f., tadel, skymf, skada,
fel, brott, last, skuld = isl. lostr (genit.
lastar), da. last, av germ. *lahstu-; jfr
germ. *lahslra- = fsax., fhty. laslar n.,
tadel m. m. (ty. laster, ärekränkning,
last), o. germ. *lahtra- = mlty. lachter
n., tadel, ägs. leahtor, fel, synd, last,
sjukdom; till germ. *lahan - fsax.,
fhty. lahan (ipf. log), tadla, ägs. léan
(ipf. log), nisl. Id, tadla; väl egentl,
’tilltala* o. besl. med lat. loqui, tala,
grek. laskö (perf. léléka), talar, skriker.
- Den numera vanliga betyd, [-’vanebrott-] {+’vane-
brott+} el. vanesynd mot sedelagen’ utgår
från betyd, ’tadel’, alltså: ’vad som hos
någon blir föremål för (upprepat)
klander’. Betyd, ’tadel’ kvarlever i lägga
någon något till last o vb. lasta.
- Jfr lack l, lemlästa.

lasting, 1837: ’Engelskt lasting’, från
eng. lasting, egentl.: varaktigt (tyg),
part. pres. till last, räcka, vara = got.
laistjan, följa, osv.; se f. ö. läst 2.

lasur = fsv., ty. osv.; se a sur.

lat, fsv. låter, slapp, trög, lat = isl.
lalr, da. låd, got. lats, fsax. lat, fhty.
laz (ty. lass, slapp, med superi, letzt,
sist), ägs. Icet (eng. late, sen, med superi.
last, sist), av germ. *lata~; besl. med
lat. lassus, trött, matt (av *lad-to-s);
avljudsform till låta; alltså egentl.: som
släppt el. släpper efter. - Neutr. lätt
t. ex. hos Linné Del. nät. (övers. 1773)
s. 10. - Latmansgöra, se under
lätting. - Latrygg, se under
ynkrygg o. bak. - Jfr lätting o. lättja.

latent, av lat. latens (genit. -entis),
part. pres. till latere, vara dold.

later, plur. till sing. Zaaf Stiernhielm
= da. läder, ä. da. låd sing., sent lån
från mlty. låt n. = fsv. lät, beteende,
ljud (= låt), isl. lät ds. Jfr olat o.
grannlåt.

latin, förr även den-kon, t. ex.
Leopold = fsv. (jämte -a, -e), da. = mhty.
latin (ty. latein) osv., av lat. latinnm
o. latina, substantiver. av adj. lalimis, till
landsn. Latium; sedan länge (dock äldst
på ljudhistoriskt oantagligt sätt) tolkat
som ’slättlandet’ i motsats till den
sa-binska bergsbygden; enl. Persson Indog.
Wortf. s. 198 av ie. *stlaliom el. *tlatiom
till ie. roten (s)lelä, (s)tele, utbreda, i
t. ex. lat. lätus, bred, tellus, jord, fslav.
po-stelja, bädd, osv. (se tilja);
möjligheten av icke-indoeur. ursprung är
dock icke utesluten.

latitud, av lat. lätitudo, bredd, till
lälus, bred, egentl.: utbredd.

latrin = ty. lalrine, av lat. latrin a,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free