Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. led n., på gärdesgård, fsv. garpslip
osv. = isl. hliÖ, (öppet) mellanrum
(även om tid), led, port, da. led, liten
dörr, ffris. (h)lid, öppning, lock, mlty.
Ut, lock, lucka, fhty. Ut, lid (ty.
augen-lied, ögonlock), ägs. hlid, öppning, lock
(eng. lid), av germ. *hliÖa-, *hlipa-,
part-bildning till ie. roten kli, böja, slutta;
se f. ö. lid.
2. led, väg, riktning, fsv. lép f., färd,
väg, riktning; sätt (se -ledes) = isl.
leiÖ ds., även: tidrum, följe m. m., ägs.
låd, väg, resa (eng. lode, metallåder
m. m.), av germ. *laidö- = fin. lånordet
laita, till *llpan, gå, resa (= IJda 1),
som t. ex. fsv. redh, isl. reiÖ till rida.
Jfr -ledes, leding, ledsaga, ledtåg
o. lots.
3. led, på kroppen osv., släkt,
ättled, fsv. ledher, äldre liper, led, lem,
släktled, o. lip n., isl. UÖr m., da. led,
got. lipus, fsax. lith, fhty. lid, även neutr.,
i sammans, även lidu- (ty. glied, av
ge-lid), ägs. liÖ n., i samnians. lioÖu-; av
germ. *lipu- el., med Liden Språkv,
sällsk. i Ups. förh. 1891-94 s. 74, en
ie. fes-stam; till ie. roten Ii, böja, i fsv.
limber = lem (se d. o.). - Härtill:
ledamot, fsv. lidhamöt, ledfogning, led,
lem, jämte lidhmöt; till fsv. möt, möte,
jfr fsv. gatumöt, gathörn, vceghamöt
(Bib. 1541: väghamot), korsväg osv.; se
mot; alltså egentl.: ledmöte. - Se f. ö.
ledig o> lirka.
4. led, adj., fsv. léper, förhatlig, ful,
stygg, ledsen, vred = isl. leiÖr, da. led,
fsax. léth, led, fhty., ty. leid, ägs. IdÖ
(eng. loath), av germ. *laipa-9 säkerl. en
participbildning, ie. *loi-lo- till en rot
U, vartill väl isl. le, skada, fhty. le, gen.
léwes, ävensom möjl. grek. loi-tös, pest
(Hesych.), loi-mös ds., loi-gös, fördärv,
död, Persson Wurzelerw. s. 15. - Från
germ. spr.: fra. laid, ful o. d. - Avledn.
1. sbst. leda, fsv. ledha, leda, ledsnad
= isl. leiÖa, da. lede; ävensom 2. vb.
ledas, fsv. lépas = isl. leiÖast, da.
ledes, reflex, till fsv. ledha, isl. leida (-dd-),
inge avsky - ägs. IdéÖan, ty. verleiden.
l ä. nsv. finns ett ledska, elakhet; jfr
med avs. på bildningen ondska. -
Jfr ledsam, ledsen, ledsna.
1. leda, avsmak, se föreg.
2. leda, böja i leden, se under ledig.
3. leda, föra, fsv. Upa, leda, föra
m. m. = isl. leiÖa, da. lede, fsax. lédian,
fhty., ty. leiten, ägs. Idédan (eng. lead), av
germ. *laiöian, varav lapska laitije-
(laid-dit), kausativum till *llpan, gå (= lida
1), alltså komma att gå, bildat som t. ex.
beta l till bita. Jfr lejd. -
Ledsven, fsv. lédhesven, är ej, ss. stundom
antages, bildat av ett neutr. *ledhe (-
isl. leiÖi), utan direkt till vb. lepa
(*lai-dian) ss. t. ex. sändebud o. d. till
sända (*sandian).
ledamot, se led 3.
-ledes, fsv. -lépis = isl. -leidis, da.
-ledes, bildat såsom en genit. sing. till
en neutral Ja-stam *lépe (jfr isl. leiÖi n.,
förlig vind; gravplats), till led 2, väg,
här i den därav utvecklade betyd, ’sätt’;
jfr sv. gå till väga; till adj. (pron.) i
annorledes (se d. o.) o. sammaledes;
till adv. i huru-, så-o. ävenledes; jfr
även likaledes; sannol. ombildat i
all-o. framdeles (se dessa ord).
ledig, fsv. ledhugher, lipugher, ledig,
fri (från tvång, göromål m. m.), tom
= isl. lidugr, da. ledig, mlty. led(d)ich,
mhty. ledec (ty. ledig), ägs. lidig’, med
något skiftande betyd.; säkerl. avledn.
av germ. *lipu-, led (se led 3), alltså
egentl.: försedd med leder, varav ’böjlig,
lättrörlig’, vilken betyd, finns i sv., isl.
o. ägs., men ej i da. o. ty.; jfr sv. vb.
leda, böja, röra, om lemmarna, no. lida,
lea ds. Härledningen är dock ej alldeles
obestridd; jfr t. ex. Persson Wurzelerw.
s. 6, som för ordet samman med lida
l (i betyd. ’gå’). - Betyd, ’ledig från’
beror på inverkan från ty.
leding el. ledung, härnadståg till sjöss,
liksom i da. upptaget från fornspr.: fsv.
lépunger, härnadståg med därtill hörande
utrustning = fda. leding, motsv. isl.
leiÖangr (genit. -rs) ds., äldst utan till
stammen hörande r, såsom framgår av
ir. Idideng Marstränder Bidr. till det
norske sprogs hist. i Irland s. 144. Till isl.
leiÖ, följe = led 2. Senare leden av
det isl. ordet är enl. Falk-Torp s. 630
isl. gagn, redskap, utrustning (- gagn);
jfr isl. farangr, bagage, av *fargagn
m. fl.; varefter ombildning skett i
anslutning till kaupangr (genit. -rs; se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
