Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mlty. lint, öfris, lind m. m., band
använt till besättning o. d.; väl till ty.
dial. o. ägs. lind, bast, som i sin tur
anses höra till trädnamnet lind; alltså
egentl.: gördel o. d. av lindbast; el.
snarare utan förmedling av lind, direkt
till den adj.-stam lind-, varav
trädnamnet anses bildat; otänkbart är f. ö. ej,
att ordet i stället bör sammanhållas
med lat. linteum, linne (Walde s. 434).
- Härav vb. linda.
lindare, sutare-, Tinca vulgaris,
Schroderus 1638; linnare Schroderus 1639,
I. Erici 1642, Fischerström 1785; jfr
gotl. lindra möjl. ds. (se Rietz); kanske
till germ. lin§-, lind-, mjuk (se
lindorm), o. i så fall besl. med len samt
väl också med det slavo-balt. ordet för
’lindare’: litau. lynas, fpreuss. linis,
fslav. lim, samtliga ytterst till ie. roten
U, vara klibbig o. d., i lim osv.,
alldeles som (sannol.) det likbetydande ty.
fisknamnet sc/tZeze, av fhty. slio ~ mlty.
sli, ägs. sliw till roten sli i slem. I
det sv. ordet föreligger dock knappast
denna äldre betyd, utan snarare någon
mera sekundär. Eller skulle det möjl.
vara ett lån från öster o. ombildat av
det slavo.-balt. fisknamnet? -
Emellertid bör hänsyn även tagas därtill, att
ordet liksom så många andra fisknamn
kan vara ett s. k. noanamn, som haft
sin rot i numera svårtillgängliga
föreställningar o. uppfattningar. Det synes
mig därför ej otänkbart att vi här ha
en överförd anv. av ett
hantverkarenamn av samma slag som de likbetyd,
fisknamnen sutare o. skomakare el.
sv. dial. skräddare, abborre; alltså ett
*lindare, gördelmakare, till fsv. linde,
bälte, gördel (jfr t. ex. fsv. bæltare o. se
linda 2).
Linde el. Lindesberg, stadsn., efter
Lindesåsen o. det vid Lindesberget
bedrivna bergsbruket.
Lindome, socken i Hall., fsv. Lyngemce
m. m., alltså egentl. ’Ljunghem’ = fsv.
Lionghem, nu Ljunghem Vgtl. Med
avs. på -hem > -om- jfr Okome. Se
f. ö. -hem.
lindorm, fsv. lindormber = isl.
Unn-or/nr, da. lindorm, mhty. lintwurm; jfr
isl. linnr, linni, ä. da. lind, fhty. lint,
orm; väl till germ. adj. *linpia- i betyd,
’böjlig’ o. d. = fsax. lithi, fhty. lindi,
mjuk, mild (ty. lind, (ge)linde), ägs.
liÖe (eng. lithe, smidig), med i nord.
spr. vanlig övergång till a-stam (se ex.
under blöd): sv. dial. Zinn(er), mild,
om väder, no. Unn, böjlig, svag, mild
m. m. (äk nsv. o. da. lind, mild, lån från
Ity.), stambesl. med lat. lentus böjlig, seg;
rotbesl. med len, jfr lindra, lindare.
lindra, 1589 (refl.) = da. Undre, från
ty. lindern, avledn. .av a-dj. lind(e), mild
(se lindö r m).
lingon, I. Erici 1642, som även anför
det likbetyd, krösan; bildat med det
vanlig fruktnamnssuffixet -on av
stammen *lingwa- i ljung, alltså samma
obrutna form som (möjl.) i Linköping.
Jfr sv. dial. lingbär ds., till vilket ordet
väl snarast är en elliptisk bildning,
såsom t. ex. mjölon till mjölbär, olvon
till ulvbär el. tränjon till tranbär, efter
mönstret av fsv. hiupon (se nypon),
smultron o. d., där sannol. -on är en
gammal pluraländelse.
liniment, av lat. linimentiim, smörja,
till linire, bestryka (se ler).
linjal, t. ex. Rosenfeldt (f 1710):
linea Z (trestavigt, i vers) = ty. lineal,
latinsk avledn. av linea = linje; alltså:
verktyg att draga räta linjer.
linje, möts v. fsv. linia, rad i skrift,
hjuleker = da. linie, fhty. Zinia (ty.
linie) osv., av lat. Zfnea, linnetråd, lina,
linje, avledn. av linum, lin; jfr grek.
Zinéa, lina, snöre. De nsv. o. nda. orden ha
i nyare tid upptagits från ty. -
Linjeskepp, linjetrupper efter ty.; till
linie i betyd, ’slaglinje’.
linka, Brasck 1649, Arvidi 1651; i
föråldrad anv. 1631 = no. linka, slänga
med kroppen, shetl.-dial. link, halta
m. m.; jfr sv. dial. linksa, halta; till ä.
nsv. link, halt, besl. med mhty. Zinc,
Zpnc, vänster, tafatt (ty. link), av urnord.
(urgerm.) *hlinkaz (varav lapska lirkas),
av germ. *lenk- ~ *lank-, jfr litau. lingoli,
gå o. vagga, nicka med huvudet, sanskr.
langa-, lam, möjl. även lat. languére,
vara matt o. slapp, åtminstone det
senare avlägset besl. med s läk osv.; jfr
Liden Stud. z. ai. u. vgl. sprachgesch.
s. 46. Se f. ö. lunka o. slank.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
