- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
413

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

- Knappast med Torp s. 382 sekundär
avljudsform till sv. dial. lärka, gå sakta,
pilla med, no.: arbeta trögt m. in., o.
sv. dial., no. liirka, gå långsamt o. d.
- Ej heller ung avledning på -k av det
ovan nämnda Zira (*UÖra), såsom
omvänt no. ZiÅTa, lirka, kan vara avlett av
Ukko.

1. lisa, sbst., oblik kasus till fsv. Zise
m., vila, rö, hugnad, hjälp, försköning
= no. Usa, da. Zzse, i ä. da. även: vila,
rö; knappast inhemsk ordstam, men
sannol. såsom sbst. först brukat i de
nord. spr.; till mlty. adj. Zzse, sakta, jfr
fhty. adv. Zzso, sakta, stilla, mhty. lise,
adj. (ty. leisé). Enl. somliga en l ty.
form (med förlorat s), vars högtyska
motsvarighet vore mhty. linse ds.;
kanske dock snarare växling av onasalerade
o. nasalerade former. I alla händelser
väl ytterst rotbesl. med len o. där anf.
ord. - Jfr följ. o. lisma.

2. lisa, vb - fsv., till föreg.

Lisen, kvinnon., egentl, oblik kasus
till Ity. Lise = Lisa, kortform till
Elisabet.

lisma = fsv. = ä. da. lisme; besl.
med sv. dial. lisk(a), lisma, no. liska,
da. liske; jfr även Ity. Usken, tala sakta,
belisken, vinna genom smicker, till lise,
sakta. Släktskap mellan de nord. o. Ity.
orden kan dock ej antagas (såvida ej de
förra äro lånade) annat än i det fall,
att Ity. Zzse icke utgår från en form med
-n-; jfr lisa.

lispund, fsv. lis~ o. lifspund, även lif-,
i ä. nsv. också: lifskt pund = isl.
lifs-o. lispund, från mlty. lis- el. liuespiint
(varav ty. liespfund), livesch punt, egentl.:
livlän ds kt (liviskt) pund, förr begagnat
i Riga. Jfr fin. leiviskå, lispund. Se f. ö.
livländare.

lissera, glätta, av fra. lisser, till lisse,
glatt, av ovisst ursprung.

Lissle- i ortn., se liten.

1. list = fsv.: skicklighet,
konstfärdighet, konst, klokhet, list = isl. list,
konstfärdighet, klokhet, got. lists, list,
fsax., fhty., ty., ägs. list, även: klokhet
o. d., av germ. *listi-, f i-bildning till ie.
roten Zis, spåra; se lära, läst. Enl.
somliga äro de nord. orden helt el.
åtminstone i vissa betyd, lånade från mlty.
List uppträder i alla händelser ej i
landskapslagarna o. har i isl. i regel
karaktären av ett bokord.

2. list, kant, fsv. -list i pwrlolist =
da. list, motsv. ä. nsv., fsv., isl. lista, da.
Usle, mlty. Usle, fhty. lista (ty. leiste),
ägs. liste (eng. list); vanl. uppfattat som
ett inhemskt ord, men snarast lån från
vgerm. spr.; väl urbesl. med lat. lltus
(genit. litoris), strand (jfr litauer). Se
följ. o. Lister.

lista, sbst. 1636, förr även liste 1635
m. fl. = da. liste, från ty. liste, av fra.
liste (eng. list) = ital. lista, i sin tur
lånade från germ. språk = list 2.

Lister, härad i Blek. = fsv. Såsom
namn på ett i havet utskjutande
landområde kan det, liksom L is ter udden
i Uppl. föras till list 2, men även
tolkas som bildat med det i önamn vanliga
suffixet (ie.) -tr (t. ex. da. Falster, sv.
Lister): båda äro säkerl. urspr, önamn
(se förf. Ortn. på -by s. 124 med not 2).

lita, fsv. lita (ipf. litte), nöja sig med,
rätta sig efter, anlita, lita på, lita till =
isl. hlita, nöja sig med, lita på, da. lide,
lita på, förr även: nöja sig med. I sv.
o. da. sammansmält av två verb: dels ett
germ. *hlitian, av ie. *kleid-, en
d-utvidgning av klei-, luta o. d. (se lid), o. dels
ett starkt verb för ’se’, germ. *wlltan
= isl. lita (ipf. Zez’0, vartill leta (av
*wlaitön), om vilket se även under
anlete o. -lett. - Den gamla ipf-formen
litte ännu t. ex. Lind 1749 jämte den
yngre litade (den enda hos Sahlstedt
1773); därjämte stundom lett. ex. Knigge
1804. - Härtill sbst. lit, fsv. Ut f. o. n.,
det varmed man kan vara nöjd = isl.
hlit f., da. lid; liksom tillit hör till
uttr. lita till = isl. lita til.

litania, av grek. litaneia, anropande,
bedjande, till litaneuein, bedja, anropa,
till lite, bön; f. ö. dunkelt.

litauer = ty. littauer osv., till litau.
Létuwå, Littauen, besl. med ir. Letha,
Armorica, Bretagne, sannol. till lat. lltus,
strand (jfr list 2), möjl. till ie. roten
Zi, utgjuta, regna, strömma, i litau. lytus,
regn (vartill en ^-utvidgning under
li-bation), alltså egentl.: strömområde.
Jfr bl. a. Patrubåny IF 32: 327. Om
en delvis avvikande uppfattning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free