- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
414

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - liten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schachmatov (: urspr. kelt. ord) se
litteraturen hos Schrader Reallex. 2 s. 80.

liten, fsv. litin, litil (ackus. sg. litin,
lillan) = isl. litill (ackus. sg. litinn), da.
liden, got. leitils, mholl. litel, jfr ffris.
litik. Formen med -n från ackus. sg.
m. (jfr mycken). - Svag form: lille,
-a, fsv. lille, litle, litsle = isl. litli, da.
lille. Formen med -ts- är uppkommen
såsom nässla av ncetla, vassle av vatle;
jfr ortn. Litsleberga Vstml. (fsv.
Lit-labcergha), Litselby Uppl. o. Lissleby
Sdml. (fsv. Litlaby) m. fl., ävenså norrl.
dial. liss, liten, (Envallsson: ’Liss Fiken
min). Den med -//- har uppstått i
svag-tonig ställning av -dl- liksom t. ex.
Östergyllen av Östra Götland; i
syd-skand. dial. har -ti- blivit -dl- (varav
-/Z-) även i starktonig ställning; jfr da.
nelde, nässla. - Synonymer med
-H-äro: fsax. luttil, fhty. luzzil (ty. dial.
lutzel), ägs. lijiel (eng. Utile) osv., jfr
adv. fsax. l(i)ut, ägs. lyt, litet, något,
ävensom serb. lud, liten, o. fir. lutu,
lillfinger. - En biform lis finnes i ägs.
l&ssa (av *laisiz-), mindre, adv. lés (eng.
less), ägs. Icest, minst (eng. least), jämte
lérest, osv. (jfr under mindre). -
Fpreuss. likuts, liten, är knappast besl.;
jfr Liden Armen. Stud. s. 98. - F. ö.
alltjämt dunkelt trots många
förklaringsförsök, liksom även förhållandet mellan
stammarna Ut o. lut är oklart trots
Siitterlin IF 25: 72. Jfr Falk-Torp s.
640 o. litteraturen därst. s. 1508.
–Adv. lite av fsv. litidh (med i svagtonig
ställning uppkommet Ö, som sedan
bortfallit, liksom nsv. vät, vad, av hvadh),
av litit. Nsv. litet har erhållit sitt t
genom analogi. - Sammans, l il l-1. ex.
lillfinger, i dial. även lille-, från fsv.
litla f. - Som personnamn (egentl,
tillnamn) ingår ordet liten i ortn.
Lits-kvarn Ögtl., fsv. Litins kvarn.

liter = ty. osv., av fra. litre, av grek.
litra (-i-), vikt av 12 uns, väl av *lipra
==. lat. libra, skålpund, våg (fra. livré);
sannol. med Schulze båda lånade från
en gemensam källa.

litograf, litografi, av ty.
liihogra-ph(ie), till grek. lithos, sten (dunkelt),
o. grdphein, inrista, teckna, skriva (jfr
grammatik); alltså egentl.: stenteck-
nare, stenteckning. Uppfinnaren själv,
Aloys Senefelder 1799, använde uttr.
steindruckerkunst

lits, Schroderus 1639: litzer; dessutom
i ä. tid Utsa, t. ex. Stiernhielm: litzor
plur. = da. lidse, från ty. litze, av mhty.
=, snöre, list, ytterst från lat. licium,
tråd, vävtråd (sannol. besl. med
obli-qmis, sned); jfr dräll o. följ.

litsa, vb, sjöt., 1800-t., medelst litser,
garn el. linor fästa ett segel; till föreg.

Litskvarn, Litsle- i ortn., se liten.

litteratur, o. 1750 == ty. literatur,
fra. littérature osv., av lat. Utteratura,
bokvett, språkkonst, bokstavsskrift m. m.,
till Utter a, bokstav (fra. lettre), plur.
litterce, skrifter, vetenskap. Knappast,
såsom antagits, lån från grek. diphthéra,
beredd djurhud (bl. a. till pergament).
Den gamla härledningen: ’något påsmort’
(om bokstav) till lat. linere, smörja på,
bestryka (jfr lim), hävdas ånyo av
Persson Zfvergl. Sprachf. 48: 129 f.; jfr grek.
aleipterion ’grapheibn’; enl. P. till en
s-stam *lltes- (lei-, /ez-?). - Litteratör,
vanligt först på 1790-t, t. ex. Kellgren
1793, från fra. littérateur. Förr i en
allmännare betyd, av ’författare’, med
en betyd.-utveckling likartad med den
av aktör, artist, poet. - Litterär,
av fra. Utteraire, av lat. Utter ärius, som
hör till läsande o. skrivande, till litterär,
se ovan.

liturgi = ty. liturgie osv., av
kyrkolat, liturgia, helig kyrklig förrättning,
av grek. leitourgia, offentlig förrättning
el. ämbete, till léitos, offentlig,
beträffande folket (till laös, folk; jfr lekman),
o. -ourgia, förrättning, -oiir</ös,förrättare
(se kirurg), till érgon, arbete (= verk).

liv, fsv. lif, liv, livstid, kropp, midja,
moderliv = isl. lif, da. liv, fsax. lif, lib,
fhty. lib (ty. leib, kropp; annars leben
av vb. leben), ägs. lif (eng. life), av germ.
*lifa-, *llba- n., till germ. vb. *llban, egentl.:
bliva kvar (i sammans, bliva), med
av-ljudsformen *libén = leva; om
härledningen se bliva. Betyd, ’kropp’ saknas
i ägs. o. eng.; i nord. spr. torde den ha
inkommit samtidigt med kristendomen
(i motsättning till s j al). I en del uttr. lån
från ty.; ävenså i åtsk. sammans., bl. a.
i den förbleknade betyd, ’person’, t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free