- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
416

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - liten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dian = mlty. luden, fhty. lutten (ty.
läuten). En annan avledning är vb.
lyda, se d. o. - Obesläktat är
naturligtvis germ. *leupa- = ägs. léod, sång,
dikt, fhty. liod (ty Hed), isl. ljöd, jfr
got. liupön, sjunga, av omstritt ursprung.

[ljuder, sv. dial., sår på träd, se lur 1. ]

ljuga, fsv. liugha (ipf. lögh} = isl.
ljuga, da. lyve, got. liugan, fsax., fhty.
Högan (ty. lagen), ägs. léogan (eng. Z/e),
besl. med fslav. Zuza, lugati, ljuga (av
ie. lugh-); se f. ö. lögn, lönn 2.

ljum, fsv. liumber, liomber, jfr fsv.
liomadher, ljummad, ljum, liomin, ljum,
sv. dial. ljummen, ävensom shetl.-dial.
ljumet, ljum, ljum(ma), varm luft o.
ånga, sydty. dial. liem, varm, med av-
ljudsformen ty. dial. laumig, fuktig, mild,
om luft; germ. *hleuma-, besl. med isl.
hlýr, varm, mild, isl. hlæ´r o. fsv. liö(r);
se närmare lya. - Ej säkert hithörande
äro: sv. dial. lumma, vara varm, no.
lum, ljum, mild, om luft, da. dial.: kvav,
da. lummer, kvalmig, sv. o. da. dial.
lunken, ljum, no. lunka, göra ljum (väl
av *lum-k), om vilka se Torp Etym.
ordb. under lum, lunka 2; y. fsv. lion-
ken, P. Månsson, sv. dial. ljunken kan
bero på anslutning till ljum.

ljumske, Schroderus o. 1638, 1639:
liumska(n), ä. nsv. även liömskan best.
f. Trana?us 1690, enstaka: lömske såsom
i vissa sv. dial.; ombildning av ä. nsv.
liuske, Var. rer. 1538, Spegel 1685 m. fl.,
sv. dial. ljuske (jfr t. ex. Dalin Sagan
om hästen), lijske, fsv., ä. da. liuske -
da. lyske, mlty. Zésc/ze; ägs. lésca, meng.
leske möjl. från nord.; iiisl. ljöski bildat
efter ä. da. liuske. Av Liden IF 19: 369
sammanställt med ägs. Iwuiv, plur. leower,
länder, av germ. *lcewiz-, *löéwaz-. F. ö.
omstritt o. dunkelt. Se särsk. Liden
anf. avh. s. 367 f.; om formen ljumske
s. 367 n. 5. Jfr f. ö. utom litteraturen
hos Falk-Torp s. 1512 även Holthausen
WuS 2: 211. - Ty. leisle ds. är
obesläktat: till list 2.

ljung, fsv. liung = sv. dial., isl., da.
lyng (eng. Ung från nord.), ett blott
nordiskt, men att döma av bildningssättet
uråldrigt ord av urnord. *lingwa- n., i nsv.
r. (Lind 1749 f. o. n.), med samma slags
brytning som i t. ex. sjunga; till en ie.
rot lenk, kröka sig, vartill litau. lenkti,
böja (sig), fsv. Iqku, krokig, ägs. löh, rem
(*lanha-), växl. med slenk i slinga,
slunga, slänga osv. - För denna växt
finns ett indoeur. namn i grek. ereikc
(jfr lat. släktnamnet Erica) med
motsvarigheter i kelt. o. slav. språk. - Jfr
Lindome.

Ljungan, älvn., 1694: Liogna, 1698,
1802: lågna, säkerl. fsv. *0ghn i
Ogh-naroos 1412, ett fiske i Haverö sn, dvs.
mynningen av älven *Oghn (jfr
Rotne-ros o. se under os 1), sannol. att
sammanställa med Ugnö (F-) 1500, by i
Njurunda, nu Juni (förr även lungnij,
Umne m. m.), belägen i den dalgång, där
Ljungan el. en gren av denna fordom
synes ha strukit fram; i så fall egentl.:
*Ugnan, den förbi Ugnö rinnande ån.
Formerna med j- (lj-) bero på
sammansmältning med prepos. i såsom i sockenn.
J un sele, av Jönsel av i Ö(de)ns sel; jfr
även t. ex. sjön. Iväg, Jägern samt
liknande fall från andra länder (varom
förf. Sjön. 1: 267, 277). Se Nordlander
Om flodnamnet »Ljungan», Ymer 1912
s. 302 f. Om icke det fsv. namnet på
Ljungan Oghn med N. bör anses bildat
till Ugnö, måste det, såsom förf.
antagit Sjön. 5: 114 (jfr 1: 450),
identifieras med isl.-fno. älvn. Ogn (Ögna), besl.
med got. agan, frukta, alltså ’den
förskräckliga’ el. dyl. (se aga). Kanske
f. ö. Ugnö är sekundärt i förh. till
flodnamnet. - Ljungan betyder sålunda
icke, med Noreen Spr. stud. 3:119,’den
blänkande’ o. får icke sammanställas med
ljungeld.

ljungeld, y. fsv. liungelder m. m., av
ä. fsv. liugnelder = ä. da. liugnild, av
germ. *leugna-, växl. med *leuhna- i
ä. da. Unn, da. lyn, till ie. roten luk,
lysa, i ljus, låga 2; jfr av andra ord
för ’blixt’ till samma rot: ä. da. liugnceth,
varav yngre lynet, en bildning på -adr,
ävensom ägs. liegetu, fir. löche o. got.
lauhmuni, det senare en femininbildning
till en försvunnen mask. n-stam, motsv.,
med annat avljudsstadium, isl. Ijöme,
glans, nordsv. dial. ljöm, norrsken, fsax.
Homo, glans, ägs. léoma; jfr även lat.
lumen, ljus (av *leuksmen; i l n m i n ö s).
- Härtill vb. ljunga, motsv. da. lyne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free