Print (PDF) - On this page / på denna sida - liten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljuga
416
ljungeld
dian = mlty. luden, fhty. lutten (ty.
läuten). En annan avledning är vb.
lyda, se d. o. - Obesläktat är
naturligtvis germ. *leupa- = ägs. léod, sång,
dikt, fhty. liod (ty Hed), isl. ljöd, jfr
got. liupön, sjunga, av omstritt ursprung.
[l j u d e r, sv. dial., sår på träd, se l u r l. ]
ljuga, fsv. liugha (ipf. lögh} = isl.
ljuga, da. lyve, got. liugan, fsax., fhty.
Högan (ty. lagen), ägs. léogan (eng. Z/e),
besl. med fslav. Zuza, lugati, ljuga (av
ie. lugh-); se f. ö. lögn, lönn 2.
ljum, fsv. liumber, liomber, jfr fsv.
liomadher, ljummad, ljum, liomin, ljum,
sv. dial. ljummen, ävensom shetl.-dial.
ljumet, ljum, ljum(ma), varm luft o.
ånga, sydty. dial. Z/e/n, varm, med
av-Ijudsformen ty. dial. laumig, fuktig, mild,
om luft; germ. *hleuma-, besl. med isl.
hlyr, varm, mild, isl. hlckr o. fsv. liö(r);
se närmare lya. - Ej säkert hithörande
äro: sv. dial. Inmma, vara varm, no.
lum, ljum, mild, om luft, da. dial.: kvav,
da. lummer, kvalmig, sv. o. da. dial.
lunken, ljum, no. lunka, göra ljum (väl
av *lum-k), om vilka se Torp Etym.
ordb. under lum, lunka 2; y. fsv.
lion-ken, P. Månsson, sv. dial. ljunken kan
bero på anslutning till ljum.
ljumske, Schroderus o. 1638, 1639:
liumska(n), ä. nsv. även liömskan best.
f. Trana?us 1690, enstaka: lömske såsom
i vissa sv. dial.; ombildning av ä. nsv.
liuske, Var. rer. 1538, Spegel 1685 m. fl.,
sv. dial. ljuske (jfr t. ex. Dalin Sagan
om hästen), lijske, fsv., ä. da. liuske -
da. lyske, mlty. Zésc/ze; ägs. lésca, meng.
leske möjl. från nord.; iiisl. ljöski bildat
efter ä. da. liuske. Av Liden IF 19: 369
sammanställt med ägs. Iwuiv, plur. leower,
länder, av germ. *lcewiz-, *löéwaz-. F. ö.
omstritt o. dunkelt. Se särsk. Liden
anf. avh. s. 367 f.; om formen ljumske
s. 367 n. 5. Jfr f. ö. utom litteraturen
hos Falk-Torp s. 1512 även Holthausen
WuS 2: 211. - Ty. leisle ds. är
obesläktat: till list 2.
ljung, fsv. liung = sv. dial., isl., da.
lyng (eng. Ung från nord.), ett blott
nordiskt, men att döma av bildningssättet
uråldrigt ord av urnord. *lingwa- n., i nsv.
r. (Lind 1749 f. o. n.), med samma slags
brytning som i t. ex. sjunga; till en ie.
rot lenk, kröka sig, vartill litau. lenkti,
böja (sig), fsv. Iqku, krokig, ägs. löh, rem
(*lanha-), växl. med slenk i slinga,
slunga, slänga osv. - För denna växt
finns ett indoeur. namn i grek. ereikc
(jfr lat. släktnamnet Erica) med
motsvarigheter i kelt. o. slav. språk. - Jfr
Lindome.
Ljungan, älvn., 1694: Liogna, 1698,
1802: lågna, säkerl. fsv. *0ghn i
Ogh-naroos 1412, ett fiske i Haverö sn, dvs.
mynningen av älven *Oghn (jfr
Rotne-ros o. se under os 1), sannol. att
sammanställa med Ugnö (F-) 1500, by i
Njurunda, nu Juni (förr även lungnij,
Umne m. m.), belägen i den dalgång, där
Ljungan el. en gren av denna fordom
synes ha strukit fram; i så fall egentl.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
