- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
417

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - liten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ljus, adj. o. sbst., fsv. liūs = isl. ljóss,
adj. o. ljós n., da. lys, av germ. *leuhsa-,
jfr fhty. liehsen, strålande, till en ie.
stam *leuks- (*luks- osv.) i lat. lūna,
måne (av *leuksnā el. *louks-; jfr luna),
grek. lýkhnos (av *luksno-), avest,
raokhṣna-, strålande, sanskr. rukṣá- ds.,
fpreuss. lauksnos plur., stjärnor, med
motsvar. även i armen. o. kelt. spr.;
avledning av en s-stam ie. *leukos i sanskr.
rṓcas, rōcís, glans; se f. ö. lykta, lyra
3, låga 2 (o. där anf. ord) samt med
avs. på bildningen ax 1. Jfr m-avledn.
isl. ljómi m., glans, osv.; se föreg.
Det går ett ljus upp för mig,
från bibeln, jfr t. ex. Mat. 4: 16. —
Avledn.: vb. lysa, se d. o. o. växtn.
lysa, lysing. — Ljusstake, fsv.
liūsastaki = isl. ljósastaki, egentl, efter
den uppstående spetsen, som man stack
in i det mjuka ljuset. I gottl. i stället
lukarnastaki, jfr got. lukarnastaþa, vars
första led är ett (möjl. genom kelt.
förmedlat) lån från lat. lucerna (till lux o.
ljus).

Ljusnan, älvn., förr: Liosna, Lusn,
till ljus, en i vattendragsnamn vanl.
betyd.; jfr t. ex. sjön. Glan (se glad
1), Skiren (se skir), Viten, älvn.
Klaran osv. Avledn. -n är densamma som
i fsv. älvn. *Rotn (se Rotneros), fsv.
sjön. þughn (se Tåkern) samt i de av
förf. Sjön. 2: 34 f. ö. anförda fallen.

ljuster n., fsv. liuster m. (jämte liustra,
lystra
) = isl. ljóstr (genit. -rs) m., da.
lyster, avledn. medelst instrumentalsuff.
(ie.) -tr- el. -r- av isl. ljósta st. vb.,
hugga, stöta, fsv. lyster pres., lustin part.,
av okänt ursprung.

ljuta, fsv. liūta (ipf. löt), få genom
lott, få på sin lott, nå, få = isl. hljóta
ungef. ds., fsax. hliotan, fhty. liozan,
ags. hléotan, kasta lott, i mhty. även:
spå, trolla, få genom lottning. Härtill
de avljudande sbst.-stammarna *hlut- o.
*hlaut-, se lott. Man har jämfört litau.
kliudýti, fästa o. d., till kliúti, haka sig
fast el. bliva hängande vid, lett. klūt,
lyckas, uppnå, klūtas, öde, händelse. —
Med avs. på betyd, ’spå’ o. d. jfr
Tacitus Germ., kap. 10.

ljuv, fsv. liūver, kär, täck, mild,
vänlig, god = isl. ljúfr ds., got. liufs (liubs),
fsax. liof, fhty. liup (ty. lieb), ags. léof,
av germ. *liuƀa-; jfr fslav. ljubŭ, kär; i
avljudsförh. till got. brôþralubo,
brödrakärlek, ags. lufu f., kärlek (eng. love),
o. lov 1, 2, lova 1, 2, se närmare d. o.

1. lo (lodjur), i ä. nsv. även best. f.
lowen o. plur. lowar (jfr under loge),
= fsv. , av germ. *luha-, av ie.
stammen luk- i litau. lúszis, fpreuss. luysis,
(ry. rysĭ väl med sekundärt r), armen.
lusanun-; med nasalering (varom senast
H. Petersson Heterokl. s. 21 f.) i grek.
lyngx (genit. lyngkós), varav lat. lynx.
Med s-avledn. i fsax. lohs, mlty. los
(varav da. los, ä. nsv. (katt)loss), fhty.
luhs (ty. luchs, varav da. luks, listig
person), ags. lox. Till ie. roten luk̑, lysa,
i t. ex. sanskr. rúçant-, ljusfärgad;
antingen efter de gnistrande ögonen el.
efter färgen; växlande med luk (med
velart k) i ljus osv. Lo: luhs- = isl.
fóa, rävhona (av *fuhōn): ty. fuchs, räv.
Jfr Lo 4. — Indo.-iranerna o. kelterna
synas sakna beteckningar för lodjuret.
Ett speciellt nordiskt ord är sv. dial.,
y. fsv. göpa (se göpa).

2. lo, lugg på kläde m. m., t. ex.
Schroderus 1639: loo i betyd, ludd, dun
(ej att förväxla med lo, ludd, av lodh;
se ludd) = nisl. , no. lo, da. lu (med
u från t. ex. luv) = fsax. wlôh, ulldamm,
ags. wlóh, tofs, frans, av germ. *wlōhō-;
besl. med isl. lagðr, hår- el. ulltott, no.
lagde av germ. *wlaᵹiðan-, samt grek.
lákhnē, krusigt ullhår, lakhnos, ull
(Kluge), fslav. vlakno, tåga, fiber
(Bezzen-berger), el. vlasŭ (av ie. *u̯olk̑o-), hår.
Om rotförh. Lidén Stud. s. 48. — Jfr
under losta o. lugg 1.

3. lo, garvarbark, Dalin 1850, från
mlty. lô, lowe el. ty. lohe, av mhty., fhty.
(genit. lôwes); snarast, med H.
Petersson IF 24: 268, av germ. *lōwō-, till ie.
roten lu, skära, liksom lat. cortex, bark,
till ie. kert, skära. — Härtill: logarva,
t. ex. Weste 1807, o. logarvare, motsv.
ty. lohgerber.

4. Lo, Lohärad m. fl., (gottl.) Lau,
fsv. Lō-, åtminstone i vissa fall = isl.
f., lågt liggande äng, no. lo, särsk. i
ortn. ss. Oslo = mlty. lô(ch),
undervegetation, lund, fhty. lôh m. n. ungef. ds.,
ags. léah f., äng (eng. lea), av germ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free