Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till lanb, löv), varifrån ital. loggia o.
fra. loge (se loge 2). Till ie. liibh- el.
lup-\ jfr ry. lubu, bast, fslav. Inbinn,
vad som gjorts av bast, litau. lubå,
bräde, In bas m. m., bark, lat. liber, bok,
bast (av *lubro-; jfr libretto), vilka dock
även kunna utgå från ie. Inb-; fslav.
lupiti, skala, litau. liipti ds. (även
lep-i grek. lépö, skalar, osv., /epos, bark,
skal); jfr under löv. Se Ehrismann
PBB 18: 228 f. Ur denna betyd, av ’tak’
har sedermera den av ’luft’ utvecklats:
alltså egentl, om luftrymden, som så
uppfattats; jfr den liknande betyd, av
himmel, egentl.: tak, täcke. Denna
uppfattning av ordets härledning kan
vara riktig utan att man därför, såsom
vanl. sker, behöver antaga att den
ursprungliga betydelsen kvarlever i loft.
På grund bl. a. av den ringa spridningen
av detta ords betyd, synes det ej
osannolikt, att i loft en sekundär
betyd.-utveckling föreligger av samma slag som
i vind 2 av vind l; alltså: tak ;>
luft-(rum) > loft. - Hit hör väl också sv.
dial. löp, låp, korg, fgutn., isl. lanpr,
ägs. léap osv., ofta i betyd, av ett visst
rymdmått; till ie. roten Inb (se ovan)
el., om av ie. *lonbhnö-, till lubh; jfr
serb. Inbura, näverkärl.
Lofön i Mälaren, fsv. (äldst) Log(h)ö’,
av somliga, sannol. felaktigt,
identifierat med det i Ynglingatal
förekommande Lo fund (dat. Lofnndi); f. ö.
dunkelt.
1. loge (tröskgolv), t. ex. 1678, dial.
också lo, love (t. ex. Skuttungem. i
Uppl.), Ingge, av *löwe (i ä. nsv. t. ex.
1613: loofva), av fsv. löe (lo), med
samma ljudutveckling som i knoge,
redo bogen, trogen; härav fin. lu(n)va
ds. = ä. da. lov, da. lo (nordfris. Id
från da.); jfr ’ fvästnord. 16fi, låfi, no.
laave. Sammanställt med l a ve o. besl.
slav.-balt. ord, ävensom med grek. alöé
(av *alöne), loge, vingård. De vnord.
formerna anses av Tamm IF 4: 396
som lånade från ett finskt *läva; de
sv. o. da. uppfattas allmänt (o. de vnord.
av somliga, t. ex. Bugge) som inhemska.
Litteratur se Olson Appell, subst. s.
226; dock ännu i flera avs. dunkelt. -
Med avs. på .betyd, ’loge’ av ’bräde,
bänk (lave)’ jfr ty. ten ne9 loggolv, till
litau. denis, brädbetäckning i en båt.
2. loge (frimurare-, teater- osv.),
1777, av fra. loge ds., även: hydda,
skrubb, galleri m. m., varav ital. loggia
= spän. lon j a, av germ. ursprung,
etymologiskt identiskt med fhty. lonba osv.,
svalgång, vind in. m. (ty. lanbe), av
germ. "laufiiö; se under loft. Jfr följ.
logera, av fra. loger, till loge i betyd,
’hydda’ o. d., liksom hysa till hus. -
Härtill logi, av fra. logis.
logg, sjöt., Rajalin 1728, jämte da.,
ty. log från eng. log, även: träkloss,
från isl. låg, kullfallen trästam (se låga
1); i sin tekn. anv. anses ordet
härstamma från arab. lauch.
loggert, ett slags mindre tremastat
fartyg, Gosselman 1833 (om utländska
förh.) = da. lugger, från Ity. el höll.
log g er = eng. lugger; jfr eng. lugsail,
loggertsegel; av ovisst ursprung. Med
avs. på det oorganiska -f jfr kamfert,
skonert, efter mönster av ord med
etymologiskt -ert.
loggia, se loge 2 o. loft.
logi, se logera.
logik = ty. osv., av lat. logica,
substantiv, fem. sg. till adj. logicus, av
grek. logikös, hörande till förnuftet, till
logos, förnuft, tal, ord, till légö, talar
(= lat. legö, läser); se lexikon o. följ.
logogryf, av fra. logogriphe,
bokstavsgåta, dunkelt tal, till grek. logos, ord
(se föreg.), o. griphos, fiskarnät,
invecklad flätning, sedan: dunkelt tal, gåta
(sannol. rotbesl. med krubba o. kärve).
loj, Wingård 1830, ej hos Weste, men
upptaget av Dalin 1853 såsom vard. =
ä. da. loi, da. løi, från mlty. loi(e), trög,
lat (holl. lui). Vanl. förklarat ur ett
germ. *ludja-, besl. med liderlig. Enl.
van Wijk IF 24: 32 av *luja- (el. *lauja-),
besl. med vgerm. *hla:wa-, ljum, i ty.
lau osv. (se lya o. ljum), varifrån
betyd. ’trög’.
lojal, se legal.
1. loka, bogträ, Bureus Suml. o. 1600,
jfr ä. nsv. lokeranka, G. I:s reg.: loke
rancke, från fin. luokka, från slav. språk:
fslav. lokii, båge, osv.
2. loka, hundloka, namn på vissa
umbellater, ss. Chserophyllum o. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
