Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lovera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av lat. luminosus, till lumen (genit.
lu-minis), ljus (se d. o.).
[lumma, sv. dial., ficka, se lomma 3.]
lummer, växtsl. Lycopodium, 1749,
förr även lum(b)ri(c)k Franckenius 1638
osv., sv. dial. också lummik, motsv. no.
lumbergras, av lat. lumbrlcus, mask,
magmask: växten el. dess spormjöl, nikt,
ansågs fördriva magmask; jfr Lyttkens
Sv. växtnamn s. 1600 f. En dekokt på
L. selago begagnades för boskapen mot
ohyra, varifrån sv. dial. lopp- o.
lus-lummer. - Sammanhänger möjl. sv.
dial. jämna, L. complanatum, såsom lån
från något tyskt ord, motsv. ty. dial.
liemle, namn på en Lycopodiumart?
lummig, Phrygius 1618: lomogt neutr.
(om träd), Verelius 1664: lum m ig,^^
Rudbeck Atl. 1679: lummiig, Spegel 1712:
lomog, lummog; i ä. sv. även lommig i
betyd, ’skuggig’ o. ’ullig’, enl. Spegel
också: fet o. frodig; jfr (?) no. lomug,
knubbig; dunkelt. Ett tolkningsförslag
hos v. Friesen Mediagem. s. 71 (av fsv.
*lumnugher, av *lufin-, till luv l, luva
o. lubb).
lump, Lind 1749 (jämte lumpe), i ä.
nsv. även lumpet, trasa, P. J. Gothus
1614, vanligast i plur.: lumpor, sv. dial.
lump, kort o. tjockt träd, avhuggen bit
av en timmerstock, no.: knubb, kloss;
i fsv. som tillnamn: Thorkil Lump 1405,
sannol. i den yngre betyd, ’stackare,
pjask’ (jfr ty. lump o. lumpen); jfr
sv. dial. lumpa, tjock kvinna, da. dial.
liimpi, tjockt djur; väl lån från ett Ityskt
ord motsv. ä. höll. lompe (höll. lomp),
klump, trasa, i ä. höll. även: tandtråd
(se lunta), mhty. lumpe, antagl. från
Ity. (ty. lumpen), meng. lumpe, klump
(eng. lump); jfr under limpa. Lump
synes f. ö. förhålla sig till lubb o. där
anf. ord som t. ex. klump till klubb.
Enl. Falk-Torp o. Torp är lump besl.
med mhty. lampen, slappt nedhänga,
sanskr. lambale, hänger ned, eng. dial.
limp, svag, kraftlös, ävensom verben
eng. limp, mhty. limp fen, Hy. lumpen,
ä. da. limpe o. lumpe, halta (se f. ö.
lämpa); i så fall med alldeles samma
egendomliga b e ty d.-skiftning: slappt
nedhängande ~ tjock som i orden under
lubb samt i no. lugg, stor tjock kropp,
o. lugg 2 (om hår). Möjl. ha dock här
ord formellt sammanfallit av helt olika
ursprung. I fråga om betyd, ’trasa* till
en rot med betyd, ’hänga, dingla’ se
också lunta.
lumpen, 1635 = da., från ty. lumpen,
som uppkommit i sammans, ss.
lum-penkerl osv., vars förled innehåller oblik
kasus av ä. Ity. lumpe, trasa (se lump);
jfr ty. lumpig o. lump, lumpen (egentl.:
trasig) person.
luna, sinnesstämning, nyck;
väsentligen dial., Dalin Säg. om hästen: ’altsom
lunorne togo honom’, fsv. luna ds., även:
tidpunkt, stund = da. lime, väl närmast
från mlty. lune, månfas, ombytlig
sinnesstämning = mhty. lune (ty. laune),
med Kluge från lat. luna, måne (se
ljus); med de yngre betyd, beroende
på den gamla uppfattningen av månens
inverkan på sinnet o. humöret.
Annorlunda Kögel IF 3: 290: inhemskt, till
fhty. sluna, fortuna. Ej besl. med lynne.
1. lund, fsv. hinder = isl. lundr,
även: träd, da. lund; av ovisst ursprung.
Snarast med Much ZfdA 42: 170 f.,
Lewy PBB 32: 138, Persson Indog. Wortf.
s. 42 m. fl. avljudsform till land o.
linda, trädesåker; jfr t. ex. fhty. /ö/?,
lund, lat. lucus ds. ^ litau. laukas, fält
(se Lo, L öhar a d), el. ty. wald, skog
<%/ sv. vall l osv. Däremot av Liden
PBB 15: 521 f. sammanställt med grek.
Idsios, luden, skogbeväxt (av *ulnli-);
det senare dock hellre av *ulli-, jfr ir.
folt, hår (av *nolto-) osv.; se Persson
anf. st. o. Boisacq (med litteratur).
2. Lund, stadsn., fsv. o. fda. bl. a.
Lund, Lundce (gen.), Lundum, Lunden;
enl. Stjerna Hist. tidskr. f. Skåneland
3: 203 f. uppkallelsenamn efter London,
förr Lundona; åtskilligt talar dock för,
att namnet är urgammalt o. inhemskt,
i vilket fall former ss. Lunden o. d. bero
på anslutning till det engelska namnet.
-lunda i annor- (= fsv.; se a n n a n),
inga- (fsv. inga-, cenga- m. m.), någon
(jfr fsv. nokorlund; se någon),
samma-(jfr fsv. sama el. samu lund), sålunda
= da. -lunde, egentl, genit. plur. av
fsv. lund f., sätt, sinnelag, sinne = sv.
dial., isl., 110.; jfr norrl. dial. belunn,
tålamod = isl. biÖlund, till vb. bida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
