- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
428

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I fsv, (o. delvis ä. nsv.) växl. med uttr.
som innehålla ack. el. dat. sg. hind, ack.
plur. lundir el. dat. plur. lundum,
föregångna av attribut, stundom även
pre-pos. a, i, medh, t. ex. pcessum lundum,
i thcesse lund. Avledn.: lynne (se d. o.).
- Härledningen av lund, sätt, sinne, är
ej fullt säker. Enl. Bugge Norr. fornkv.
s. 416 o. Falk-Torp en sekundär
användning av isl. lund f., köttet kring
njurarna, no.: höft, länd, sv. dial. lönn,
lynger, höft, ä. da. lynd, länd, ägs. lund-,
lynd, fett (jfr gelyndu n. plur., länder),
ävensom fhty. lunda, njurtalg, av germ.
*hindi-, *lundö-, avljudsform till länd
(se d. o. o. jfr lunnefågel). I så fall
sammanhängande med en forntida
allmänt spridd uppfattning om vissa
kroppsdelar el. kroppsvätskor som säte för
livskraften el. de andliga
förmögenhe-terna; t. ex. blodet, hjärtat, levern (jfr
sv. hetlevrad), mellangärdet (jfr under
grunda), njurarna (jfr det bibliska
’rannsaka hjärtan o. njurar’; se njure),
saliven, revbenen (jfr germ. *ferhvu-,
liv = sanskr. parcu-, revben; se under
liv).

lung i l ung våt osv., 1743 (lugn-),
jfr Columbus Ordesk.: lungande wåt,
inotsv. no. lungeblaut (antagl. lån från
sv.); dunkelt. Ett förklaringsförsök av
Noreen IF 26: 224.

lunga = fsv., no. f. = da. himje, mlty.
lunge, fhty. lunga (ty. lungé), motsv.
is\.’lungu n. plur.; alltså snarast urspr,
neutral, a/i-stam (av typen hjärta, öga,
öra), vartill möjl. fsv. lungan plur.
(blott en gång belagt); motsv. ined
aii-nan avledn. fsax. lungannia, fhty.
lung-unnd, lunginnd, ägs. lungen (jfr eng.
lungs, lunga, egentl, plur.), av germ.
*lunganjo(n), -unjö; i avljudsförh. till
stammen *lenht- i adj. lätt; med samma
betyd.-utveckling som i eng. lights,
djurlungor, till lig hl, lätt, ryska légkoje,
lunga, till légkyj, lätt, portug. leve, lunga,
till leve, lätt, ir. scaman, lungor, till
scaman, lätt (jfr även ett ex. i armen,
hos Liden Armen. Stud. s. 114). En
liknande grundbetyd, ha väl också lat.
pulmo o. grek. pleumön, egentl.:
simmande ovanpå (lättare än vattnet); se
Walde, H. Petersson Armen, Stud, s,
116 f. - Lungsiktig, se -siktig (till
ty. suchl, sot, sjukdom). - Lungsot,
se sot 2.

lunka, Bureus o. 1600?, 1650, O. v.
Dalin osv. = no. lunka, ä. da. lunke;
liksom sv. dial. länka avljudsform till
l i n k a.

lunnefågel, Mormon arcticus, 1822,
från no. lunde m. = isl. lundi. Kunde
tänkas avlett av isl. lund, köttet omkring
njurarna, ägs. lynd, fett, osv. (se -lunda,
länd); alltså efter köttet el. fettet; dock
föga troligt.

luns, i riksspr. mest om person,
Spegel 1685: the tröga lunsarna; i dial.
även: klump, kluns = no.: köttstycke.
Kanske av no. lums, luns, besl. med
lumra, klimpa el. levra sig; med
övergång av m till 7? före s.

lunsch el. lunch, från eng. lunch,
förkortning av luncheon, som i sin tur är
en avledn. av lunch, stort brödstycke.

1. lunta, tandtråd = fsv., no. = da.
Inn le, från mlty. lunte, varifrån även
ty. lunte, eng. lunt. Av ä. ty. lunte,
trasa = sv. dial. lunta, sv. lunta, om
böcker o. d., Lind 1749 (under schäbe),
urspr.: något trasigt, illa medfaret; väl
egentl, till en verbrot med betyd, ’hänga
o. slänga’ med betyd.-skiftningen ’gå
långsamt’ i no. lunta o. ’klumpig o. d.’ i sv.
dial. lunta, tjock ovig flicka; se åtskilliga
betyd.-paralleller under lubb. - Även
ä. höll. lompe betyder både ’trasa’ o.
’tandtråd’. - Härtill det omstridda
gat-namnet Lunta n tu Göteborg, vilket för-
klarats av ett icke uppvisat
värdshusnamn Londontown, London view m. m.,
men i själva verket härrör från det
halvtyska kommandoordet luntan to,
dvs. ’luntan till (fänghålet)’ (till Ity. lo,
till = ty. zu, jfr tapto), vilket ofta
hördes från de fästningsverk, nedanför
vilka gatan löper; jfr L ar m gata n
under larm. Förf. Göteborgs gatnamn
s. 9.

2. lunta (bok), se föreg.

Luntantu, gatnamn, se lunta 1.

Luossajärvi, Luossavaara, se lax.

lupp el. lup, en som förstoringsglas
använd bikonvex lins, av fra. loupe ds.,
även, metall., liten smälta, varav sv.
lupp, enl. den vanliga tolkningen egentl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free