- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
460

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - marokäng ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommer det t. ex. hos Bellman
uppträdande marod i samma betyd., t. ex.
’eller vatten hit, maroder’.

marokäng, 1774: marroquin, av fra.
maroquin, egentl.: läder från Marocko.
Jfr likartat ursprung för karduan; se
även under saffian.

mars, månadsnamn, I. Erici 1642
(om Januari, av »gemehne Bönder»),
Serenius 1741, jfr B. Olai 1578:
martz-blome (i ä. nsv. i stället vanl. den lat.
formen Martins), från mlty. martze,
mars- = fhty. marceo, merzo (ty. märz)
osv., av lat. Martins (underförstått:
men-sis, månad), egentl.: hälgad åt
krigsguden Mars (geni t. Mar t is; av mycket
omstritt ursprung; kanske snarast med
Walde till grek. mdrnamai, jag kämpar).
Jfr Markus, martialisk. - Mars
med sitt långa skägg lockar
barnen utom vägg, jfr I. Erici 1642;
’Mars med sitt långa skägg lockar oss
fram Barn under wägg’.

marsala, efter Marsala, hamnstad på
Sicilien.

marsch, 1640-t. = ty., av fra. marche
ds., gång, till marcher, stiga, trampa,
gå, marschera, varav ty. marschieren,
sv. marschera; dunkelt. -
Marschruta, A. Hummerhielm 1707: förr även
-route m. m., av fra. route, väg (se rutt).

marschall, Tersmeden o. 1780; bildlig
anv. av fra. maréchal (se marskalk),
vars tyska motsvarighet marschall
(liksom sv. marskalk) även kan användas
om funktionärer vid större
högtidligheter.

marseljäs(en), av fra. marseillaise,
1792, till Marseille; så kallad emedan
sången först bragtes till Paris av
frivilliga från denna stad.

marsipan, Var. rer. 1538: mardpan
(övers, av maza panis), ytterst av i tal.
(neapol.) marsapane, motsv. ä. fra.
mar-sepain, fra. massepain, spän. mazapan.
Sannol., med Klyuver ZfdW 6: 59, av
arabiskt ursprung.

marsk, fsv. marsker = da. marsk,
beteckning för en hög medeltida
stormansvärdighet; i Sv. framträder
marsken stundoJn som rikets främste man;
sammandragen form av marskalk (se
d. o.). - Föd er marsk, person som
har tillsyn över fodret (Strömsholms
ridskola) el. (numera föga br.) som
mottager hästar till utfodring, el. som
passar hästar m. m., fsv. fodermarsk,
föreståndare för en stormans stall,
person som håller resande foder till hända;
på 1500-t.: en bland de högsta
hovämbetsmännen = da. fodermarsk.

marskalk, fsv. marskalker,
(konungens) stallmästare, rytterianförare,
här-hövitsman, marsk = da. marskalk, från
mlty. marschalk, stallmästare,
rytterianförare = fhty. marahscalc, varifrån
fra. maréchal, hovslagare, (fält)marskalk
(jfr m ar sch all); av germ.
*marha-skalka-, av *marha, häst (se m ärr), o.
*skalka-, tjänare (se skalk); alltså
egentl.: hästsven, sedan närmast
beteckning för hovstallmästaren. Jfr marsk
o. till betyd.-utvecklingen konnetabel
(under konstapel); ävensom familjen.
Stuart, egentl, beteckning för en hög
hovsyssla (rikshovmästare o. d.,
seneskalk), äldst: väktare av husdjuren (se
stuvert o. stia).

marskland, M. Stenbock 1713: marsch-,
från ty. marschland, till ty. marsch,
fruktbart lågland vid havs- el.
flodstrand, från mlty. marsch, mersch ds.
= ägs. mer(i)sc (eng. marsh), träsk; av
germ. *mariska-, avledn. av mari-, hav,
sjö (se mar-). Jfr mlat. mariscus,
träsk, till lat. mare, hav, o. se under
moras.

Marstrand, stadsnamn, sv. dial.
Mass-tran, fno. Mastrand 1291, 1293 m. fl.,
Malstrand 1313, 1324 m. fl., yngre
Marstrand. Enl. de äldsta formerna snarast
till isl. mar, stam ma-, mås; men som
dessa härröra från i utlandet skrivna
källor, kanske i stället bättre med
Lindroth Bohusl. härads- o.
sockennamn s. 86 f. till sv. dial. mal,
grusbank vid vatten m. m. = isl. mol, hög
el. vall av smådelar (jfr Målen vid
Båstad), o. syftande på de djupa
skal-sandslagren; jfr även Maljen, malm.

marsvin, tumlare, Phocsena communis
(hos O. Rudbeck även mår-) = fsv.,
da., motsv. mlty., fhty. mersvin (ty.
meerschwein), ägs. mereswin; till mar-,
hav, o. svin. Jfr likbetydande lat.
ma-ris sus, ital. porco marino, till lat. por-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free