- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
461

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - marokäng ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ens, svin (urbesl. med fargalt), vilket
även ingår i eng. porpoise, marsvin (till
lat. piscis, fisk). Däremot är det
osäkert, om grek. delphis, tumlare, bör
direkt föras till délphax, gris (jfr delfin),
med vilket det i alla händelser är
besläktat. - Dessutom uppträder ordet,
liksom motsv. i da. o. ty., som
beteckning för gnagaren Cavia cobaya; i sv.
t. ex. Linné 1748. - Marsvinsholm
i Skåne har sitt namn efter den danska
adliga ätten Marsvin (av marsvin =
tumlare).

Marta, kvinnon., fsv. Martha - fhty.,
ty. - got. Marþa, av grek. Marthá
(Nya. Test.), av arameiska märtã, fru,
härskarinna. Dessutom kan dock i
svenskan med detta namn ha sammansmält
en växelform till Märta, alltså
uppkommen av Margareta (med
huvudtonen på första stavelsen).

marter, 1635: then store Marter: förr
ofta neutr., t. ex. Sahlstedt, Weste,
Livijn 1817, jfr fsv. martil, liksom da.
marter o. fda. martel närmast från ty.:
mlty. marter, martel = ty. marter (av
fhty. martyra, martila), av kyrkolat.
martyrium, martyrdöd, av grek.
martyrion, vittnesbörd, avledn. av mártyr
(se martyr). - Formerna med Z bero
på dissimilation av samma slag som i
ty. marmel, marmor (se d. o.). -
Härtill: martera = fsv.; jämte fsv.
martelera, ä. nsv. martilera, o. fsv., ä. nsv.
martla, ä. nsv. även martra, från ty.;
jfr mlty. martelen, fhty. martirôn,
martolôn, ty. martern.

martialisk = ty. martialisch, jfr fra.
martial efter lat. martiãlis, hörande
till Mars, krigsguden (se Mars), född
under Mars tecken (jfr jovialisk).

Martin, Mårten, mansn., fsv. Martin,
Mõrten - ty. Martin, av mlat.
Martinus, egentl, ’krigisk’, avledn. av lat.
Mars, krigsguden (se föreg.). Växlingen
av -a- o. -å- i nsv. beror dels på lån
vid olika tider, dels väl också därpå,
att i vissa sv. dial. förlängningen av a
framför rt inträtt efter den tid, då fsv.
ä utvecklade sig till å. - Med lågtysk
genitivändelse i familjen. Mårtens. -
Mårtensgås, på S:t Martins dag, 11
nov., efter ty. Martinsgans.

martyr, jfr fsv. martir, motsv. mlty.
martir, fhty., ty., ags. martyr (mhty.
även marter, merter) osv., av kyrkolat.
martyr, blodsvittne, av grek. martyr
(jämte mártys), vittne (rotbesl. med det
reduplicerade lat.memor, ihågkommande,
jfr promemoria). - Härtill:
martyrium, etymologiskt identiskt med
marter (se d. o.).

maruffel, vard., av fra. maroufle,
drummel, väl besl. med likbetyd, maraud
(se marodör).

maräng, Gjörwell 1797: maringar,
Dalin 1853: maräng, av fra. meringue,
av okänt ursprung. Den tidigare
benämningen var mödom(ar).

mas i dalmas (Dalin 1853) = sv.
dial. mas, lat o. trög människa, no.
masog, utmattad, med avljudsformen
mos ds., jfr sv. dial. moset, trög, het (se
mosig); till följ. - Om mas- i ä. nsv.
masgråt, mashund se Hjelmqvist Förn.
o. familjen, s. 361.

1. masa (sig), vara trög el. långsam,
jfr no. masast, falla i sömn o. d., o.
möjl. ags. á-masod, bedövad; tydl. samma
ord som följ. (jfr ovan t. ex. sv. dial.
moset, trög, men även: het).

2. masa (sig), värma (sig), i sv.
dial. även: gotta sig med mat o. dryck,
jfr sv. dial. (röd)masig, egentl.: röd av
värme; i avljudsförh. till no. mosen, het,
trög, osv. (se f. ö. mosig); av dunkelt
ursprung. - Härtill sv. dial. mas, stryk,
med samma betyd.-utveckling som i bas
till basa, värma.

1. mask (djurnamn), Lucidor 1668
(maskar), Lind 1749 (jämte matk) osv.;
matsk Rudbeck 1698, vidare 1723, 1727,
Nordenflycht; f. ö. under 15- o.
1600-talen matk (vanligast) el. mark, sv. dial.
även makk o. mark, fsv. matk (makk),
mark o. maþker = isl. maðkr, no.
mark, ä. da. madk = mlty. maddik
(meng. mathek, eng. dial. mawk, från
nord.?); motsv. fin. matikka, liten mask;
avledn. av got. maþa, fsax. matho, fhty.
mado (ty. made), fin.-lapska lånordet
mato (dock osäkert); jfr det synnerligen
svagt bestyrkta fsv. madher el. fsv.
*madhi, mask, som kanske ligger till
grund för västg. dial. maa (fsv. *madha),
mata fiskkrokar, i sht med mask (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free