Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - marokäng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liden Ark. 36: 43 f.). Möjl. av samma
rot som sanskr. matkuiia-, vägglus;
likbetydande med den i mött. - På
grund av s/c-formens sena uppträdande
är det föga troligt, att mask med Noreen
Sv. etym. s. 27 är en parallellbildning
på -sk till fsv. mapker (varav matk o.
mark), utan sannolikt föreligger här en
i vissa dial. försiggången utveckling av
tk till (t)sk. - I fråga om den i
djurnamn icke sällsynta /c-avledn. jfr t. ex.
hök, fsv. makt, mås (se d. o.),, el. got.
ahaks, duva, motsv. ett got. *ma/}aks.
- Om en annan även utanför de germ.
språken uppvisad beteckning för mask,
germ. *warma-, se orm. - Maskros,
t. ex. 1816 (från Ögtl.), efter de larver
o. d. (’maskar’), som pläga förekomma
i blommorna; jfr dial. busros till busar
i betyd, ’larver, maskar’, Förr bl. a.
även lejontand (se d. o.) o. prästekrona.
2. mask (ansikts-), t. ex. Swedberg
1716: masqve, Serenius, jfr
masquelarf-iven Columbus Ordesk. = da., ty. moské >
från f ra. masqnc (eng. mask), mlat.
masca o. 700, jfr ital. maschera, spän.
mascara (höll. masker). Ofta tolkat
som utgående från arab. maskharat,
gycklare. Häremot dock viktiga
invändningar av Karpf WuS 5: 121 f., som
själv i anslutning till äldre forskare
anser ordet i rom. spr. lånat från sbst.
maska i betyd, ’nät’; jfr till
betyd.-övergången särskilt s. 123 o. om den
ital. avledn. -era s. 124. - Härtill sbst.
maskerad, hos Spegel 1712 i fransk
form mascarades, översatt: larvse, spectra
= da., ty. maskerade, från fra.
masca-rade, till vb. masquer (= maskera).
- Den inhemska beteckningen för’mask’
var grlma; se under gr i m m a.
3. mask, i spel, o. vb. maska, värd.,
av maskera; se föreg.
maska, sbst. = fsv., motsv. isl. mpskve,
da. maske, fsax. maska, fhty. masca (ty.
masche), ägs. max av *masc (eng. mesh),
i fhty., ägs. o. eng. även ’nät’; besl.
med litau. mazgas m., knut; till den
ie. roten mesgX i litau. mezgu, megsti,
knyta. Jfr mask 2.
maskin, t. ex. 1687 (-ch-) = ty.
maschine, av fra. machine, av lat.
mä-china, av grek. mäkhånä (i doriskan),
mekhäne, verktyg, hjälpmedel; se
mekanik.
maskopi, i t. ex. ligga i m. med
någon, Weste 1807 betecknat som
’fa-m(iljärt)’, ä. nsv. matskapi 1550, P. Svart
Kr. (i förb. med hålla) = da. maskepi;
egentl.: sällskap, kamratskap, kompani,
bolag, t. ex. 1545 (mattskapic), R. Foss
1621 = ä. da. madskabi ds., från mlty.
matschopie, höll. maatschappij i sistn.
betydelser (med romansk ändelse =
lat. -za; jfr kofferdi, staffli, värdi);
jämte mlty. matschop, höll. maalschap
(varav fsv. malskap[er] ds., även:
kamrat, ämbetsbroder = ä. da. madskab;
jfr ä. nsv. matskap n., matlag, Bib.
1541, genom direkt anslutning till mat)
av mlty. mat(e), kamrat (motsv. fhty.
gimazzo), o. avledn. -skåp (se d. o.).
Jfr senast Kauffmann WuS 2: 20 f. -
Mlty. mat(e), kamrat, är en avledning
av mat, alltså egentl.: matlagskamrat;
jfr got. gahlaiba, kamrat (till lev, bröd),
sv. kompanjon (till lat. pänis, bröd)
ävensom isl. motunautr ds. (se matros).
- Från Ity. (el. höll.) inkommet i sv.
(numera knappast br.) båtsmansmat o.
kocksmat. - Den nyare betyd, av
maskopi har väl påverkats av mask,
maskera.
maskulin, sbst. o. adj., ytterst av lat.
masculinus, manlig, till mas (genit.
mans) ds.
massa, Lind 1749 = da., från ty.
mosse (fhty. massa), av lat. massa (fra.
masse, eng. mäss), från grek. måza (el.
niäza), deg av kornmjöl, tunn
brödkaka, egentl.: något knådat, till mdzö,
knådar. - Härtill: massiv, t. ex.
Serenius = ty., av fra. massif.
massage, 1876, av fra. -, till
mas-ser, knåda, massera, som anses lånat
från arab. mäss, beröra.
massakrera, av fra. massacrer, jfr
massacre = sv. massaker; dunkelt.
[massel, sv. dial., smått utslag, se
mässling.]
massiv, se massa.
mast = fsv., da., no. (jämte master),
från mlty. mast, stång, mast = fhty.,
ty. == ägs. mcest (eng. mast); från germ.
språk kommer fra. mat osv.; av germ.
*mastö-, motsv. lat. mälus, mast, väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
