- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
466

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - materia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsv. got. miþþanei, medan, egentl.:
med det att; av med o. en gammal
kasusform, þan, till den (jfr då). Jfr
emedan ävensom, i fråga om formen,
sedan.

mede, se med 1.

medel- i sammans., fsv. medhel-,
midhil-, midhal- = isl. meðal- o. prepos.
miðil, meðal, mellan, egentl, ett adj. =
fhty. metal, i mitten befintlig, jämte
fsax. middil, fhty. mittil (ty. mittel; se
mittel-), ags. middel (eng. middle), till
stammen *med- i germ. adj. *midja- av
*medja-; se mid o. jfr följ. samt
medelst o. medla. - De nsv. sammans,
medel- äro ofta försvenskningar av
lty. el. ty. ord på middel- resp. mittel;
t. ex. Medelhavet, efter ty. mittelmeer;
- medelmåtta, fsv. midhalmäta, där
även: medelväg, efter mlty. middelmâl;
- medelålder, jfr ty. mittelalter; i
ty. dessutom om medeltiden = da.
middelalder. Fsv. har i betyd, ’medelålder’
det inhemska midhalder (till mid-) =
ä. sv. medålder, ännu hos Weste 1807;
- medelväg i den gyllne medelvägen,
efter ty. der goldne mittelweg, efter lat.
aurea mediocritas. - Inhemskt är
däremot medel- i t. ex. Medelpad (se d. o.).

medel, fsv. medhel, midhel, medel,
medling, medelpunkt, mitt = ä. cla.
medel, mitt, en inhemsk substantivering
av fsv. adj. *medhel, *mepal i
medel-(se d. o. o. mellan), men med betyd,
’medel’ lånat från det etymologiskt
motsvarande mlty. middel (varav da. o. fsv.
middel), även: mitt = fhty., ty. mittel
ds. (se mittel o. mitt 2 slutet), ägs.
middel (eng middlé), mitt. Jfr medelst.
- I fråga om betyd.-utvecklingen jfr
det besl. mlat. medium (fra. moyen,
varav sv. värd. mojeng), egentl, neutr.
sg. till adj. medius; sannol. beror f. ö.
betyd, ’medel’ i germ. spr. på inverkan
från detta ord.

Medelpad, fsv. (i) M&palpapa. BL
a. tolkat som: landet mellan ådalarna
(Ljungans o. Indalsälvens), av
medel-o. fsv. *papi, jfr finsksv. padha, ådal,
1672; besl. med northumbr. pced m.,
dal = ägs. pced (eng. path), fhty. phad
(ty. pfad), väg, stig (Hultman Xen. Lid.
s. 176, T. E. Karsten Germ.-finn. Lehn-
wortstud. s. 87). Invändningar mot
denna betyd, framställas av G. Bucht
Hedn. kultorter i mellersta Norrland s.
7: snarare om Ljungans dalgång. -
Germ. *pap- är av dunkelt urspr.;
möjligheten av urgammalt lån från
icke-germ. spr. (Much m. fl.) kan ej utan
vidare avvisas; jfr t. ex. avest, pop, väg.

Medelplana, sockenn. i Vgtl., fsv.
Mcetheluplanda, till fsv. *mepal-, i
mitten (se medel), se f. ö. Uppland.

medelst, 1679: des medelst, därmed,
Lucidor: medelst i betyd, ’av’;
förmedelst, jfr fsv. formiddelst, efter Ity.
-middelst el. ty. mittels(t), egentl, genit.
sg. av sbst. middel, mittel, med
analo-giskt tillagt t; se föreg. o. dymedelst.

Medevi Ögtl., fsv. Midhiavidh, till fsv.
miper, i mitten befintlig (se mid-), o.
viper, skog (se ved); alltså: mitt i skogen.

medicin, B. Olai 1578 = ty. medizin
osv., av lat. medierna (näml. ars, konst),
egentl, fem. sing. till adj. medicinus, till
medicus, läkare, till medere, läka, besl.
med avest, vi-mad-, läkare, o. väl även
med namnet på den trolldomskunniga
Medea, grek. Medeia, liksom med flera
andra grek. beteckningar på Med- för
läkekonstgudomligheter.

medium, 1800-talsord = ty., av lat.
medium, neutr. sg. till medius, i mitten
befintlig (se mid-). Jfr m o ät j é.

medja, se midja.

medla, fsv. medhla, midhla = isl.
miÖla, da. midle, mlty. middelen, mhty.
milteln (ty. vermitteln) ds., ägs. midlian,
dela; till germ. *midil- i medel-, medel;
se d. o.

medvurst, se metvurst.

megära = ty. megåre, av grek.
Me-gaira, en av erinyerna el.
hämnd-gudinnorna, egentl, ’den avundsamma’,
till megairö, avundas, egentl.: anse något
(alltför) stort, till mégas, stor (urbesl.
med mycken).

Meier, Meyer, familjen., från ty. Dels
egentl, yrkesnamn, av mhty., ty. o. Ity.
meier, förvaltare å ett lantgods,
arrendator o. d., ytterst av lat. major, större
(se f. ö. m’ajor o. mejeri). På grund
av namnets vanlighet i Tyskland ofta
försett med en särskiljande förled. Jfr
de urspr, tyska familjen. Glosemeyer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free