- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
467

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - materia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(-i/-), Krautmeyer (se krut), M ii n c h
-meijer(-i/-; se munk 1). Wehmeyer,
det senare av samma typ som ty. Geh-,
Ha-, Uhmeyer, alltså efter
förnamns-initialerna G, H, U, W. - Dels, som
judiskt familjenamn, av hebr. me-ir,
upplysande.

meja, Lex. Linc. 1640 = da. meie,
från mlty. mej en = fhty. måen (ty.
mähen), ägs. mdwan (eng. mow); besl.
med grek. amdö, mejar, dmetos, skörd;
jfr ägs. méÖ n., mejande, o. m a d, som
dock kunde tänkas innehålla den
f-utvidgning av roten, som ingår i lat. metere,
meja, skörda. - Meja användes i vissa
trakter (t. ex. av Skåne) om korn, havre
och blandsäd; om råg o. vete brukas
hugga.

mejeri, 1805, men egentl, i bruk först
på 1840-t., äldst (i Skåne) om
anläggningar för mjölkhushållning å vissa
herregårdar o. i vidsträcktare betyd,
(innefattande även koladugården); från
ty. (holsteinska) meierei, till meier,
’befallningsman’ över arbetsfolket på en
lantegendom, arrendator, förvaltare (jfr
under Meier), mlat. major (domus),
uppsyningsrnan (över husets folk; i det
frankiska riket: innehavaren av det
högsta hovämbetet), av lat. major, större
(se major); meierei alltså egentl.: en
under en större lantegendom lydande
mindre gård, som förvaltades av en
meier; arrendehemman, ofta särsk. för
boskapsskötsel. Jfr da. meier i, som
an-tagl. inverkat på uppkomsten av det sv.
ordet. - Tidigare: dejeri, holländeri
m. m. - Se f. ö. E. Ljunggren Sv. stud.
s. 76 f.

mejram, Origanum majorana, B. Olai
1578, osv.: mei(e)ran (med n långt in
på 1700-t.), Hels. 1587: maieran, Risingh
1671: majoran; Franckenius 1659:
mei-ram, mairam; osv. = ä. da. mejran,
da. merian, från ty.: mhty. maiordn
m. m. (ty. majoran, meiran), jfr f ra.
marjolaine, eng. mar j or am osv., av
mlat. majorana, i anslutning till maior,
större, ombildat av lat. amaracus, -um,
grek. amdrakos, -ön; av okänt ursprung.

mejsel, 1771, 1775; O. Rudbeck Atl.:
massy l o. -misel = da. meisel, från ty.
meissel, av fhty. meizil - (det inhemska)
isl. meitill, no. meitel, av germ. *maitila-,
avledning med instrumentalsuffixet
-zZ-av germ. *maitan = got. mattan st.
vb, hugga, skära, fhty. meizan ds.
(vartill mhty. steinmeize, -metze, stenhuggare;
se Steinmetz), isl. meita (ipf. -It-),
no. meita, nordsv. dial. meta; se f. ö.
under mes 3, meta o. smed.

mekanik, E. Swedenborg 1720 = ty.
mechanik, fra. mécanique osv,, av lat.
(ars) mechanica, av grek. mekhaniké
(underförstått: tékhne, konst), fem. till ett
adj. på -khös, avlett av mékhdne,
verktyg, hjälpmedel (= maskin), till
ml-khos n. ds. (urbesl. med må l o. makt).

melankoli, 1557, ytterst av grek.
melan-kholia, av mélas, svart, o. khölos, kholé,
galla (se kolera; urbesl. med galla);
enl. den hippokratiska uppfattningen
av ’den svarta gallan’ såsom orsakande
melankoli; denna galla ansågs ha sitt
säte i mjälten (se under mjältsjuk).
- Förr ofta melancholia.

melass, Serenius 1734: melasser; 1815:
melass = ty. melasse, av fra. mélasse,
av ital. melassa el. spän. melaza, till lat.
mel, honung (se marmelad).

[Melby, se mellan.]

melera, från fra. méler, blanda, av
vulg.-lat. *misculare (= ital. mescolare
m. m., spän. mesclar), till miscere,
blanda (se mix t ur).

melis(socker), Rothoff 1762; hos Linné
1741 i bot. anv. = ty. melis, av fra.
sucre mélis, av mlat. sacharum melitense,
egentl.: socker från Malta (lat. Melite).

mellan, fsv. mcellan, modlin, mcellom,
även skrivningarna mellam, mellom
m. m., jämte mcellir, mcelle m. m.;
dessutom med -i- millam, millom, motsv.
isl. millom, millim (fno. även mellem),
jämte -m/ZZi, no. millom, fda. mcellum,
mcellin, da. mellem. Förhållandet mellan
fsv. mcellan (redan i vissa
landskapslagar) o. mellom är omtvistat; saniiol. är
formen med -an en ombildning efter
ovan, nedan o. d.; se Noreen V. spr.
3: 423 o. där anförd litter. Fsv. mcellom
(jfr ä. nsv. mellom t. ex. L. Petri)
innehåller dat. plur. av ett sbst. *maipal,
mitt, medelpunkt, liksom millom av fsv.
sbst. midhel (medhel) ds. (etymologiskt
identiskt med medel, se d. o.); jfr isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free