- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
477

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - minna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

122 sammanställer det nord. ordet.
Emellertid kan av ljudhistoriska skäl
Mjpll- ej, som M. förmodar, bero på
assimilation av en stam meld- (vare sig
här avses germ. el. ieur.); sannol. har
formen i stället folket3rmologiskt
anslutits till isl. mjpll (se mjäll). Enl. A.
Kock IF 10: 110 vore namnet däremot
bildat av adj. mjäll, glänsande; men denna
betyd, är sekundär o. jämförelsevis ung,
o. kan i alla händelser ej ha förelegat i
de slavo-balt. orden, som måste bedömas
i samband med det nordiska. Säkerl.
föreligger här i stället en urgammal
ordgrupp, som betecknar blixten, åskgudens
hammare, o. vilken, såsom tidigare ofta
antagits, har grundbetyd,
’söndermala-ren’; i det isl. ordet av rotformen mel-,
samma som i m j öl o. även i det nämnda
mjäll (se d. o.). - Om en liknande
beröring mellan nord. o. balto-slav. spr.
i fråga om det mytologiska
namnförrådet se under Pär k el.

mjugg, i. m., Bib. 1540 osv., Lucidor:
i miukk = ä. da. i miug; jfr ä. nsv.
mjugg mördare, lönnmördare, sv. o. no.
dial. i mugg; väl besl. med fris.
muggelen, lura, eng. hugger-miigger, i
hemlighet, o. fhty. muchen, lura, mhty.
miuchel-(ty. meuchelmord); f. ö. i enskildheter
dunkelt; dock snarast ytterst till en
grundrot mu~, mumla o. d. med ungef.
samma betydelseutv. som i höll.
moffe-len, mumla > Ity. muffe(l)n, hölja in,
el. - Jfr i fråga om formen Lindroth
Ark. 24: 340 n. 3.

mjuk, fsv. miuker = isl. mjukr, da.
myg (eng. meek från nord. spr.), av
germ. *meuka-. Avljudsformer: mukigot.
mukamödei, saktmodighet, höll. muik,
mjuk <* mauk- i sv. dial. möka, göra
mjuk, ä. nsv. mök(i)a, fsv. mökia, no.
m0ykja, av *maukian, kausativum till
mjuk; se f. ö. mocka 2. Av dunkelt
ursprung. Svårligen, såsom antagits,
egentl, ’fuktig’ o. besl. med de under
mögel anförda orden. Osäkra
anknytningar se f. ö. i den av Falk-Torp s.
1519 anförda litteraturen. - Jfr
ödmjuk.

mjäker, t. ex. Diiben 1722: meker,
Sahlstedt 1773: mek, sv. dial. även mjåk,
med vb. mjäka, motsv. da. dial. mege,
mcege, samt adj. mjäkig, i dial. även
mekig; med -j- troligen i pejorativ
funktion (jfr fjant, fjollig, fjoskig); f. ö.
utan kända släktingar; sannol. en
nordisk imitativ nybildning.

1. mjäll, adj., 1663: miäller snö, om
yr- el. drivsnö, Risingh 1671: miäl eller
lös grund, om jordmån, Broocman 1736:
mielt kött, i dial.: fin, vit, glänsande (jfr
sv. m j al l vi t), lös, ej kram (om snö),
ömsint - no. mjell mjöll, om snö, samt
i iimjell, sjuklig, öm i lederna, jfr da.
dial. millerhvid. Besl. med ä. sv. mjäll,
snöflinga, Hallman 1775: hvita som en
mjäll, sv. dial. ds., no. mjell, mj0ll f.,
lätt o. lös snö m. m., isl. ni/pZZ (genit.
mjallar), av germ. *melnö-; ävensom
med sv. mjäll n., fnassel i huvudet, jfr
Linné o. 1750: mjällel, om puder i
peruken. Till roten i mala med samma
avljudsstadium som i mjöl. Formen
mj0ll av adjektivet i norskan behöver
ej, såsom antagits, visa hän på att adj.
utgår från en w-stam *mellu-; den beror
snarast på anslutning till sbst. mjoll
(ö-stam). Grundbetyd, är alltså
’söndermald, mjöllik’, varav bl. a. ’vit,
glänsande’. Delvis annorlunda Kock IF X:
110, som även för hit namnet på Tors
hammare Mjpllnir (varom se
Mjol(l)-ner).

2. mjäll n., se föreg.

mjälte, fsv. miwlte - isl. mjälte m.,
jfr sv. dial. milt(er) f., fsv. micelter m.,
da. milt, isl. milti n., mlty. mille f.,
fhty. milzi n. (ty. milz), ägs. mille m.,
f.; av germ. * mellan-, *meltia-, *meltiö-;
ett speciellt germ. ord av omstritt
ursprung: möjl. till germ. * mellan, smälta
(se malt), antingen på grund av sin
mjukhet el. den mjälten tillskrivna
förmågan att bidraga till matens
smältning; enl. andra av en stam *melht- till
mjölke, mjölk, med hänsyn därtill att
i vissa språk, t. ex. no. o. Ity., mjälten
o. fiskmjölken betecknas med samma
ord. - Ett vida mera spritt ieur. ord
för mjälte är grek. splen med delvis
fonetiskt dunkla motsvarigheter i lat.
lien, sanskr. pllhan- o. i kelt. o.
slavobalt, språk; jfr eng. lånordet spleen,
mjältsjuka. Kan ej, trots IF 23: 158,
förbindas med mjälte. Om de indoeur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free