- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
478

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mjärde ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orden för ’mjälte’ se f. ö. Walde IF
25: 160 f., H. Petersson Heterokl. s.
209-230. - Mjältsjuk, 1643 (:
mielte-siuk) = da. millsyg, motsv. ty.
milzsäch-iig; på grund av den hippokratiska
skolans uppfattning av mjälten som säte
för ’den svarta gallan’ (jfr melankoli);
jfr eng. spleen ovan. I st. f.
mjält-sjuka brukas i ä. nsv. ofta mjältsot.

mjärde, jfr Broocman 1736: målar
(med Z av rd såsom i stel osv.), sv.
dial. bl. a. *märdrar Uppl. (motsv.
Uppl.-lagens mcerpre), fsv. micerpe,
micer-pre, mcerp(r)e m., motsv., med annan
böjning, isl. merÖ f., no. merd (m. m.)
= fin. merta. Man känner ej, om
sv.-no. lånat ordet från finskan el. om
förhållandet är omvänt; litteratur hos
Se-tälä FUF 13: 411. Med den senare
förutsättningen har det av H. Petersson
IF 23: 389 förts till en ie. rot mer,
fläta, knyta, binda, i ry. meréza, ryssja,
grek. mérmls, tråd (om sanskr. mutas,
korg, knippa, som även ställes hit, se
dock Charpentier IF 29: 397), vartill
väl också grek. brökhos, slinga, snöre,
maska (Lagercrantz-Lidén Stud. s. 14;
om merges, kärve se dock Walde s.
479). - Mjärden kallas kring Mälaren
kasse.

Mjö- osv., smal, allmänt i nord.
ortnamn, t. ex. sv. vattendragsnamnen
Mjö(a)sjön, M j öga sjö n (vid
Bredsjön), Mögsjön, M e (g) s j ö, M j u a sjö n,
fsv. Miöasio (i Mioasiohult), Mjö b ack
(fsv. Miobcek), Mjöl ån gen, Myingen
osv., sannol. även Mjörn, sjö i VgtL,
fsv. Miör med bevarat nominativ-r
(liksom sjön. Flåren: Flå), da. Mysunde
osv.; jfr fsv. miöhunder, vinthund el.
dyl. = da. mynde. Till fsv. mzö(r),
77770, smal, sv. dial. mio, miåv, isl. mjör
(möer, mjär), no. 77770 (mjaa m,, m), ä.
da. 777/0, germ. stam maiw- (jfr sjöT
isl. scér). Väl, med Falk-Torp s. 744, en
utvidgning av roten 7777 i t. ex. litau.
mailus, obetydlighet (se mindre).
Annorlunda, men icke sannolikt, v. Friesen
Nord. språkh. 1: 20 f.; en ej antaglig
förmodan hos H. Pipping Neuphil. Mitteil.
1904 s. 156 f. - Formerna med -g (av
*mjö(w)a-) äro att förklara som roga
av roa, snöga av snöa osv. - Med i
avs. på betyd, jfr sv. S m al sjön,
Smaltjärn. - Se närmare förf. Sjön. 1: 405
f., om Me(g)sjö i Dalsl. E. Noreen
Är-tem. ljudl. s. 69.

mjöd, i osv. dial. också ’honung’, fsv.
miödher, mioþer, mjöd = isl. mjo̧ðr,
honung, mjöd, da. mjød, fsax. mede,
fhty. metu, mitu i båda betyd. (ty. met,
mjöd), ags. meodo (eng. mead), mjöd,
av germ. *meðu- = ie. *medhu- i sanskr.
mádhu n., grek. méthy, vin (jfr
ametist), fslav. medŭ, honung, mjöd, litau.
medùs, honung, midùs, mjöd, fir. mid,
mjöd, jfr sanskr. mádhu-, söt, ljuv;
alltså en gemensam indoeuropeisk
beteckning; sannol. den äldsta av
indo-européernas jästa drycker. Ett liknande
namn inom de fin.-ugr. spr., fin. mesi,
mordv. med osv., har anförts bland
exemplen på ord, som kunde tyda på
ursläktskap med denna språkstam. -
Hit hör det gamla nord. namnet på
växten Spiræa ulmaria, (sv. dial.) mjöd-
ört (miurt m. m.), fsv. miödhyrt = nisl.
mjað(ar)urt, no., da. mjødurt, fda.
mioth-yrt, jfr eng. meadwort o. sv. dial.
öl-gräs; förr använd vid mjödbryggning;
- ävensom sv. dial. mö(d)humla,
Bombus, Dal., det senare väl till mjöd i
betyd, ’honung’.

mjöl, fsv. miöl, ä. miol; även: möl’. =
isl. mjo̧l (dat. mjglvi), ä. da. miel, da.
mel, fsax., fhty. melo (ty. mehl), ägs.
melu (eng. meal), av germ. *melwa- =
alban, m/c/, med släktingar i kelt. o.
slavobalt, spä.; till roten mel, krossa,
jfr m j al l, med avljudsformen mala. Jfr
Mjol(l)ner. - Mjölnare, Brahe 1585,
Serenius 1741 (jfr nedan); ombildning
efter mjöl av fsv. möllare (= sydsv.
dial.), mölnare, mylnare = isl. mylnari,
da. m0ller, mlty. molner, moller, fhty.
mulindri (ty. muller), av lat. molinarius
(varav fra. meunier); till fsv. mylna osv.,
kvarn, varom se Mjölby. Härtill de
från ty. lånade familjen. Möller o.
Muller. Den äldre formen mölnare är
ytterst vanlig ännu i ä. (n)sv.: Sahlstedt
1773 (ensamt) o. Weste 1807 (som
huvudform). - Mjöldryga, 1771: -dryger
pl. .- no. mj0ldrygje, da. meldr0ie, till
dryg; egentl.: det som drygar ut
mjölet; jfr sv. dial mjölöka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free