- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
486

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ᚸ†Morlanda, ortn., se under mö.

mormon, från eng.-amerik.; efter
mormonernas religionsurkund The book of
Mormon, efter namnet på den ängel,
som skulle lia givit stiftaren Joseph
Smith uppenbarelsen om den nya
heliga skriften.

mormässa, förr: högtidsdag till
Jungfru Marias minne, särsk. den 8 sept.,
ä. sv. mårmessa (ännu Dalin 1853, fast
skrivet mor-), mår-, mars- o. måre- O.
Petri Kr., fsv. maar(e)-, mor(é)-, mar-,
märiomcessa, till fsv. Maria, här med
långt a, såsom stundom även i isl.;
tidigt ombildat i anslutning till mor,
moder.

morot, B. Olai 1578; Var. rer. 1538:
moreroot, fsv. mororot, motsv. da. dial.
morod, väl en översättning av mlty.
morworlel (worlel = ty. wurzel, rot);
till fsv. mora = ä. da. more, inhemskt
el. snarare lån från mlty. more = ägs.
more, moru, fhty. mor(a)ha (ty. möhre);
väl med Prellwitz m. fl. av ett ieur.
växtnamn *mrk- i grek. brdkana
(närmast av *mrak-), ett slags grönsaker;
ryska morkva, morot, kan vara ett
urgammalt lån från germ. - Jfr mura,
sbst., o. murkla. - I vissa sydsv.
dial-i stället gularod.

morra, murra, fsv. morra, även: knota,
brumma = fno. murra, da. mur re, mlty.,
ty. murren’, Ijudhärmande liksom fsv.
marra, fräsa (om kattor), el. ägs.
mur-cian, knota, el. fhty. miirmulön (ty.
murmeln), mumla, el. med k- t. ex.
kurra, knorra. - Avledn.: ä. nsv.,
sv. dial. morla, 110. murla, knota.

morsk, Weste 1807 (betecknat som
’fam.’) = no. morsk, av mordsk, t. ex.
Geisler († 1729): mordske händer, av
mordisk, till mord. Ä. nsv. morrisk,
t. ex. Biurman 1729, i betyd.’motvillig,
egenvillig’, är däremot en försvenskning
av ty. mürrisch, till murren, knota (se
(morra).

mortel, Lind 1749: mortel o. morter,
ä. nsv. morter t. ex. Hels. 1587,
mor-tare, t. ex. Bib. 1541, fsv. mortar(e) ==
senisl. mortel, morter, no., ä. da. mortet,
da. morter, mortel, mlty. morter, morter,
mortel, mörsare, inurbruk, mhty.
mor-ter, mortel, kalk (ty. mortel), ägs. mor-
tere, mortel (eng. mörtar även: murbruk
m. m.); lån från lat. mortarium,
mortel, kalk m. m., varav fra. mortier,
mortel, mörsare, murbruk. Betyd,
’murbruk, kalk’ är sekundär: egentl.: vad
som sönderstötes i en mortel. Till roten
mer, sönderstöta, krossa, i marmor,
murken osv. - A-formerna . ha
uppstått genom dissimilation av r-r. - Ett
inhemskt dialektord för mortlar i mera
.primitiv form är stampa (jfr stamp).
Se om dessa Lithberg i Fatab. 1918
s. 1 f.

morän, Hisinger 1840: morainer plur.,
Berzelius 1842 = ty. moräne 1800-t., av
fra. moraine, upptaget i det
vetenskapliga språket 1779 = provenc. mourreno;
av ovisst ursprung.

mos, fsv. mös i miolmöSj mjölgröt =
da. -mos (t. ex. lungemos), från mlty.
mos, mos, kål m. m., av fsax. mös, mat
= fhty. m HOS, mos, mat (ty. mus, jfr
gemiise), ägs. mos, mat, av germ. *mösa-,
väl besl. med mat, i så fall möjl. av
ie. *mäd-so-; se mat. Jfr l ack m u s.

mosaik, Spegel 1705: mosaigv’, ihandl.
1750 om målning i Bom, annars vanligt
först på 1800-t. = ty., av fra. mosaique,
av ital. musaico (o. 1300), bildat till
grek. mouselon, bl. a.: mosaik, tidigare:
tempel för muserna (- museum; se
d. o.).

mosig, litet drucken, t. ex. Dalin 1853,
Tal o. qv. i SHT 1853 s. 58, jfr no.
rnosen, het, kvalmig, dåsig, röd i
ansiktet av mat o. dryck, sv. dial. mosa
se, dricka sig halvt berusad, mos, trög,
sömnig människa, moset, trög, het; i
avljudsförh. till masa l, 2 o. nias. Jfr
rödmosig.

moské, från ty. moschce, fra. mosquée
= ital. moschea, från arab. mesjid ds.,
plats för tillbedjan.

moskit, av spän. mosquito, avledn.
av lat. musca, fluga (se musch o.
musköt).

mossa, egentl, oblik kasus av fsv.
mos/, mossa, mosse (varav sv. mosse,
i ä. sv. o. dial. även måse) = isl. mosi
ds., da. mose, mosse; avledn. av germ.
*musa- = fsv. mos, n. i båda betyd.,
sv. dial. mos, mås m. o. n., mossa, da.,
mlty., fhty. /nos n., mossa (ty. moos),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free