- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
487

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i fhty. även ’mosse’, ägs. mos, mosse
(eng. möss, mossa, i dial. även ’mosse’);
besl. med lat. musens, mossa, fslav.
muchn; i avljudsförh. till myr (av germ.
*meuzi-); se f. ö. d. o. Jfr mussera,
myska. - Formen med -a (i betyd,
’mossa’) synes vanligast redan på 1600-t.;
under 1700-t. uppträder e-formen i ordb.
blott som en undanskymd biform; jfr
Lindblad Sahlstedt s. 52.

moster, t. ex. Schroderus 1639 = da.;
ä. nsv. även mors/er, t. ex. Brasck
1650 = ä. da. morster, av ä. nsv.
mor-syster, av fsv. möporsystir = isl.
möÖur-sijstir.

mot, prep. o. adv., fsv. möt, liksom
emot, fsv. i möt (= isl.) o. a möt(e)
(= isl.), till fsv. sbst. möt, n., möte,
sammanträffande = isl. möt, fsax. möt,
mhty. muoz, ägs. (ge)möt (eng.
moot-hall, rådhus), även i sv. ortnamn såsom
Motala, Åmot, Stigamo Smal., fsv.
Stighamot, egentl.: stigmötet; jfr fsv.,
ä. nsv. gatumot, gatmynning, sv.
ledamot o. motspänstig. Väl samma ord
som fsv. möt, form, prägel, bild = isl.
möt ds., ä. da. mod, myntprägel, ofris.
möt, märke, fläck, höll. moet, spår, tecken,
fördjupning, o. det från nord. spr.
lånade lapska muddtu- (m. m.), ansikte,
liknande, alltså egentl.: motsvarighet;
jfr fra. contrefail, bild (se konterfej);
av germ. *möta-. Av oviss härkomst.
Snarast besl. med mål 2. Enl. H.
Pe-dersen KZ 39: 411 till armen, mut,
ingång (av *mödo-) ~ matcim, närma sig;
enl. Meringer IF 18: 211 f. till mäta
o. måste. - Avledn.: germ. vb.
*mö-tan (dock ej säkert; se måste), * mö lian
(== möta, se d. o.), *mötia- (= möte;
se d. o.); ävensom det speciellt fsv.
möta, möta o. mota, nsv. mota bl. i
den senare betyd. Om uttr. mota
Olle i grind se Olle.

Motala = fsv. 1200-t., till föreg. o.
möjl. got. alhs, tempel, osv.; se Ale.
En annan, icke antaglig möjlighet hos
Pipping SNF VIII. 1: 78.

motion = ty., av lat. mötio, rörelse,
till movére, sätta i rörelse (part. pf. pass.
mötiis)-, jfr moment.

motiv = ty. - fra. motif, av mlat.
motlvum, substantiverat neutr. till mlat.
molwus, som orsakar rörelse, pådrivande,
till föreg. Jfr lokomotiv.

motor = ty., av lat. =, till movére
sätta i rörelse; se motion.

motspänstig, 1753, Möller 1755, i ä.
nsv. däremot tidigare allmänt
motspän-nig (o. motspjernig ds.); försvenskning
av ty. widerspenstig, jämte ä. ty. o.
mhty. widerspen(n)ig (-/c), till ty. spän,
strid, oenighet, egentl.: spänning, till
spänna. Jfr under spänstig. ’

mott = fsv., no.; besl. med isl. mötte
m., mlty. mötte, mutte f. (varav mhty.
= o. ty. mötte), ägs. modÖe, mohde (eng.
moth)-, hypokoristiska bildningar, germ.
väl *mupp- (jfr spott 2), som bl. a.
förts till en germ. rot muÖ, gnaga o. d.,
av samma slag som maÖ i mask (se
även under smutt). - Jfr mal l till
mala.

motto, Serenius 1734 i betyd,
’valspråk’ = ty., från ital. motto ds. -
fra. mof, ord, tänkespråk, motto, väl
ur-sprungl. ett vardagsord motsv. senlat.
muttum, mummel, knot, besl. med det
ljudhärmande lat. mut(t)ire, tala tyst, en
bildning av samma slag som muttra;
jfr även följ.

mucka, Dalins Årg., i ä. sv. även mocka,
jfr det vulgära nsv. mocka gräl = da.
mukke, från mlty., ty. macken; jfr ty.
mucksen av fhty. -muccazan; besl. med
lat. mugire, böla, grek. mygmös, suck,
till en ie. rot mug, av imitativ el.
ljud-härmande karaktär liksom mut, mud(h)
(se muttra, motto, myt); jfr under
m y s a.

mudder, 1752, Sahlstedt 1773 = da.,
från mlty. modder, gyttja = mty., ty.
moder, ruttnande ämne, träsk, i
högtysk form mutter i t. ex. essigmutter,
bottensats i ättika, eng. molher, jäst
(vars -th- är att bedöma som i father},
jfr ty. dial. mutich, dy, av germ.
*mudra-= avest, mulhra, smuts, m. fl.; se f. ö.
det besläktade m ödd o. jfr smuts. -
Härtill vb. muddra.

1. muff, o. 1630 = da. muffe; från
ty. = eng.; jfr sv. dial. muffel, muff,
no.: halvvante, från fra. moufle (mlat.
muffula 817); av germ. urspr., till Ity.
muffe(T)n, hölja in, väl egentl.: täppa
till munnen (så att man endast kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free