- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
546

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ohägn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en utvidgning till al-). Enl. sistn. förf.
är fsv. alda den sista kända lämningen
av ett urgammalt trädnamn, varur
utvecklats betyd. ’tråg’ i sv. dial. ålla osv.
(jfr ask med liknande
betyd.-utveckling), varemot dock Walde under alvus;
se närmare lodja o. Ålleberg. —
Avledningen i fsv. aldon beror sannol. på
yngre anslutning till äldre bärnamn på
-on (t. ex. smultron, fsv. hiupon =
nypon); aldin utgår från germ. *alðena-
el. möjl. *alðīna; aallan från *alðaua-.
— Andra germ. uttryck för ’ollon’ äro:
fsv., sv. dial., isl. akarn = da. agern,
ags. ækern (eng. acorn), ty. ecker = got.
akran, frukt, avkastning, osv. (till åker)
o. fhty. eihhila (ty. eichel; till ek).

Olof, mansn., fsv. Olāver jämte Olēf
(den senare formen kvar i ä. nsv., t. ex.
stundom om Olaus Petri) = isl.-fno.
Óláfr el. Ólafr jämte Óleifr (o. det blott
svagt styrkta Áleifr), fda. Olāver.
Urnord. *Anu-laiƀaʀ, varur de olika
formerna utvecklats på grund av växlande
betoningsförhållanden; se Kock Accentuierung
t. ex. s. 208 o. (delvis annorlunda)
Hesselman Minnesskr. utg. av
Fil. samf. i Gbg 1920 s. 55 f. Från
nord. spr. komma fir. Alaib, -ph,
Amlaib, -ph m. fl. Med avs. på senare
leden jfr Elof. — Härav en del sv.
ortnamn på Ols-, t. ex. Olsta Vstml., av
fsv. Olafstom (av -staþom), Olstorp
Ögtl., av fsv. Olafsthorp. — Från fsv.
Olav) kommer fsv., nsv. Ola (med samma
slags förlust av v som i Gösta). Jfr da.
Ole, bl. a. i Ole Lukøje, en motsvarighet
till sv. Jon Blund. — Det hypokoristiska
Olle, som dock icke behöver utgå från
Olof som enda källan, uppträder redan
i fsv.

Olsson, Olle, grov militärtröja av ylle,
efter ’uppfinnaren’, kapten vid
Jönköpings regemente (sedermera major).
Ekwall Spr. o. st. 3: 142.

olvon, bär av Viburnum opulus,
olvonbusken, Bromelius 1694: olgon,
Rothof 1762 även ulfvon; ellips av sv. dial.
ulvbär, olvabär, till ulv, varg, i vissa
sv. dial. olv (med u till o framför
supradentalt l); jfr om busken ä. nsv. (t.
ex. Franckenius o. 1659), sv. dial.
olgonträ, sv. dial. ulvtry, ulvrönn (ugle-, ula-),
no. ulvevid, ulvoraun, da. ulvsrøn;
ävensom bl. a. ty. hundsbeeren, eng.
dogberry, dogrowan-tree. Med avs. på
ellipsen se t. ex. lingon, mjölon. —
Biformen olgon står knappast, såsom
förmodas av Noreen V. spr. 5: 389 n.
4, i direkt förbindelse med g-formen isl.
ylgr, varginna, osv.

olycksfågel, Stiernhielm Herc.:
olyksfogl, om Astrild = da. ulykksfugl, ty.
unglücksvogel osv., egentl. om fåglar som
bådade ont el. olycka t. ex. göken,
spillkråkan, ugglan, uven. Jfr y. fsv. ondha
lykko fogil
God. Ups. c 20 s. 408 om
härfågeln; ävensom t. ex. isl. meinkráka
(Poet. Eddan om Loke) el. grek. órnis
kakós
, Homeri Iliad 24 (Priamos om Hekabe).

oländig, se Oland.

1. om, konj., fsv. om, um (y. fno.
om från svenskan) = fda. um, da. om;
jfr fno. em, fda. æm; till betyd. motsv.
runsv. if (dvs. ef), isl. ef, ifall, huruvida,
ä. da. æf, of, af (jfr fsv. af i Harpestr.),
got. ibai, iba, huruvida m. m., fsax. ef,
of, ifall, om också, huruvida, fhty. iba,
ibi, oba ds. (ty. ob, huruvida), ags. gif,
(eng. if), ävensom got. jabai, om, ifall.
F. ö. i enskildheter omtvistat. Kock
Bidr. till sv. etymologi s. 52 f. (s. 16):
om osv. har i obetonad ställning
uppkommit av æm, egentl. samma ord som
æf osv., med m från den motsv.
negationen fsv., fda. num, i ä. fsv. även
numa, om icke = isl. nema, som
utgår från det sällsynta isl. nefa = got.
niba(i), fsax. neba, fhty. nibu o. fått m
(för f) genom inverkan av den
föregående nasalen; jfr ags. nefne, nemne m.
m. v. Friesen Vår äldsta handskrift s.
42 f. skiljer däremot (knappast med
rätta) om, æm, nema osv. från ef o.
niba; æm (varav sedan om, jfr ovan)
innehåller enl. v. Fr. ett pronominalkasus
*em(m) = got. imma, dat. sg. m. o. n.
till got. demonstrativpron. is, si, ita,
liksom fnord. en, æn, om, enl. somliga
forskare, är ack. sg. m. till samma
pronomen. — Isl. ef osv. sammanställes vanl.
med isl. ef, tvivel (= jäv); möjl. är i
så fall det senare en substantivering av
konjunktionen; enl. andra är
substantivet det ursprungliga. Härledningen f. ö.
oviss; snarast från pronominalstammen i-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free