- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
581

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plakat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. med avs. på uddljudsväxlingen i
plaska o. b la sk a t. ex. (de obesläktade)
pol. blnzgac o. pluskac, plaska.

plastik = ty., från fra. plasliqne, av
grek. plastiké (underförstått: tékhne,
konst), substantiverat fem. till adj.
plas-likös (jfr sv. plastisk), till pldssö,
bildar, formar (se plåster).

platan = ty. platane osv., ytterst av
grek. plåtanos, till platys, bred, osv.,
på grund av de breda bladen; se under
flat. - Säkerl. ej, såsom stundom
antages (t. ex. av Falk-Torp s. 757), besl.
med mlty., mhty. vlader (ty. fläder),
naverlönn, masur, ådrigt trä, som
snarare, med Hirt-Weigand, hör till fladdra
efter de hit o. dit löpande ådrorna; jfr
sv. f la mm ig om ådrigt trä.

platina, Sv. Merc. 1756 = da., ty.,
eng., av spän. platina, silver, egentl,
’metallplatta’, dimin. till platå, silver
(~ plåt; se d. o.). - I svenska ofta
med huvudtonen på första stavelsen
liksom i engelskan.

1. plats, i ä. n s v. stundom plur. -ar,
fsv. platz = isl. plaz (n.), da. pläds,
från mlty. plälse f., p las m. = mhty.,
iy. platz, ägs. plcetse, från lat. plalea
(fra., eng. place, ital. p fazza), öppen plats,
gata, från grek. plätern, egentl, fem. sg.
till plaiys, platt, jämn, bred (se pla tt).
- Ordets förekomst i nyare namn på
öppna platser i stad (Tegnérsplalsen o. d.),
egentl, grundbetydelsen, beror på ungt
lån från ty. (Wilhelmsplatz o. d.); jfr
även fra. place i samma användning. -
Jfr placera.

2. plats i uttr. med plats, med
svårighet (nu föga br.), fsv. platz, plas,
vedermöda, svårighet, gräl= mno.p/aa/s,
möda, besvär, no. plaass, ä. da. pläds:
från mlty. plalz, plas, oro, kiv o. d.;
dunkelt.

platt, adj., O. Petri o. 1558 i nu obrukl.
anv. = da. plåt, från mlty. plåt, flat
(= höll.), varav även ty. platt. Snarast
från romanska språk: fra. plåt (jfr
plafond, plattform), ital. platto, av vlat.
*plattiis, väl från grek. platijs, platt,
jämn (jfr plats o. under flat).
Knappast med Falk-Torp av germ. ursprung.
Jfr följ. - Som adv. i betyd, ’alldeles,
fullkomligt’, fsv. plåt = da. plåt, från
mlty. plåt. - Plattyska, Liffman Sv.
spr. hist. 1837, från ty. plattdeutsch.
Väl egentl.: den tyska som talas på den
lågtyska slätten (’in dem plätten land’).
Dock enl. Lasch PBB 42: 134 till höll.
plåt, tydlig, förståelig, särsk.
uppträdande tillsammans med verb för ’tala’.

platta, ett 1800-talsord, ännu ej hos
Dalin 1853 (som har myntplatt), i
modern betyd, från ty. platte, av fhty.
platta, marmorplatta; jfr ä. nsv. platta,
platle, platt (plur. -ar), plätt, tonsur,
från mlty. el. ä. ty. plalte ds; från mlat.
platta i båda betyd., jämte platå (varom
under plåt); till föreg.

plattform, o. 1640: platte formar,
enstaka; 1793, 1795 om uti. förh., Hisinger
1819 (i naturvetenskaplig betyd.) = ty.,
från fra. plate-forme (varav eng.
plåt-form)-, av plate, fem. till plåt (se platt),
o. forme (se form). I betyd,
’förhandlingsbasis, utgångspunkt för diskussion
o. d.’ ett modeord i tidningspressen från
mitten av 1890-t., t. ex. Vårt Land 1894,
GHT 1896, Sydsv. dagbl. 1899; i denna
betyd, ytterst från engelskan.

platting, ett slags platt tågvirke,
Ra-jalin 1730; från eng.?

platå, Hisinger 1819, av fra. plateau,
till plåt (se platt). - Förr, t. ex. 1771
o. ännu o. 1840, om ett slags vanligen
spegelbelagd upphöjning, använd som
bordsprydnad; även i denna betyd,
från fra.

plausibel, av fra. plausible, av lat.
plausibilis, som förtjänar bifall,
iillplau-dere, klappa händerna; se applådera
o. explodera.

plebej, 1760-t. (även sing. -er), om
rom. förh. = ty. plebejer, av lat.
plé-beins, borgerlig, dålig, ringa, till plcbs
(genit. plébis), borgarstånd, folk,
menighet, av ie. *plédh- i grek. plethos, mängd
(rotbesl. med följ. o. med lat. populns,
se populär, o. med folk, full). -
Plebejisk, Geijer 1818 i brev.

plenum = ty., egentl.: fulltalig
församling, neutr. till lat. plenus, full
(rotbesl. med föreg. o. med plére, fylla, se
suppleant).

pleti, se kreti.

pli, t. ex. 1784 = ty., av fra. pli, skick,
sätt; i fra. dessutom o. urspr.: veck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free