- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
582

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plakat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rynka, varur den bildliga betyd, av ett
visst sätt, som jämförts med det
varaktiga märke, som vikningen av ett tyg o.
d. lemnar efter sig; till plier, vika, av
lat. plicäre, av *plecäre (urbesl. med
fläta); jfr explicera, plissé, replik,
simpel, sup pH k.

pligg, t. ex. Arvidi 1651 = no. pligg.
Enl. Tamm Gr. s. 19 antagl. en från Ity.
pltigge lånad yngre sidoform till fsv.
-plögger, da. plog osv. (se plugg), möjl.
uppkommen i sammans, ss. skopligg;
häremot talar dock i sin mån ordets
spridning i no. dial. Annars uppfattat
som inhemskt o. stående i avljudsförh.
till plugg, till ie. roten blek, slå; jfr
K. F. Johansson KZ 36: 386 f. Snarast
dock en nordisk sekundär
avljudsbild-ning till plugg med, att döma av i-et
o. ordets betyd., diminutivisk karaktär.

1. plikt = fsv.: plikt, skyldighet,
tukt, straff, jämte da. pligt från m Ity.
plicht = fhty., ty. pflicht ungef. ds., ägs.
pliht, risk, skada (eng. plight, även:
tillstånd, pant), osv., allm. västgerm. ord,
germ. "plehti-, med betyd, anslutande
sig till grundverbet plegan; se f. ö.
pläga.

2. plikt, sjöt., om ett rum i en av
ändarna på en farkost, Rajalin 1730, i
dial. även: del av väggen mellan fönster
o. dörr = no. plikt, akterrum i båt el.
skuta, tilja i akterrummet, även: plitt,
da. pligt, roddarbänk i fören; från m l ty.
plicht, litet halvdäck i aktern = fhty.
pflihta, förstam (ty. pflicht, fördäck);
jfr ägs. plihlere, besättningskarl i fören.
Gammalt germ. ord av okänt ursprung.
Olika förmodanden hos Meringer IF 17:
101, Falk-Torp s. 837.

plint, platt list, 1752, av fra. plinthe,
av grek. plinihos, tegelsten (se flinta).

plira, Spegel 1712, med biformen blir a,
t. ex. Lind 1749, Stagnelius, Törneros,
Almqvist = da. plire, från Hy. pliren,
knipa hop ögonen, ha svaga rinnande
ögon, gråta; uppkommet genom
sammansmältning av två ordstammar: Ity. piren,
knipa hop ögonen (eng. peer) - no. pira,
blinka (se pirrande o. pirål), o. mlty.
blerren, blår ren, gråta, bråka. -
Härtill: plirögd, Spegel 1712 = da.
plir-oiet, motsv. östfris, plirögd o. pirågd ds.,
ävensom Ity. bléröged, eng. bleareyed,
med rinnande ögon. Jfr Stiernhielm
Herc.: plijr-ögon, Runius: med plira
ögon o. t. ex. Strindberg: pliriga ögon.

plissé, Sthlms mode-journ. 1843, till
fra. plisser, vecka, av omstridd bildning,
i alla händelser besl. med pli, veck (se
pH).

plister, Galeopsis Tetrahit, Lamium,
blindnässla, Franckenius 1638, O.
Rudbeck, Linné osv.; jämte Mister R. Foss
1621, f. ö. sällsynt; jfr norrl. blister,
Salix pentandra, Jölster, osv. dial.
*hund-blister, hundloka, hundkäx; motsv. no.
pllstra, liten barkflöjt. Till sv. dial.
blistra, blåsa, vissla = isl. blistra, no.
blistra; av en rotvariant till blåsa.
Detta namn på blindnässlan syftar på
kronpipens användbarhet som ett slags
visselpipa, jfr dess dialektiska
benämning pipsör; visselpipor förfärdigas också
av pilkvistar. Bruket av samma namn
i fråga om hundlokan beror på dess
i-håliga stjälk; jfr höll. pipkruid ds. En
släkting till hundlokan, näml. Angelica
silvestris, strätta, kallas bl. a. tjnton,
ängapipa; ett av dess isl. namn jöl är
besl. med grek. avlös, rör, flöjt (Liden
Upps.-stud. s. 95).- Hit höra också no.
fjeldblistra, ljungpipare, o. sv. dial.
blis-tersvarta, väl ’sjöorre’, bl. a. bekant för
sitt visslande läte; jfr sv. bläsand. -
Besl. är möjl. f. ö. lat. fistula, rör,
rörpipa, om detta med Bugge BB 3: 97
uppstått genom dissimilation av fiistula.
- Växlingen av p- o. b- är väl av
samma slag som i de under pläd d ra
o. prata anförda orden. - Se E. H.
Tegnér Sv. stud. s. 430 f.

plit (ett slags vapen), Ekeblad 1653,
tidigare plita Schroderus o. 1638; från
Ity. plitc, kort brett svärd, skråma, slag;
besl. med sv. dial plita (smider), skära
i smulor, plita, skärva m. m.; av en
rotvariant till split i splittra, split
Jfr följ.

plita, värd., i t. ex. plita och skriva,
Aftonbl. 1840:’skref och plitade’. Kunde
ju tänkas bero på en sammansmältning
av plugga o. flit (el. det värd. f Ii ta,
vara flitig); men häremot talar bl. a.
att ordet i regel brukas el. åtminstone
speciellt brukats om skrivgöromål o. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free