Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plakat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Säkerl. i stället identiskt med sv. dial.
plita, skära i smulor, o. en överflyttad
skämtsam användning av detta ord. Hit
hör väl också plitas och kifvas Dalins Arg.
plocka, fsv., isl. plokka, plukka = da.
plukke, mlty. plucken, även: plundra,
mhty., ty. pflücken, ags. pluccian (eng.
pluck). Rätt allmänt betraktat som
(i anslutning till den romerska vin- o.
fruktodlingen o. även fjäderfäskötseln)
lånat från ett mlat. *piluccare = ital.
piluccare, plocka (om druvor), provenç.
pelucar, om fjäder, som avletts av lat.
pilus, hår (se plysch). Kanske är dock,
såsom somliga förmena, ordet inhemskt
germanskt; men de med denna
förutsättning framställda tolkningsförslagen
äro knappast antagliga. Jfr N. van Wijk
IF 23: 371 med litteratur.
plog, fsv. plōgher = isl. plógr, da.
plov, ploug, mlty. plôch, fhty. pfluoh, -g
(ty. pflug), ags. plóh, plóg, plogland
(eng. plough, plog); jfr langobard,
plovum el. plovus (möjl. ingående också i
Plinii dunkla plaumorati), ävensom fslav.
plugŭ o. litau. pliúgas; i vissa språk
även: förvärv, underhåll, yrke. Trots
en mångfald av tolkningsförsök alltjämt
dunkelt (litteratur se Falk-Torp s. 1527,
Olson Appell, subst. s. 163). Säkerl.
betecknande ett mindre primitivt
redskap än årdret o. kanske lånat från det
folk, där den nya uppfinningen såg
dagen. — I gotiskan heter ’plog’ hôha,
vars ursprungliga beskaffenhet belyses
av de nära besl. sanskr. šākhā, gren,
ir. gēc, litau. szakà osv. i samma betyd.
— Den samindoeur. benämningen
avspeglas i sv. årder. — Härtill: plöja, fsv.
plöghia — isl. plǿgja, ty. pflügen osv.
Plöja med andras kalvar, se kalv.
I vissa dial. ännu i stället ärja, egentl.:
plöja med årder (se d. o.). —
Plogstjärt, Var. rer. 1538 - da. plovstjært,
från ty.: mlty. plôchstert = ty.
pflugsterz, på 1100-t. blott sterz, till stjärt.
plomb, 1880-t., om tänder; av fra.
plomb ds., bly, av lat. plumbum, bly;
enl. vanligt antagande ej ett inhemskt
latinskt ord, se dock Persson Indog.
Wortf. s. 33 anm. 2. Jfr aplomb.
— Härtill: plombera, 1791, om tänder;
av fra. plomber, egent.; fylla med bly.
plommon, I. Erici 1642: plomon;
ombildning (liksom t. ex. krikon,
sviskon), efter mönstret av inhemska
frukt- o. bärnamn på -on, av sv. dial.
plom(m)a f., fsv. plōma (i sammans.)
= isl. plóma (plommonträd), da.
plomme, ä. da. även -u-, från mlty. plûme
= fhty. pflûma (ty. pflaume), ags. plúme
(eng. plum, jfr plumpudding), med
ursprungligt pr-: mlty. prûme, fhty.
pfrûma (ty. dial. pfraume)-, gammalt
lånord. Ofta uppfattat som lånat
närmast från lat. prūnum, plommon (fra.,
eng. prune), jfr prūnus, plommonträd,
av grek. proṽmnon, senare proṽnon,
plommon, jfr proṽmnos, prov́mnē, (vilt)
plommonträd; med samma assimilation
av n till m på grund av uddljudande
p som i pilgrim. Enl. J. Schmidt
Sonantentheorie s. 111 dock snarare,
genom trakisk-illyrisk förmedling, direkt
från grek. proṽmnon. — Med avs. på
l för r jfr mullbär o. pilgrim. —
O-ljudet i nord. spr. har väl uppstått
genom ljudsubstitution; jfr kalkon o.
se Kock Sv. ljudhist. 2: 162.
plottra, pluttra, o. 1700: pluttra bort,
ödsla bort (i små portioner); tillhör ett
slag av imitativa bildningar, vars
grundord i regel är svårt att bestämma; om
de ega ett sådant, är det i de flesta fall
ett verb; sannol. ej med Noreen V. spr.
3: 286 besl. med sv. dial. plutt, stump.
— Möjl. ett annat ord är det vanliga
ä. nsv. plottra, pluttra i betyd, ’klottra’,
t. ex. Karl XII i brev (: plutra), långt
in på 1800-t.; jfr Schroderus 1639: plottra
i betyd, ’fläcka ned’ (böcker). — Andra
tydl. ljudhärmande bildningar äro : 1.
ä. nsv. plottra, pluttra, pladdra, t. ex.
Columbus Ordesk.: ’plottra Franss’,
pladdra fransyska, väl = sv. åisil.pluttra,
muttra (se pladdra); o. 2. plottra,
knattra, om gevärssalvor o. d., t. ex.
1796 o. stundom i senaste tid.
plugg, t. ex. I. Erici 1642, redan i
fsv. att döma av pluggadher, pluggad
= no. plugg; kanske lån från mlty
plugge (holl., eng. plug). Jfr fsv.
-plögger = sv. dial. plygg, plögg, ä. da. plyg,
da. pløg, väl från den omljudda lty.
formen plügge. Biform: mlty. pluck,
plock = mhty. pfloc (ty. pflock). San-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
