- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
585

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plump ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

= (snarast lån från) grek. plegé, slag
(urbesl. med flacka; se även under
p läge l slutet).

plån, fsv. plan, plan, slätt, från mlty.
plan = plan (se närmare d. o.). -
Härtill utplåna, fsv. utplana, jfr mlty.
planen, bl. a. utplåna, osv. - Plånbok,
i modern betyd, väl först efter 1850;
förr: liten bok med inhäftade plån till
anteckningar, Schroderus 1639 (i den
tyska texten : schreibtäfflein), ännu vid
mitten av 1800-t.; sedan i betyd,
’scdel-gömmare’ o. d. I betyd, av ’plånbok’
användes förr i stället ofta taskbok (se
taska).

plåster, fsv. piaster = senisl. pldstr,
da. plaster, fsax. plastar, mlty. piaster,
även: stenläggning på gator, fhty. pflas^
tar ds. (ty. pflaster), ägs. plaster (eng.:
även ’kalk, gips’), från mlat. plaslrum,
plåster, gips, av lat. emplastrum, plåster,
från grek. émplastron, till emplässö,
stryker på, till em-, en, i (= sv. i), o.
pldssö, bildar, formar (se plastik).
Etymologiskt samma ord är p i a s t e r (se d. o.).

plåt, t. ex. 1620: pläter plur.,
Verelius 1681: plåt, jfr I. Erici 1642:
järnplåta, fsv. platå, av metallskivor el.
plåtar sammanfogat bröstharnesk = isl.
platå, da. plade (med den gamla betyd,
’harnesk’ kvar i uttr. i panser og plade);
från mlty. plate, av ä. plale = mhty.
plate, blate, plåtharnesk; från mlat.platå
= ffra. plate, metallplatta (fra. plåt, fat
m. m., eng. plate, platta, harnesk,
silversaker, jfr pläter), spän. platå, silver
(se platina). Växelform till platta
(se d. o.). - Förr även om vissa stora
fyrkantiga kopparmynt, bestående av
kopparplåtar, i Sv. gällande 1644-1776;
dock som räknemynt (= 331/s öre)
använt långt in på 1800-t.; jfr daler. -
Plåt si a ga re, G. I:s reg.: plath-,
plåten-, plate- = ä. da. pladeslager, från
mlty. platensleger, harneskarbetare; da.
platlenslager betyder vanl. ’bedragare’.

pläd, 1860-t. (om uti. förh., t. ex.
Sturzen-Becker 1862: plaids plur.), 1870-t.,
från eng. plaid, egentl, ett högskotskt
plagg, av ett keltiskt ord besl. med päls
osv. (se d. o.).

plädera, 1765 = ty. plädieren, av fra.
plaider, advocera, processa, försvara, av-
ledn. av ffra. plaid, domstolsförhandling,
av lat. placitnm, förordning o. d., egentl.:
det som behagar en, till placere, behaga
(jfr plakat 1).

pläga, fsv. plwgha, taga sig av,
förpläga, utöva, bruka m. m. = senisl.
plega, da. pleie, från mlty. plegen st.
vb. i ungefär samma betyd. = fsax.
plegan, övertaga ansvaret för, lova =
fhty. pflegan, ansvara för, pläga m. m.
(ty. pflegen); med Vernersk växling: ägs.
pléon (*plehan), riskera o. d. Ordet
tillhör enl. Franck KZ 37: 132 f. m. fl.
urspr, rätts sp rake t med de äldst
uppvisade betyd.: ansvara för, vara
förpliktad till, riskera; sedan: inlåta sig
på, utöva; taga sig vänligt av, vårda;
o. slutligen: ständigt taga sig av, bruka.
I övrigt av ytterst omstritt ursprung.
Undersökningen försvåras därav, att
man ej säkert vet, om ordet är
besläktat med ägs. plegan osv., röra sig snabbt,
spela (eng. play). Enl. en ytterst
grundlig, men icke övertygande utredning av
Kauffmann ZfdPh 47: 153 f. skulle man
emellertid ha att utgå från detta ord:
ägs. plega betyder företrädesvis ’livlig
rörelse av vapen’; genom svängande av
vapnen (isl. vapnatak) gav
tingsmenigheten sitt samtycke tillkänna; o. härur
hade då de ovan anförda betyd,
’övertaga ansvaret för’ osv. utvecklat sig;
sedermera: under personligt ansvar
förvalta, vårda, pläga. Ordets rättsliga
karaktär har bättre än i grundordet
bevarats i avledn. plikt. - Ordet är
knappast inhemskt germanskt; i alla
händelser har med detta antagande ingen
antaglig härledning framställts.
Åtskilligt talar för riktigheten av Br0ndals
antagande av romanskt ursprung
(Sub-strater og laan s. 142 f.). Enl. en
förmodan av nämnde förf. utgår vgerm.
*plegan från vulg.-lat. plebiare (plegiare,
ffra. pleiger), till plebium, plevium, till
vulg.-lat. vb. plebire, plevire, ett
mero-vingiskt o. karolingiskt rättsuttryck
’förplikta sig’, som bildats av plebs i en
antagen betyd, ’ting, rättssammanträde’,
i merovingisk tid annars ’socken’, jfr
den äldre betyd, av socken. Samma
plebium ligger till grund för ffra. pleige
(eng. pledge), pant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free