- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
604

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i tyg), av germ. *preuna-, med
växelformer på -m-: mlty. préme, mhty. pfrieme
(ty. pfriem). Emellertid talar den
seu-mty. formen pri] el Teuthonista 1477 i
sin mån för att /-formen är gammal.
F. ö. i enskildheter oklart. Jfr olika
förslagsmeningar av Bugge Ark. 22: 127,
Falk MoM 1: 82 (lån genom förmedling av
fslav. prionii från grek. priön, såg, borr),
van Wijk IF 28: 126 (till en rot bru i
serbokroat, brnti, spik, osv.). - Om
andra germ. beteckningar se under syl.

Prytz, familjen., egentl.: preussare,
jfr mlty. priize = mhty. prinze (ty.
preussé), se Preussen. Jfr Behm,
Beijer (se haj rare), Bremer,
Böh-me, Fleming (flamländare), Fran(c)k
(se frank 2), Fries, Holst, Sachs,
Schotte, Schwab, Wahl osv.

prål, Bib. 1541 i betyd.: prakt o.
skryt, O. Petri Kr.: ’med sådana pråål
och stååt . . som ther til hörde’ (utan
nedsättande bibetyd. = prakt) = ä. da.
praal, prål, da. prål, från mlty. prål,
prakt, larm - ty. prahl; järnte vb.
pråla, i Bib. 1541: skryta, jämte da.
prale från mlty. prålen, pråla, skryta
= ty. prahlen; säkerl. till en
Ijudhär-mande rot med betyd, ’skrika, larma
o. d.’, av samma slag som i ty. dial.
brallen, skrika = da. bralle, ty. brullen,
böla, osv. Betyd.-utvecklingen ’larma,
skrika’ > ’skryta’ är densamma som i sv.
o. no. dial. bräma (se bramsegel),
bra-s k a, s kr yta, s k råna (värd.), s k r ä v l a;
den av ’skryt’ el. ’larm’ > ’ståt, prål’
densamma som i fsv. bräm, sv. prakt
(j fr även under p r u n k a).

pråm, sv. dial. även pramm, fsv.praam,
prom, pråm = senisl. prdmr, da. pråm,
från mlty. pråm = ty. prahm; från
f tjeck, pråm, fslav. pramu, båt, en m~
bildning till ie. roten per, por, fara (över),
motsv. det inhemskt germ., fhty. farm,
båt, o. fsv. farmber (osv.), last, varom
se pärm o. fara. Nsv. prom (med
ö-ljud) är möjl. lånat från en
medellåg-tysk biform *prom = det etymologiskt
identiska polska prom (el. ry. por öm);
väl ej direkt från den slaviska formen,.
Jfr till formväxlingen Liden Ark. 13:
39 n. l, 44.

prång n., trång passage o. d., jfr fsv.,
hcestaprang f., nödstall, nödspilta, ä. nsv.
prång ds. (jfr sv. dial. prånget ds.); i
modern betyd. n. t. ex. Lind 1749, men
i sv. dial. (prång, prång) ofta f.; från
mlty. prange, skranka, klämma,
skampåle m. m., prank, tryck - mhty.
phrange, instängande, trångmål (jfr t}^
pranger, skampåle); besl. med
got.prag-gan, trycka, mlty. prången, mhty. p f
rengen, m eng. prangelen osv.; jfr pracka
2 o. följ.

prångla, i sammans, utprångla 1636,
avledn. av fsv. (iil)pranga, ä. nsv. prång a
= nisl. prånga, no. pranga, schackra
o. d., da. prange, handla med
lantmannaprodukter, jfr ä. nsv. prångare o.
sydsv. dial. prångare, uppköpare o. d.,
da. heste- o. studepranger; bl. a.
sammanfört med pracka o. prång, varvid
med avs. på betyd, prångla förhölle sig
till mlty. prången, trycka, som pracka
(på ngn) till ofris, prakken, trycka; av
germ. prång-, prag(n-); jfr mhty.
phra-gen, handel, ocker, phragener,
småhand-lande.

prägel, Messenius o. 1630: ’stämpel
och prägel’ (om mynt); o. vb. prägla,
1663 osv.; /-bildningar till ä. nsv.präga,
prägla, 1591, 1626 (-e-), 1632, 1633
(samtliga ex. om mynt) = da. pra>ge, från
ty.; jfr ty. gepräge, prägel, o. vb.
prä-gen, i ä. ty. även bregen, jfr mhty.
branchen, prcechen, fhty. (gi)prdhhan,
inrista, utföra i upphöjt arbete, stämpla,
ävensom ägs. åbracian, gravera o. d.;
möjl. utgående från en växelform till
roten i ofris, prakken, pressa (jfr under
pracka 2).

[präjel, i dial., slaga, se pläjel.]

präktig, från ty. prächtig, till prakt
(se d. o.).

pränta, i ä. nsv. bl. a. ’tiycka’, t. ex.
G. I:s reg.; förr med böjningen pränte,
pränt (jfr Lenngren i Den glada festen:
’Grannt och vackert och förgyldt och
pränt’, dvs. präntat) = da. prente, från
mlty. prenten, trycka, motsv. eng. print.
Härtill sbst. pränt, i ä. nsv. ’tryck’,
t. ex. P. Svart Kr., o. ’tryckeri’, t. ex.
G. I:s reg. = da. prent, från mlty. prente;
o. ä. nsv. prentare, boktryckare, NT 1526
i förspr. Ytterst från fra. empreinte,
avtryck, partic.-bildning till empreindre,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free