- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
625

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ragn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

olycka, mhty. ramp f ds. ~ mlty. rimpcn,
kröka, rynka, fhty. (h)rimpfan, draga
tillsamman, kröka, ävensom grek.
kram-bos, inskrumpen, till ie. (s)kremb i
skrumpen; jfr f. ö. under rapp o.
ram 2. Liknande betyd.-övergångar
under krama, kramp, krämpa. -
Ramp betyder alltså: sluttning el. dyl.
som man klättrar upp för. - Ram p
feber, t. ex. Sydsv. dagbl. 1898 (dock
mycket tidigare i bruk), jfr da. lampefeber, ty.
lampenfieber (med syftning på
teaterlamporna utefter rampen), kulissenfieber.

ramponera, G. Dalin 1871 (i part.
pf.), 1880-t. = da. ramponerc, ty.
ram-ponieren, av ä. f ra. ramponner, av ital.
rampognare, till rampone, avledn. av
rampo, hake (jfr rampa, klo; se f. ö.
ramp), alltså egentl.: bearbeta med
hake (el. med klorna?); sedermera
använt som sjömansuttryck om varor,
som skadas vid lossningen. - I de
romanska spr. betyda orden numera:
häckla, håna, med samma
betydelseutveckling som i häckla.

rampris, Hagberg 1834, Dalin 1853
(betecknat som ’fam/ med hänvisning
till röfvarpris). Att döma av uttalet
närmast till sv. dial. (o. även som lokalt
riksspr.) rama åt sig (se ramma 2);
möjl. dock egentl, ramppris, till mlty. fm
.rampe köpen, köpa slumpvis, jfr Geete
Ordklyfverier s. 114 f., som översätter
ordet med ’slumppris’; se härtill Noreen
V. spr. 3: 431.

rams, ramslök, Allium ursinum,
vildlök, Linné 1745: rams, Linné 17.51:
ramsk (från Skåne), fsv. rams? (skrivet
ranis) = no., da. dial. rams, motsv. el.
lånat från mlty. ramese = ty. rams(ch),
ägs. hramsa (jfr eng. dial. ramsons
osv.); urbesl. med grek. krom(m)yon
av krémyon Hesych. (av ie. *kremusom),
odlad lök, Allium Gepa, litau. kermåszé,
ry. ceremsa, vildlök, ir. crem, lök; alltså
ett indoeur. växtnamn, som dock kan
bero på urgammalt lån från
etticke-indo-europeiskt språk (jfr under lök).

ramsa (upp o. d.), Wallin 1620:
’til-hopa ramsa’ (om en predikan) - da.
ramse ds., no. ramsa, sladdra; närmast
till sbst. ramsa Murenius 1657, som
möjl. är en ombildning av remsa, jfr
ä. nsv. remsa upp, ramsa upp, kanske
i anslutning till rabbla el. det likbetyd,
sv. dial. ramla.

[Ramsta, se -sta(d).]

[Ramstedt, familjen., se -stad 2
slutet.]

ramsvart el. ram svart, 1544
(ram-snart), egentl, ’korpsvart’, jfr fsv.swarter
som en ram, till fsv. ram(p)n, korp, ännu
hos Wivallius = isl. hrafn, da. ravn,
mlty. rave(n), fhty. hraban, hrabo (ty.
rabe; jfr familjen. Råa b (e), Rabe),
hramm (*hramn)9 ägs. hrwfn (eng.
räven); jfr fsax. nahlram, nattuggla, o.
mhty. rappe (fhty. *rappo, ty. rappe,
nu ’svart häst’, överfört från korpens
namn; se rapp 1); av germ. *hrat)na-,
möjl. med -n- analogiskt från
böjningsformer av en n-stam *hrat)an- ss. t. ex.
björn till fsv. personn. Biari = fhty.
bero, örn till isl. ari osv. le. rot kröp,
som återger korpens läte alldeles som
den nord. nybildningen korp; alltså av
samma slags ursprung som t. ex. kråka,
råka. I fråga om växlingen mn ~ mm
jfr t. ex. damm 1. - I de germ.
forn-spr. ofta i personn., t. ex urnord.
H(a)ra-t(a)nan, fsv. Ram(p)n, i sv. som
familjenamn, ty. Bertram, Wolf ram (även i
sv.; se d. o.) osv., samt i ortn. t. ex.
R am m a s j ö n, R a m n e g ä r d e, R a m s e l e
(se sel) osv.; i t. ex. sv. Ram sta (=
fsv.) m. fl. är det dock personnamnet
som ingår. Latiniserat i sv. familjen.
G or vin. - Den långa vokalen i
ram-beror på anslutning till ram adj. (i
t. ex. rama allvaret).

[rana, sv. dial., skjuta i vädret, se
under ränne.]

rand - fsv., da. = isl. rond f., fsax.
rand m., mlty., fhty. ränt (ty. rand),
ägs. rand, i fsax. o. fhty.: sköldbuckla,
sköld (egentl.: sköldrand); från germ.
spr. lånade: spän. randa, kant, o. finska
ränne (genit. ranteen). Möjl. av samma
stam som fhty. ramft, rand (ty. ranft);
jfr till formen hind, sand (o. ty. dial.
sampt), sund. F. ö. dunkelt; mer eller
mindre osäkra tolkningsförsök hos
Falk-Torp s. 876, 1530; jfr även Schröder
IF Anz. 28: 33 samt under ram 1.
Sannol. ej, såsom ofta antages,
besläktat med strand (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free