- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
626

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ragn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

randas, Valerius 1803, 1855 (i
högtidlig stil; om solen), o. f. ö. t. ex.
Atterbom 1809: ’Den glada verld, som
bortom döden randas’, Polyfem 1810,
Stagnelius 1814: ’en dag som randas’,
Almqvist 1835: ’Bröllopsdagens sol
randades’, Hedborn, Grusenstolpe, Aftonbl.
1845: ’En ny dag har . . randats’,
Topelius, Rydberg osv.; ett speciellt svenskt
ord, äldst uteslutande poetiskt, i
anslutning till sv. dial. dag(s)rand,
morgon-rodnad (se d. o.).

Randel, familjen., bl. a. den bekante
tonsättaren, f 1864, efter födelsesocknen
Ramdala Blek.

rang, RARProt. 1657, Columbus
Or-desk. (bland lånord: ’tycks klinga hårdt’)
- da., ty., från fra. rang (eng. rank), av
ffra. reng, egentl.: avdelning, krets; i
sin tur lån från germ. ring o,,
etymologiskt identiskt med harang (se d. o.).
Jfr följ.

rangera = ty. rangieren, av fra.
rang-er 9 ordna o. d., uppställa i rader o. led,
avledn. av rang; se föreg.

rangla, vara ranglig, vackla, i förb.
med kring förr även: driva omkring
1691; i förb. med upp i dial. (o.
stundom i litter. t. ex. Sundblad) även:
raka el. skjuta upp i höjden = da.
rangle, vackla, driva omkring, svira;
nasalerad biform till ragla. Härtill:
be nr ängel (se d. o.) ävensom
ranglig, o. 1750: ranglotte plur., motsv. no.
o. da. dial. ranglet. - I vissa dial. även
rangla, med samma växling som i
skranglig o. dial. skranglig el. sv. dial.
skanglig o. skånglig el. hångla o.
hångla; möjl., såsom vanl. antages (o. även
antagits under hångla), beroende på i
vissa dial. utebliven förlängning av äng
till äng; men kanske snarare därpå, att
dessa fyra ord på grund av sin betyd,
kommit in i sfären av imitativa
bildningar o. ’vardagsord’, i vilka
avvikelser från den ljudlagsenliga utvecklingen
ofta kunna iakttagas. Det vore f. ö. en
egendomlig tillfällighet, om just dessa
fyra ord, som till betyd.-innehåll o. form
stå varandra mycket nära, skulle ha
upptagits från dialekter, där a ej
förlängts framför ng, medan alla övriga
fall, där denna förlängning uteblivit,
lätteligen kunna på annat sätt förklaras
(lån efter tiden för förlängningen m. m.).
Om lån från annat språk kan i de fyra
nämnda orden ej vara tal.

rank, som kränger (om båt), rankig,
välväxt, smärt, Spegel 1685 (om
vin-rankor: spinkote och ranke) = da. rank,
hög, smal o. rak, om båt: som kränger,
isl. rakkr (av rank-), rakt uppstående,
no. rank, om båt, mlty.: lång o. tunn,
slank, vacklande, ägs. ranc, stolt,
tapper; väl egentl.: ’utsträckt’, varav’rak’
(jfr rak o. rät), ’lång’ ävensom
’vacklande’; vartill även sv. dial. ränker, lång
o. smal karl, ranka, lång o. smal
kvinna, långt o. smalt träd, ranka, vackla,
slå dank - no.: slå dank, mhty.
ran-ken, sträcka sig; jfr Rinkaby; besl.
med sanskr. rnjdti, sträcker sig, litau.
reziås, bröstar mig (jfr betyd, hos ägs.
ranc), razytis, sträcka sig, osv.,
nasalerad biform till roten i rak; se
Falk-Torp. Enl. Wood IF 18: 13: sanskr.
rang a ti, vacklar; knappast riktigt. -
Ordet har under 1800-t. i betyd, ’hög,
smal o. rak’ stundom inkommit i
litteraturen från da.; jfr R. Berg Spr. o.
st. 3: 144, Rothman 11: 70, H. Ohlsson
16: 119 o. (utförligt) E. Ljunggren
Fest-skr. t. Söderw. s. 346 f. - Se f. ö. ranka.
- Härtill adj. rankig.

ranka, Johan III 1570-t. (vin-), ä. nsv.
även ranke t. ex. Spegel - da. ranke,
från mlty. el. ty. ranke (- sen mhty.);
till mhty. ranken, sträcka sig, slingra
sig hit o. dit. Då i mlty. w framför r
icke bortfaller, kan ordet (såvida ej
mlty. ranke är lånat från mhty.) icke,
såsom stundom antages, höra till ägs.
wrencan, slingra sig, vända (eng. wrench,
vricka; jfr ränker), utan bör föras
samman med föreg. o. med rankig. I mhty.
ranken kan naturligtvis även en
motsvarighet till wrencan dölja sig.

Rankhyttan, Vika sn Dalarna, känd
från Gustav Vasas ungdomsäventyr, har
sitt namn av bergsfrälsemannen Ranke,
farfar till den från Gustav I:s historia
bekante Anders Persson.

rankig, se rank.

rannsaka, fsv. ransaka, undersöka ett
hus, i sht efter tjuvgods, undersöka,
granska = isl. rannsaka, da. ransage

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free