- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
636

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - regent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reling, 1730, under 1700- o. början
av 1800-t. även -ZZ- = da. rotting, från
Ity. reling, regeling el. höll. reeling,
regeling, avledning av mit}7. regel,
tvärstång, reling m. m. (- regel 2).
Härav även eng. railing, som dock
rönt påverkan av eng. rail, spjäla (se
räl(s)), av lat. regula, spjäla, linjal,
rättesnöre (= regel 1). - Inhemska
beteckningar äro sv. dial. skidbord till
skid, kluvet träst}rcke (se skida), o. sud
(se d. o.).

rem, fsv. re(e)m = da. rem, kanske,
åtminstone till betyd., lån från mlty.
réme(n) = f sax., fhfy. riomo (ty. riemen),
ägs. reorna, av germ. *renman-; f. ö.
dunkelt. - Ett inhemskt nord. ord är
det obesläktade isl., no. reim, isl. reima,
östsv. dial. ra/m M, rem, bälte, i
avljuds-förh. till isl., no. rim, spjäla, stång, sv.
dial. rimme, remme, spjälverk, osv.; jfr
finska lånordet rima, spjäla. - Möjl.
har i sv. rem båda orden sammanfallit.
Jfr Seip 2: 80 f. ävensom under remsa.
- Skära breda remmar ur en
annans hud (rygg), motsv. i da. o. ty.;
med bilden hämtad från ett forntida
k rop p s straff.

remarkabel, av fra. remarquable, till
remarquer, bemärka, märka om igen,
till marquer, märka (se markera).

remi i uttr. göra remi, Dalins Arg.:
remis, av fra. remis, egentl.: lagd
tillbaka på sin plats, vartill fem. remise,
av lat. remissus, fem. remissa (vartill
även remiss), part. pf. pass. till
remit-tere, skicka tillbaka (= remittera), av
re-, tillbaka, o. mittere, skicka (se t. ex.
kommitté, mission).

reminiscens, av fra. réminiscence,
hågkomst, av lat. reminiscenlia, till
remi-nisci, återkalla i minnet, av re-, åter, o.
samma ieur. rot men som i sv. minne.

remiss, remittera, se remi.

remmare, Palmcron 1642; förr även
-å- o. -m-; L. P. Gothus 1623 m. fl.::
romare, Schroderus 1637: rymare =
da. romer, från ty. römer = eng.
rum-mer; av omstridd härledning. Enl.
somliga egentl, ’romare’, med syftning därpå
att dessa vinglas urspr, förfärdigats av
vitrum romarium, dvs. skärvor av
gam-malronierskt ^as? en*- £ndra efter RQ-
mersaal i Frankfurt, som vid de
romerska kejsarnas kröning användes till
matsal; även fört till höll. roemen,prunka,
ståta (= ty. ruhmen; jfr berömma).

[remme, sv. dial., spjälverk, se rem.]

remna, se rämna.

remont (om häst), G. J. Ehrensvärd
1776; vanligt dock först på 1800-t; av
fra. remonte, till remonter, åter bestiga
(bl. a. om hästar), till monter, uppstiga,
bildat till lat. möns (genit. montis), berg.
- I Finnl. även i betyd, ’reparation’.

remsa, t. ex. Schroderus 1635, förr
ofta även rimsa, t. ex. Bureus o. 1600,
Sahlstedt 1773, Fryxell, E. Carlén m. fl.
o. ännu t. ex. 1875 = no. remsa, rimsa,
ä. da. remse; avledn. av något av de
under rem nämnda orden; f. ö. i
enskildheter svårbestämbart, då nsv. rem
möjl. är lånat o. dessutom finnas
likbetyd, inhemska ord av stammarna
reim- o. rim-. Litteratur se Noreen
V. spr. 3: 206; men de där framställda
meningarna äro av nämnda skäl
samtliga osäkra. Jfr ramsa o. med avs. på
bildningen skar sa (under skåra).

1. ren (åker-) = fsv., da. = isl. re/n,
mlty. ren, mhty. rein (ty. rain), av germ.
*rainö-, möjl. motsv. bret. run, mir.
raon, hög. Från germ. spr.: fra. rain,
skogsbryn. - Renfana, Tanacetum
vulgäre = fsv. (rena-, rene-) = no. [-rein-fan(n),-] {+rein-
fan(n),+} -far, da. reinfan(g), från mlty.
reinevan(e), -var(ne) = fhty. reinivano
(ty. rain f ar n), till fana, med syftning
på storlek o. utseende i övrigt. [-Formerna-] {+For-
merna+} med r höra till fhty. värn,
ormbunke (egentl.: den spräckliga o. d.;
besl. med farna o. forell). Vilkendera
av dessa beteckningar som är
ursprung-ligast kan ej säkert avgöras.

2. ren (djurnamn) = fsv., da. = isl.
hreinn, ägs. hrän, av germ. *hraina- =
ie. *kroino-, besl. med grek. kriös, vädur;
egentl.: försedd med horn, till en variant
av roten i grek. kéras, lat. cornu osv.
(se horn), alltså med samma
grundbetyd, som det besl. hjort. - Ty.
renn-lier o. eng. raindeer bero på lån från
nord. spr.; möjl. även ägs. hrdn (på en
tid, då i nord. spr. diftongen ai ännu
levde kvar).

3. ren, adj. = fsv,, da, = isl. hreinn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free