Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ricinolja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[Richter, familjen., se rikta 2.]
ricinolja, Berzelius 1824, till lat.
busknamnet ricinus (även: fårlus o. d.).
Rickard, personn., redan i fsv.
(Rikardus, Ricard) = isl. Ríkarðr, från ty.
(fty.) resp. eng. (ags.): fty. Ricard, fhty.
Rîchart (ty. Richard), ags. Ricard(us)
(oftast från normand.; eng. Richard);
till rik o. hård; jfr under Bernhard,
Eberhard, Gerhard.
rid (dial.) f., kort tid, stund,
sjukdomsanfall, ä. n sv. -, fsv. rīdh, kort
tid, gång, sjukdomsanfall = isl. hríð,
no. rid (även: hårt väder), ags. hríð,
storm; i avljudsförh. till ags. hrið m.,
feber, jämte n-stammarna: fsv. ridha f.,
feber, frosskakning, fno.-isl. riða (i isl.
väl att döma av h-bortfallet, en lånad
form), ä. da. ride, fsax. rido m., fhty.
(h)rit(t)o; jfr fhty. rîdôn, rysta, bäva; av
germ. *hrið-. Här ha två ordgrupper
sammansmält: dels en ie. rot krit, skaka
o. d., vartill väl även ir. crith, skälvning
(av *kritu-) besl. med rista (jfr Persson
Wurzelerw. s. 166); o. dels en ie.
t-bildning till roten kri, skilja, dela, vartill
sv. dial. rid, kort tid, stund (o. möjl.
även den av ’sjukdomsanfall’), nära
besl. med grek. krísis (se kris), varom
Lidén PBB 15: 511 f. (jfr Persson
Wurzelerw. s. 107 n. 6, o. i fråga om
betyd.-utvecklingen under skede o. tid). Av
Falk-Torp under ri II o. Torp Etym.
Ordb. föras samtliga de germ. orden
till ie. krit, skaka, något som från
betyd.-synpunkt icke torde kunna
försvaras. — Hit hör dalm. *ridgöva, orkan,
skydrag, virvelvind, motsv. gauv- i no.
gauva, ryka, damma o. d. ~ sv. dial.,
no. guva (rotbesl. med gjuta osv.).
rida, fsv. rīþa = isl. riða, da. ride,
mlty. rîden, fhty. rîtan (ty. reiten), ags.
rídan (eng. ride); dessutom i isl. ’svinga’,
i mlty. o. fhty. ’fara, resa’, i ty.
’betäcka’ (om hästar); av germ. *rīðan,
besl. med ir. ríadaim, rider, kör, gall.
rēda, vagn; möjl. även med lett. raidīt,
sända i hast; till en ie. rot ridh, enl.
Brugmann IF 19: 384 utvidgning av
roten i sanskr. rīti-, ström, lopp, osv.
(se resa 1). Jfr redd, Redväg, riddare,
ritt. — Rida spärr, egentl.: tornera,
rida med spjut el. lans, till fsv. spær,
spjut, lans, från mlty. sper = ty. speer
osv. (se närmare under revbensspjäll
o. sparre). Jfr fsv. spærbræk(n)ing,
lansbrytning, spærrænning, spärridning
(efter mlty. sperrennent), ä. nsv.
spärridare, tornerare, O. Rudbeck osv.
riddare = fsv.: ryttare, riddare,
soldat, isl. riddari, da. ridder, från mlty.
ridder, ryttare, riddare = mhty., ty.
ritter; utvidgning av ett germ. *riðjan-,
ryttare = ägs. ridda, fhty. ritto. —
Riddare av den sorgliga
skepnaden, motsv. da. o. ty., egentl, om
Cervantes Don Quixote, vilket arbete
torde vara det enda i världen, vars
alla huvudfigurer givit upphov till
bevingade ord o. uttryck; jfr en Don
Quixote, en Sancho Panza, Dulcinea i
betyd, av ’älskarinna’, Rosinante i
betyd, av ’hästkrake’. - Riddare utan
fruktan och tadel, motsv. i da. o.
ty., efter fra. chevalier sans peur et sans
reproche, egentl, om Bayard. —
Riddarsporre, Delphinium consolida, 1589
osv. = da. ridderspore, efter ty.
rittersporn; med syftning på den sporre i
vilken blommorna utskjuta. Jfr det
likbetyd, mlty. ridderblôme - ty.
ritterblume. — Om ä. nsv. Riddar Röd se
under röd.
ridå, o. 1740: fälde rideauen, av fra.
rideau, ridå, förhänge, gardin m. m.,
egentl.: något rynkigt el. skrynkligt,
till rider, rynka, skrynkla, från germ.
spr.: fhty. rîdan = sv. vrida.
rigel, se regel 2.
rigg, 1867 (ej hos Dalin 1853) = no.,
från eng. rig (sbst. o. vb); oklart. —
Härtill vb. rigga, 1860-t.; som part. pf.
E. Carlén 1846: reggad = no. rigga, da.
rigge; med bildl. betyd.: rigga upp,
uppriggad, jfr eng. rig i samma anv.
rigorös = ty., av fra. rigoreux, av
lat. rigorōsus, sträng, styv, till rigor,
styvhet, i sht av kyla, jfr rigēre, vara
stel el. styv (av omstridd härledning).
rik, fsv. rīker, förnäm, mäktig, rik,
dyrbar, präktig = isl. ríkr, mäktig, rik,
da. rig, jfr finska lånordet rikas; motsv.
med annan böjning: fsax. rîki, fhty.
rîchi (ty. reich), ägs. ríce (eng. rich), av
germ. *rīkia-, till germ. *rīk- = got;
reiks, härskare, överhuvud, jfr Fredrik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
