Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - risk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
risk, 1742: ’risquen man då löpte’,
av fra. risque, risk, fara, vågstycke,
vartill vb. risquer, varav ty. riskieren, sv.
riskera; av ital. risico, varav ty., da.
o. ä. sv. risiko; av ovisst ursprung. -
Under 1600-t. (Gustaf II Adolf osv.) i
stället regelbundet risico; f. ö. brukat
långt fram i tiden (t. ex. 1817).
riska, mjölksvamp, Kokeb. 1650:
risker plur. = no. risk a, da. riske, från
ty. ritzke, reisske(r), från slav. spr.: tjeck.
ryzek, ry. ryžik osv., av äldre *rudj-,
rotbesl. med röd, efter färgen; jfr det
likabetyd. ty. rötling.
risp (frukost- o. d.), tillfällig, lätt
måltid, o. 1840, jfr ’risp, bestående af
en smörgås och en sup’ 1847, ävensom
Dalin 1853; även liktydigt med ’sup’,
jfr frukostrisp i denna betyd, i
Sönd.-nisse 1871 - sv. dial. Rietz s. 699.
Möjligen är den senare användningen den
äldsta, o. ordet hör i så fall till vb.
rispa samt innehåller en skämtsam
anspelning på supens verkan (»svider,
men svider gott»).
1. rispa, vb, o. 1640 = isl. rispa, da.
rispe; av germ. *ripsōn till repa; med
-ps- till -sp-, jfr under gäspa o. raspa
el. eng. grasp av graps- i lty. grapsen
osv.; el. möjl. till roten i rista; jfr
följ. o. föreg.
2. rispa, sbst., Schroderus o. 1638, jfr
ä. sv. risp n. O. v. Dalin = isl. rispa,
no.-da. rispe; till föreg.
rissel, såll, Schroderus: ressel, I. Erici
1642: resel; jämte rissla, sålla = no.
risla, sålla, dråsa ner, da. risle, droppa,
lty., mhty. riseln, droppa, regna fint (ty.
rieseln), vanl. fört till germ. *risan i
betyd, ’falla’ (se resa, vb); kanske dock
att skilja från detta ord o. av
ljudhärmande ursprung.
rist (stek-), väsentl. dial. - fsv., isl.,
no., da. (där förr även ryst, röst); anses
vanl. för en ombildning av rost 2.
1. rista (in-) = fsv., svagt vb, motsv.
isl. rista (ipf. rista) o. rista (ipf. reist).
mlty. risten; närmare el. fjarmare besl.
med rita; se f. ö. d. o.
2. rista, skaka = fsv. - isl. hrista,
no.-da. riste; besl. med got. hrisjan,
skaka, fsax. hrissian, darra, ävensom
germ. *hrisōn = ags. hrisian, darra,
skaka. Hit höra väl även lat. crista,
tofs, fjäderbuske, o. crīnis, hår (om av
*cris-ni-s), alltså ’det som skakar o.
darrar’, jfr med avs. på betyd. sv. dial.
resma (av *rism-), havrevippa (som dock
kan förklaras på annat sätt; se resma).
Mot det vanliga antagandet att hit också
bör föras sanskr. krīḍati (*krizd-),
hoppar, dansar, har Thurneysen vänt sig i
Festschr. W. Stokes gewidmet s. 23. Jfr
ris 3 ävensom rid.
rita, Bureus o. 1600: rijta, skriva,
ipf. ritte, ritade, o. ritade, om runor,
1629: reten, avritad, 1635: rijtas,
inristas, skrivas (på en pelare) = isl. rita
(ipf. reit; kan dock vara ett *writan,
se vret), rista, skriva, mlty. rîten, även:
teckna. Parallellrötter: germ. writ (se
vret) o. hrit i fsax. hritian, rista, plöja.
Fhty. rîzan, rista, slita, skriva (ty.
reissen), kan utgå från rīt-, wrīt- el. hrīt-;
härtill fhty. reiz(a), linje. Jfr reta o.
inrita sig. - Bildningar med likartad
betydelse på germ. n- (resp. hri-)
anföras under riva, repa.
ritt, o. 1709 (neutr.), Nordberg 1740
= da. ridt, från ty. ritt, bildat till rida
som schnitt till snida (se snitt), schritt
till skrida (se skritt), griff till gripa
(se grepp) osv.
ritual, 1758 (o. 1750: -rituell, efter
fra.) = ty. ritual, av lat. rītuāle, neutr.
till rītuālis, som rör det religiösa bruket,
till rītus (genit. -ūs) m., religiöst bruk
(varav fra. rite, sv. rit; sannol.
rotbesl. med grek. arithmōs, tal, jfr rim l
slutet).
riva = fsv.: riva, slita, rycka, röva
= isl. rifa ds., da. rive, mlty. rîven,
riva (= gnida, gnugga), ffris. riva, rycka
(eng. rive från nord.); i betyd, ’reiben’
lån från ty. Fhty. riban (ty. reiben)
kan höra hit el. till mlty. wriven ds.
le. rot reip i grek. ereipō, rycker ner
m. m., lat. rīpa, strand (egentl.: brant
o. d.; jfr revir), mir. rébaim, sliter (av
*reippō, av *reipnō). Jfr även räffla.
Till en ie. växelform rib höra repa l, 2.
- I det sv. ordet ingår väl också en
motsvarighet till isl. hrífa, gripa efter,
kratsa = höll. rijven, kratta, till ie.
roten (s)k(e)ribh i lat. scrībo, ristar,
skriver (se skriva), osv. el. till skrip i fir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
