- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
654

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ros ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sg. plur. av mlty. rôse. Hit höra bl. a.
en del sv. ortnamn såsom Rosendal
med motsv. redan under 1400-t. -
Rosengård, nu blott poet., under
1500-1600-t. i betyd, ’blomsterträdgård’,
fsv. rosengardher ds., från mlty.
rosen-garde-, jfr fsv. krydda- o. yrtagardher.
- Rosenkrans, radband, fsv.
rosen-kranz, från mlty. o. ty.; jfr mlat.
rö-sarium (fra. rosaire osv.); införd på
1200-t; kulorna skola urspr, ha
pressats av rosor. - Rosett, Konst o.
Nyh. Magas. 1818, i sammans, tidigare,
t. ex. G. F. Gyllenborg 1762:
Rosett-Peruk; av fra. rosette, egentl, dimin. till
rose, alltså: liten ros. - Ett stort antal
av de synnerligen många familjenamnen
på Rö s (e n)- liksom av dem på
Lil-(l)ie(n)-, Lil(l)je(n)- ha för sin
uppkomst att tacka den stora popularitet,
som sedan forna tider rosen o. liljan
åtnjutit, väl betygad bl. a. från våra
folkvisor, jfr bl. a. de där förekommande
sammans, rosenlund, liljekvist, Wjerot
osv. Detsamma gäller också om den i
familjenamn så allmänna linden,
folkvisans populäraste träd. I vissa fall
dock av annat ursprung; se
Rosenblad.

2. ros, rosfeber, erysipelas t. ex.
Erik XIV 1569, A. Oxenstierna: rosen
= ä. da. rose, da. rosen, från ty. rose
1600-t. = höll roose; samma ord som
föreg., efter det röda hudutslaget; jfr
ty. rotlauf ds. - I isl. dmiisött, nisl.
även ärna, motsv. ägs. öman plur. ds.
(se å m a). - Förr även kallad S.
Antonii eld, Antonius eld, med motsvar. i
no. dial. (Antonseld), ty. o. eng., efter
mlat. ignis Sancti Antonii (urspr,
närmast om dragsjuka, ergotismus); efter
den helige Antonius, som åkallades för
sjukdomens botande.

3. ros, lovord = fsv., da., jämte vb.
rosa = fsv.: prisa, skryta = isl. hrösa,
da. rose; en s-bildning till germ. roten
hro i isl. hroðr m., berömmelse = ägs.
hrödor, tröst, glädje (av germ. *hro-pra-),
ägs. hréd, ära, seger, got. hröpeigs,
segerrik (av germ. *hröpi-), fsax. hröm, beröm,
ära, fhty. hruom, rop, pris, ära, skryt
(ty. ruhm), vartill berömma; rotbesl.
med ropa o. kanske avlägset besl. med
sanskr. kirtis, berömmelse m. m. Se
f. ö. Robert, Rudolf, Rolf, Rutger.
Grundbetyd, är ’rop o. d.’; jfr sv. vara
i ropet. - Rosa marknaden 1547 osv.

Rosa, kvinnon., av lat. rosa, ros (se
ros 1). - Rosalie, av fra. Rosalie =
ital. Rosalia, egentl.: den roslika, liksom
också kvinnon. Rosina, från ital. =.

Rosen, Rosenblad, von Rosén
(Rosén von Rosenstein)
, familjen., efter
stamfadern, kyrkoherden Erik Rosenius,
efter Roasjö sn Vgtl. - Efter den
berömde läkaren Rosén von Rosenstein
(† 1773) ha Roséns bröstdroppar sitt namn.

rosenrasande, se under ros 1.

roskarl, Strepsilas interpres, Sv.
Nilsson 1858; från östra skärgården; med
syftning på fågelns av rostrött, vitt o.
svart brokiga utseende (jfr sv. dial.
rosig, blommig, brokig) säkerl. med
skämtsam anslutning till ä. nsv. roskarl,
rospigg t. ex. Rureus, Messenius, Isogaeus,
fsv. röpskarl. - Sv. dial. höttring,
vittring, tveträck m. fl. ha ljudhärmande
ursprung.

Roslagen, egentl, av plur. best. form
till lag 2 (neutr.), uppfattad som sing.
(jfr bergslag, skeppslag),
sammansatt med fsv. rödher, rodd (se rodd);
förr även Rodcn, fsv. Röpin, betecknande
den till havet gränsande del av Uppland
(o. Östergötland), som i krigstid skulle
utrusta de i leding utgående roddarna;
alltså egentl.: lag av roddare. Se
härtill t. ex. Bråte Ant. tidskr. XX. 3: 30 f.,
där bl. a. från Pireuslejonet en runform
rop(r)s lanti, nom. *Roþsland, anföres.
Jfr rospigg, rodd o. ryss.

rosmarin = fsv., ty. - fra. romarin,
eng. rosemary, av lat. ros marlnus (jfr
marin), egentl.: havsdagg, emedan växten
uppträder vid Medelhavets kuster. Alltså en
av de många från romarna (el. i andra
hand från grekerna) lånade beteckningarna
för trädgårdsväxter, jfr isop, lavendel,
mynta, salvia, timjan osv.

rospigg, o. 1630, fsv. rosbyggiar plur.,
av *röpsbyggiar, egentl.: bebyggare av
Roden, till fsv. Röper, best. form Röpin
(se Roslagen), o. ett subst. bygge
(ur-nord. *buwwian-, se bo o. bygga)-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free